Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Vill du prata om romernas situation har Kulan tips på föreställningar, film och böcker. Kultur är oslagbart då du vill rucka på invanda normer och värderingar. Bilden är från Pantomimteaterns föreställning Blanca & Bianca.
I våras var jag arg eftersom Stockholms stadsbibliotek inte längre vill ta chansen att lära känna alla barn i staden. Arg är jag förstås fortfarande, men eftersom det inte löser några problem så gör vi nu så här:
16 oktober väntar ännu en cafékväll med givande innehåll, trevligt mingel och god libanesisk mat.
Skoldatateket Stockholm bjuder in till temat ”Digitala verktyg för ökad tillgänglighet och delaktighet”
Det var med spänd förväntan som vi, två lärare från Rålambshovsskolan, kom ner till EU:s huvudstad Bryssel. Vi hade varit där båda två tidigare, men inte med samma uppdrag. Den här gången skulle vi planera ett nytt spännande projekt, lära oss mer om FN:s Agenda 2030, om EU och dessutom hoppades vi hitta Bryssels godaste moules frites, samt att en eller annan chokladbit skulle slinka ned.
Vi på Rålambshovsskolan samarbetar sedan fyra år tillbaka med några skolor i Europa. Vi har framför allt drivit olika IKT-projekt tillsammans där eleverna har fått programmera egna appar och arbetat med AR, Augmented Reality.
Ett blogginlägg från Junibacken där du kan se monstermusikalen, Monstret och människorna baserad på författaren Mats Strandbergs barnboksserie Monstret Frank. Musikalen skildrar både samtiden och dåtiden, hur motsättningar skapas och hur populistiska strömningar följer efter – utan att skriva någon på näsan.” Säger regissören Mikael Kallin.
Kan vi vara utan den i förskolan?
En dag satt jag på förskolan och spelade Tripp trapp träd på en iPad med några barn. Ett av barnen ryggade plötsligt tillbaka när vi kom in på ett spel som går ut på att man ritar en insekt på paddan som sedan börjar krypa eller flyga över skärmen. Det barnet kände helt klart obehag av insekter.
Idag fick vi förmånen att lyssna på forskaren Ewa Skantz Åberg och hennes föreläsning Skriftspråksstimulering genom lek.
Ewa öppnade med frågan Hur ser den skriftspråkliga praktiken ut i förskoleklassen?
Hej!
Jag har tidigare skrivit att min ena klass i Svenska 2 ska få göra en jämförelse av hur samernas situation skildras i Aednan, Sameblod och Maxida Märaks sommarprat. Jag undervisar dock två klasser i Svenska 2 och har endast en klassuppsättning av Aednan. Jag har funderat över vad jag ska låta den andra klassen göra. Först tänkte jag mig en mer djupgående analys av bara Sameblod, men insåg att det kan bli praktiskt svårt när det kommer att gå en vecka från det att de ser filmen till själva skrivtillfället. Nu har jag istället landat i att de ska få skriva en text om språk, kultur och identitet, och utgå både från Sameblod, ett par kortfilmer vi ska se (Min sverigefinska historia och Min judiska historia), ett studiebesök i Stockholms stora synagoga och någon text som berör detta.
Den var väldigt konstig, dålig, jag fattade ingenting …. Är det kommentarer du fått i klassrummet efter att ni varit på en utställning eller tagit del av scenkonst som inte hör till elevernas vanliga kulturkonsumtion? Är det tongivande elever som avfärdar upplevelsen är det lätt hänt att samtalet i klassen dör ut, ett samtal som kunde gett flera perspektiv och tankar.
I det här inlägget får du tips på en samtalsmodell som dramaturgen Anna Berg tillämpar när hon pratar med elever på Backateatern i Göteborg.
;void(0);){kind=link}