Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Idag har vi haft Frida Monsén som föreläst om digital läsning. Frida är lärare, författare och föreläsare. Idag var vi en mindre åhörarskara vilket gjorde att vi kunde föra samtal och diskutera frågeställningar tillsammans med Frida Monsén.
Några av de föreläsningar vi hörde i Kulturhuset har Pedagog Stockholm skrivit om. Du kan också se filmer från föreläsningar och scenuppträdanden;
Från vänster, bakre raden: Anders Holmer, Clara Dackenberg, Jessica Bab Bonde, Peter Bergting. Främre raden: Uje Brandelius, Jenny Jägerfeld, Emma AdBåge. Foto: Sören Andersson. Bildkälla: Augustpriset.se
Nu har nomineringarna till Augustpriset släppts och de nominerade i kategorin barn-och ungdom är:
Här kan du läsa nomineringarna i sin helhet.
Nu har vi varit i Helsingfors och tittat på konst eller blivit översköljda med vågor av intryck. Helt underbart fantastiskt fantasifullt och ett måste om du är där. ”Det är omöjligt att förutspå hurudana utställningsutrymmen som framtidens konst kommer att kräva” och därför byggde man AMOS REX konstmuseum. Cool tanke….
bildkälla: Kulturrådet
Varje år släpper Kulturrådet en barn-och ungdomskatalog med utvalda böcker ur årets utgivning. Den omfattar allt ifrån bilderböcker för små barn, grafiska romaner, ungdomsromaner, facklitteratur, böcker på mångspråk med mera. Urvalet är gjort av bibliotekarier, bibliotekspedagoger och litteraturvetare. Nedan följer några av mina skönlitterära guldkorn ur årets katalog:
Barn-och ungdomskatalogen kan användas på en mängd olika vis. Det är bra att lämna en katalog till en elev som just fått tillgång till Legimus, det kan vara ett sätt att involvera eleverna i inköpen till skolbiblioteket och den kan användas som stöd om eleverna ska utnämna sin skolas egen topplista. Endast fantasin sätter gränserna!
Vi ska ju inte bara servera eleverna en färdig historia. De ska ju också utveckla förståelse för hur källor kan användas för att skriva historia genom att ställa frågor till historiens kvarlevor. Så, hur vet vi det vi vet om historia? Källmaterialet i Stockholmskällan kan ju fungera som pusselbitar, eller som trådar i väven som bildar den större historiska bilden. Det finns som bekant inga ”bra” eller ”dåliga” källor – det beror på vilka frågor du vill att källmaterialet ska besvara.
Hur kan en aktivitet bli till en uppgift som känns meningsfull och skapa ett behov att interagera?
Frågan var utgångspunkt för den workshop som anordnades av vårt nätverk i engelska och moderna språk på årets Leda Lärande. Workshopen, som lockade nästan 50 deltagare, inleddes med en problematisering av just de aktiviteter som används för att få eleverna att prata med varandra i språkklassrummet. Leder dessa aktiviteter till interaktion eller är det snarare produktion? Är det dialoger eller utmärks samtalen av en serie monologer?
Nätverket i engelska och moderna språk har i år ett FoU-projekt i gång. Det drivs av två lärare på Kungsholmens gymnasium och handlar om Translanguaging – pedagogisk tvåspråksanvändning i klassrummet. Projektet syftar till att undersöka om en systematisk tillämpning av två språk, svenska och engelska, i undervisning kan bidra till att elever utvecklar sitt akademiska register i engelska. Genom att organisera undervisning i samhällskunskap som möjliggör en strategisk användning av såväl engelska som svenska i en klass på det naturvetenskapliga programmet vill man besvara forskningsfrågan: Hur, och i vilken grad kan man genom att på ett metodiskt sätt tillämpa translanguaging (engelska och svenska) i samhällskunskap utveckla elevers akademiska skriftliga register i engelska?
Studien har en experimentell design, där interventionsgruppen undervisas på svenska och engelska med inspiration från translanguaging och de två kontrollgrupperna har undervisning på svenska respektive engelska. Samtliga elever genomför ett för- och ett eftertest bestående av en uppsats på engelska, som analyseras både kvantitativt och kvalitativt med fokus på den akademiska vokabulären. Dessutom används enkäter, semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och undervisningsobservationer för att analysera den pedagogiska tvåspråksanvändningen. Resultat från projektet förväntas belysa hur strategisk användning av språk i ämnesundervisning kan påverka elevers utveckling av ett akademiskt register i engelska.
Läslovet under v. 44 närmar sig med stormsteg, och nu är frågan: vad ska hända i skolbiblioteket? Läslovet infaller just under lovet, då många elever är lediga, men det finns mycket roligt och utvecklande att hitta på ändå. En hel del barn går på fritids så kanske kan något ordnas för dem? Här kommer några tips på aktiviteter:
Låt gärna aktiviteterna från Läslovet sprida sig före och efter lovet, så att fler elever blir involverade. Här kommer ytterligare några förslag:
;void(0);){kind=link}