Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Så var det dags för lite julstämning 2018 på förskolan. Hur gör vi då?
Jo, vi går till ArkDes och tittar på vårt pepparkakshus. (Läs mer HÄR) Tänk att vi har ställt ut vårt hus på ett museum. Stort!
Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?
Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 25 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.
Vi har en växande antisemitism i Europa. Allt färre judar vågar öppet visa sin trostillhörighet av rädsla för trakasserier.
Därför anordnar Kulan en kväll med dans och klezmermusik varvat med samtal om hur du kan undervisa om judendomens kultur, religion och historia. Träffen inleds som vanligt med en lätt måltid.
Kulan bjuder på en inspirationskväll med temat: Vem är du? Var kommer du ifrån? Vart ska du?
Scenkonst, workshops i dans och skrivande, metoder och upplägg för att arbeta vidare i klassrummet och så klart, mat och fika.
Hej!
Jag håller som sagt på med språkvariation i Svenska 1 för närvarande, och Värsta språket är verkligen trots sin ålder fortfarande ett väldigt bra program när det gäller olika sociolekter. Jag visar utdrag ur sista avsnittet från båda säsongerna, där de bland annat pratar om yrkesspråk och om manligt och kvinnligt i språket. Första avsnittet ur första säsongen hade också en bra bit om ungdomsspråk, men det avsnittet är tyvärr borttaget ur Öppet arkiv efter önskemål från medverkande personer.
Hur många år ska elever hålla på att träna trots att de inte gör tillräckliga framsteg? Idor Svensson ger sitt svar. Han säger tre år sedan ska eleven ha stöd med AT, assisterande teknik.
Idor Svensson leder en forskargrupp som forskar kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ur olika perspektiv. Idor själv är professor vis Psykologiska institutionen, Linnéuniversitetet i Växjö. Lägg gärna två minuter på att se filmen på LNU:s webbsida där Idor bland annat berättar om resultatet i en studie som visade att elever med stora läs- och skrivsvårigheter, som fick använda tekniska hjälpmedel i stället för att träna, utvecklades lika bra språkligt som en kontrollgrupp som fortsatte träna. Enligt Idor är AT en alternativ väg för elever som har så stora läs- och skrivsvårigheter att de inte har något alternativ.
Och hur kan digitala hjälpmedel bidra till att utveckla och synliggöra elevers lärande?
Nu är det snart jul. Och därför rätt intressant att stanna upp och reflektera över hur det var vid juletid i Stockholm för cirka 100 år sedan. Året jag tänker på är 1915. Första Världskriget har pågått i två år. Kriget har gjort att det är ransonering i Sverige och svårare att få tag på mat. Några som drabbades hårt var de människor som levde under fattiga förhållanden i Stockholm. Olika hjälporganisationer, exempelvis Frälsningsarmén, hjälpte dessa människor att få en lite drägligare tillvaro genom att dela ut gratis mat.
I filmen nedan får du en inblick i hur det kunde varit julen 1915 i Stockholm. Klicka på länken nedan.
Att få upp ögonen på barnen om vad som faktiskt är digitalt i vår värld är spännande. Vi pratar mycket om digitaliseringen i barngruppen, vi programmerar och jobbar med robotar men vet de om vad som faktiskt är datorer runt omkring oss?
Juryns motivering till priset:
”Denna skola arbetar framgångsrikt med inkludering och mot diskriminering och kränkande behandling. Här finns en tydlig Likabehandlingsplan. Den omsätts i praktiken genom aktiviteter som involverar såväl elever som vårdnadshavare och medarbetare. Exempelvis anordnas temadagar och skolan har också genomgått HBTQ-certifiering. Det imponerar att en så stor organisation hittat metoder att strukturera arbetet på ett sätt som når alla. Enheten belönas med ett hedersomnämnande för att de på ett föredömligt vis arbetar metodiskt och framgångsrikt med inkludering och likabehandlingsfrågor.”
;void(0);){kind=link}