Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
I tidigare inlägg har jag tipsat om bra modeller för att samtala med klasser om scenkonst. I det här inlägget berättar Caroline Berntsson om hur hon arbetade med Unga Dramatens föreställning Kras. I inlägget får vi också ta del av vad eleverna tyckte var viktigast i föreställningen. Eleverna går i årskurs 2 i Årstaskolan.
Sista föreläsningen den här dagen. Jag tar inte mina inlägg från utbildningsdagen (Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag) i kronologisk ordning utan nu kommer Inger Fridolfssons avslutande föreläsning. Det har varit mycket information, många forskningsstudier. mycket jag redan vet och kan men också mycket nytt! Jag är stimulerad, inspirerad men också trött!
Inger Fridolfsson fokuserar på fungerande metoder och hur vi kan avgöra vad som fungerar bättre än andra metoder. En mycket viktig ingång!
Projektet Budskap bortom raderna är ett litteraturdidaktiskt forskningsprojekt inom STLS där lärare och forskare tillsammans undersöker undervisning om det som i kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk kallas ”texters budskap”.
Att inom forskning undersöka ett fenomen, i vårt fall alltså texters budskap och därmed sammanhängande undervisning, innebär att anlägga ett teoretiskt perspektiv på fenomenet. Det låter förstås mycket abstrakt, ja kanske rentav onödigt, inte minst ur ett lärarperspektiv. Varför ha en teori om något som man ändå undervisar om i praktiken?
Scenkonstmuseet är ett statligt svenskt museum i Stockholm, vilket behandlar det svenska kulturarvet inom musik, teater och dans.
Museet, som tidigare hetta Musik- och teatermuseet ligger i en 400 år gammal byggnad. Det fick vi veta när vi besökte museet förra veckan och jag tror nog mest att det var jag och min kollega som tappade hakorna och bara;
I Stockholms skolor talas det mer än 150 språk. Vi vet vikten av att flerspråkiga elever får använda alla sina språkliga resurser i klassrummet, så kallat transspråkande. Hur är det med musiken?
Vad kan Kulan erbjuda för dig som vill låta eleverna sjunga på olika språk, lära sig danssteg och klappa med i olika rytmer? I inlägget har jag samlat några musiker som spelar världsmusik, populärmusik från världens alla länder.
Vad menar vi med grammatik i en handlingsorienterad spanskundervisning?
Första veckan i februari 2019 är det dags för de två årligt återkommande spansklärardagarna som anordnas av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. I år arrangeras seminariedagarna i samarbete med FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad och Uppsala kommun. Evenemanget äger rum på Blåsenhus, Uppsala universitet.
Spansklärardagarna behandlar kunskap och innovativa ämnesdidaktiska perspektiv som tillkommit under senare år. Fokus läggs på aktuella frågeställningar och praktiska exempel på kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning inom ett tematiskt arbetsområde. Temat för årets träff är nutida perspektiv på grammatik i spanskundervisningen.
Svenska Dyslexiföreningen ordnar idag 15e november en utbildningsdag som tar upp forskningsbaserade insatser för elever som har läs- och skrivsvårigheter och det för elever från F-klass till och med gymnasiet. Dagens rubrik är just Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende.
Stockholmskällan är alltid öppen. På stockholmskällan.se kommer du alltid åt historiska källor, lektionsuppgifter och artiklar. Men om du gärna vill träffa oss som jobbar på Stockholmskällan har du snart chansen!
Nätverksträffarna är alltid spännande och utvecklande dagar. I dagsläget är vi 16 deltagare från olika regioner i Sverige som träffas 2-3 gånger per år.
Susanne Magne, undervisningsråd Skolverket som också leder nätverket, hade sammanställt egna samt våra frågor, många spännande frågor, som vi började med att genomlysa och diskutera. Susanne berättade om sådant som är klart men också annat som ännu inte är helt klart.
Bild: Fia Idegård
När Franco Villarreal började som IT-pedagog på Engelbrektskolan blev det bestämt att han skulle ha sin arbetsplats i skolbiblioteket. Väl där upptäckte han och skolbibliotekarien Fia Idegård att deras respektive arbeten med elevernas kunskapsinhämtning hade många gemensamma beröringspunkter. Där började samtalen. Båda har ett starkt intresse för källkritik och digitalt ”know how”, både praktiskt och teoretiskt. Fia och Franco tycker att det är viktigt att det finns en progressionstanke kring vad eleverna ska kunna när det gäller digital kompetens och MIK för att se till att grunderna finns där innan det är dags att gå vidare. Allt för att eleverna ska förstå alla sidor, allt ifrån hur mappstrukturerna i Windows fungerar till effektiv informationssökning, med och utan Google.
Franco och Fia har samarbetat mycket kring höstens politiska val. Franco bidrog med sin kunskap kring hur det går att vara källkritisk med hjälp av URL-adresser. ”Det låter litet men det är en viktig baskunskap. Kunskap kring verktygen i vardagen gör att du kan vara källkritisk”, menar han. Fia hade förberett fejkade valaffischer (se bilder) och lät eleverna granska dem med källkritiska glasögon. ”Våra kompetenser kompletterar varandra, tillsammans blir det dubbelt så bra för eleverna”, säger hon.
;void(0);){kind=link}