Internationella riktlinjer för skolbibliotek

Publicerat i bloggen Skolbiblioteksbloggen

iflaVad sker egentligen just nu internationellt inom skolbiblioteksområdet? Svensk Biblioteksförenings expertnätverk för skolbibliotek bjöd i början av april in till en nätverksträff där representanter för IFLA:s (The International Federation of Library Associations and Institutions) skolbibliotekssektion berättade om sitt arbete med IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek, för att ge oss deltagare en möjlighet att få ta del av vad som är på gång internationellt.

Dagen började med vi fick en kort genomgång av IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek. Arbetet med att revidera 2002 års riktlinjer, började med en workshop i Singapore 2013 och målet är att ha en färdig version till augusti i år. Det är en pågående process som innebär att skolbiblioteksanställda runt om i världen involveras i arbetet för att på så sätt komma fram till gemensamma riktlinjer. IFLA:s representanter underströk att trots att vi alla arbetar mot några gemensamma mål, så måste man samtidigt se på i vilken kontext ett skolbibliotek befinner sig i. IFLA menar att dessa riktlinjer bör ses som självdiagnosticerande verktyg som kan användas för att se på sin egen verksamhet; hur långt har jag/vi kommit? Vad behöver jag/vi för att komma vidare?

Läs hela inlägget

till bloggen

Ni vet den där känslan när man står på tröskeln till en sal fylld med människor man aldrig har träffat förr, den där känslan som fanns den första sommardagen på kollo, i det nya fotbollslaget eller när man nysnuten med en blå skolväska började i skolan: Vilka är de där människorna? Hur tänker de? Vad tänker de om mig? Är de snälla? Elaka?

Läs hela inlägget

Frukost med vårt Skoldatatek

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Vad är då ett skoldatatek? Det började med sju nav, dvs. 7 Skoldatatek, i hela Sverige. Vi i Stockholm fick vårt Skoldatatek 2008 och i början var nästan alla i personalen arbetsterapeuter. Efter en tid anställdes också specialpedagoger och en IT pedagog. Upplägget var att erbjuda flera öppna visningar i veckan då olika datorprogram visades och deltagarna fick prova att använda dessa och diskutera fördelar och nackdelar med de olika programmen.

Idag rör sid de flesta frågorna kring iPads och olika sätt att använda lärplattor pedagogiskt. Verktygen är likartade idag jämfört med tidigare men de tar sig olika uttryck,  priserna har gått  ner och som sagt är det lärplattor som används mest.

Läs hela inlägget

Ett tillägg – Miniwhiteboards vid gemensam skrivning

Publicerat i bloggen MoD

Vid gemensam skrivning är det oftast få elever som är engagerade. Min kollega kom då på att miniwhiteboards kan användas för att eleverna ska få vara mer aktiva och också få fler tillfällen till att skriva. Reading to learn är en multimodal pedagogik som här har fått ett tillägg.

Lektionen som exemplen nedan kommer ifrån är för en klass på Språkintroduktion som är runt betygsnivå svenska som andraspråk. Vi jobbar med händelserna i Köln på nyårsafton 2015 och detta är en gemensam omskrivning från en text av det samhällskritiska perspektivet till vår text som ska vara ur ett perspektiv om individens ansvar. Innan dess har vi läst om nationalistiska och feministiska förklaringar till händelserna.

Läs hela inlägget

Reading to Learn – Den bästa pedagogiken?

Publicerat i bloggen MoD

I Australien drabbades genrepedagogiken av en backlash när medelklassmänniskor ansåg sig hotade. Medelklassen måste återskapa sina privilegier för varje generation och då genrepedagogiken, och speciellt Reading to Learn (R2L), lär ut de akademiska förmågorna som krävs för att bli medelklass, motarbetades pedagogiken. I Sverige har ingen sådan backlash kommit än. Det pedagogiska fältet har andra svagheter här än uppenbara klasskonflikter. En av de svenska pedagogiska akilleshälarna är uppfattningen om pedagogik som modefluga. En pedagogik bör avlösas av nästa, som uppfattas som bättre enbart på grund av att den är nyare, för att inte anses förlegad. Cyklerna är dessvärre så pass snabba att man knappt hinner börja förstå och tillämpa en pedagogik, än mindre utvärdera den, innan det är dags för nästa. Det är på detta sätt R2L har blivit drabbat i Sverige. Att sätta sig in i R2L är att sätta sig in i språket, alla ämnens språk. Språket är ju som bekant det mest komplexa system vi känner till. Själv har jag undervisat i R2L sedan 2011 och det är först nu som jag med ledighet kan använda mig av pedagogiken, planera för undervisning och utvärdera min insats och elevernas resultat någorlunda snabbt och effektivt.

Man har i Sverige också vänt sig mot att R2L anser sig vara den bästa pedagogiken. Det har uppfattats som provocerande. Alla pedagogiker anses väl vara de bästa av de som förespråkar dem. R2L är sprunget ur en rättviserörelse, därför tror jag att det är lättare att slå ner på den. Den är utarbetad av lingvister och lärare i samarbete och är inte en rent akademisk produkt. Lärare som undervisar i R2L har genom klassrumsforskning, som traditionellt sett har varit nedvärderat som forskningsområde, visat att pedagogiken minskar klyftorna mellan de högpresterande och lågpresterande eleverna. På detta är R2L bäst. Om det sedan är den mest innovativa metoden (det är ju den nyaste pedagogiska trenden i Sverige, ”innovativ” pedagogik – att bedriva så kreativ, elevförankrad och rolig undervisning som möjligt.) låter jag vara osagt. För att avgöra vilken pedagogik som är bäst måste vi ställa oss frågan vilket mål vi försöker uppnå.  Jag vill bidra till minskad sortering av elever, till att färre elever känner sig dumma under sin skoltid för att skolans vita medelklasskultur inte görs explicit och förklaras och jag vill förändra världen och bidra till att klassamhället, genom utbildning, avskaffas. Då är en pedagogik som genrepedagogiken, där man har skapat en ”express super highway” till den input och övning som vanligtvis tar väldigt många år att få och som är det som skapar språkfärdigheten och till det akademiska språket och kunskaperna, den mest effektiva. Det är dessa kunskaper som inte är tillgängliga för en majoritet av världens elever.

Läs hela inlägget

Skolan viktig för nyanlända

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

ordmoln globala 2I en ny avhandling Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn (Susanne Duek, 2017) har sex nyanlända barn mellan fyra och nio år följts både hemma, förskolan och skolan under ett år i en studie om barnens litteracitetspraktiker och om relationen mellan skolan/förskolan och hemmet.  Barnens föräldrar har ingen eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Fokus i studien har legat på familjernas vanor, traditioner och normer, snarare än barnens färdigheter. Familjernas vanor och traditioner skiljer sig markant från skolans skriftspråkliga norm och lärarnas förväntningar. Barnen har få böcker hemma och föräldrarna använder tryckta texter i liten utsträckning. Familjerna värderar dock barnens skolgång högt, och för en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

I en intervju säger Duek att hon blev förvånad över att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Barnens modersmål skulle kunna vara en mycket större tillgång i skolan. Duek menar också att studiens resultat är giltiga för alla elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska.

Läs hela inlägget

Inspirationsdag om Läslyftet

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

båda bildernaOm du ska vara handledare nästa läsår och varken gått eller ska gå handledarutbildningen, är du välkommen att delta i Skolverkets inspirationsdag om handledning inom Läslyftet i skolan den 22 augusti på Clarion Hotel Stockholm (vid Skanstull). Boka in dagen redan nu!

Inspirationsdagens syfte är att stötta och inspirera dig i din roll som handledare i Läslyftet. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Du får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle att utbyta erfarenheter med andra deltagare.

Läs hela inlägget

Gemensam konstruktion – styvmoderligt behandlat

Publicerat i bloggen MoD

Jag jobbar med nyhetstexter med mina nybörjare i engelska just nu.

Extreme weather in Peru

Läs hela inlägget

Carl Kronberg på Bromma gymnasium är Årets UF-lärare 2017

Publicerat i bloggen Prisbloggen

Carl Kronberg– Det känns fantastiskt, jag är otroligt glad för att det arbete vi gjort med att förändra UF på skolan och att det vi satsat på våra UF-elever under året nu synliggörs.
Carl Kronberg är förstelärare i ekonomiska ämnen och juridik, med särskild inriktning på entreprenörskap och UF. Tjänsten har mer än väl fyllts, då Carl handleder hela 144 elever fördelat på 32 UF-företag.
– Det är världens roligaste kurs att undervisa i och är en konstant utmaning. Det går inte att planera ett helt läsår i augusti, här får man dag för dag ta situationer utifrån var eleverna befinner sig i sina processer och handleda dem utifrån det. Som UF-lärare behöver man vara beredd på att hantera besvikelser som är negativa i stunden, men som jag vet blir det positiva på längre sikt. Det kommer att uppstå motgångar, samarbetsproblem i gruppen, leverantörer som inte svarar, lösningen är ju att inte ge upp utan att hitta vägar runt det och komma vidare. Där kan jag som lärare försöka coacha och ge dem självförtroendet och energin att komma runt det.
Att det också skapar drivkrafter i lärarrollen blir tydligt
– I en vanlig kurs skulle de kunna blunda för sina motgångar, men med UF så är varje steg i processen något som leder till nästa steg – det går inte att hoppa över. Det är därför UF är så himla lärorikt inför det liv och arbetsliv som kommer, du behöver inte bli egenföretagare för att ha oerhörd nytta av UF, de entreprenöriella förmågor du tränar med UF har du nytta av i alla situationer i livet, att inte ge upp vid motgångar utan hitta vägar runt det, det är den största lärdomen. Som lärare blir det en viktig balansgång, jag kan inte gå in och lösa deras problem utan behöver istället stötta dem att komma framåt.

Flera program deltar

Bromma Gymnasium var tidiga med att erbjuda UF-företagande, däremot är det första gången UF spridits utanför ekonomiprogrammet. Nu erbjuds UF-företagande till alla skolans elever på Sam-, Natur-, Teknik- och Ekonomiprogrammet.
– Vi har spridit UF till alla program med det individuella valet och för teknikprogrammets fjärde gymnasieingenjörsåret ligger UF i kursplanen. UF är inte längre en kurs som alla andra, utan mer av kronan på verket på hela utbildningen, och då menar jag 13 år i skolan. Det innebär att vi jobbat mycket med ämnesintegration, från allt mellan svenska och ekonomi för ekonomiprogrammet, och teknikämnet och UF-kursen på Teknikprogrammet.
Precis som i arbetslivet uppstår synergier när olika kompetenser och bakgrunder möts.
– Vi har nu företag som har en helt annan syn på företagande, på affärsidén och vad de vill göra. Exempelvis har våra elever på teknikprogrammet som just börjat driva UF-företag tekniskt rätt avancerade affärsidéer och en teknikers synsätt på processerna. Det har även påverkat och sporrat elever på ekonomiprogrammet att utveckla andra aspekter på sitt UF-företag som tidigare kommit i skymundan, och vice versa. De lyfter varandra på det sättet.
För vissa elever kommer processen UF-företagande med nya utmaningar.
– Högpresterande elever kan ha nästan mer motvilja till UF till en början, eftersom de känner att de inte kan använda samma nyckel för att lyckas och för få ett högt betyg. Många som har knäckt ”pluggkoden” kan bli ganska skrämda när de kommer till sista året och de inte längre bara ska plugga i böcker och förstå vilka svar läraren är ute efter, utan att det är något helt annat som krävs.

Läs hela inlägget

Kameran i centrum , för möten mellan människor. Del 1

Publicerat i bloggen Kulan

Rapport från film i skolan dag på Filminstitutet. Linda Sternö från Barnfilmskolan, Akademin Valand inledde dagen med att visa filmer som kursdeltagare tagit. I ett av filmskolans projekt arbetade de tillsammans med barn på en förskola och intresserade pensionärer. Syftet med åldersblandningen var att barnen skulle lära sig av de äldres erfarenheter och pensionärerna skulle smittas av barnens attityd till digitala redskap och bli frimodigare med kameran.  De blev indelade i grupper och fick olika uppdrag. Ett var att med kameran berätta Vad gör dig lycklig? 

säng1Filmskolan frågade inte vad gruppen ville berätta utan lämnade bara över en kamera . När alla var klara med att besvara frågan Vad gör dig lycklig ? Tittade gruppen på varandras bilder . Om vi tittar tillsammans och pratar om det vi ser, kan vi ta hjälp av varandras blickar och få syn på något annat, vi får tillgång till fler perspektiv.

Läs hela inlägget