Visar alla blogginlägg från: april 2015

Utvecklingsarbetet i inkubatorn är igång!

inkubator ws1 gr1_liten

Under måndagen samlades deltagarna för spelifieringsspåret under tre timmar för att diskutera utvecklingsarbetet i spåret. Målet var att enas om vad de ville utveckla, var de stod idag och mål för utvecklingen. 

Deltagarna fortsatte diskussionen från förra tillfället då gruppen i form av en brainswarm fick tänka fritt kring möjliga sätt att uppnå utvecklingsmålet med hjälp av digitala verktyg. En brainswarm är en form av brainstorming där idéer utformas utifrån ett konkret mål och verktyg. Övningen utförs under tystnad för att säkerställa att alla kommer till tals.

Projektet hade sammanfattat det gruppen skrivit på post-its i digital form. Denna bild, ett träddiagram med olika vägar för att nå målet, var fokus för diskussion. Målet för spelifieringsspåret är:  ”att utveckla ett arbetssätt mot en spelifierad lärmiljö genom ett digitalt verktyg för ökad motivation och engagemang från eleverna”.  Syftet med diskussionen var att först bredda för att se fler möjligheter i spåret. Alltså se om det fanns andra sätt att nå målet, för att sedan smalna av och bestämma fokus för utvecklingen.

Det fanns otroligt mycket energi och kreativitet i gruppen där vi diskuterade allt från att skapa ett spel av hela terminsplaneringen till att använda spel som belöning eller incitament till eleverna. Efter diskussion valde gruppen att fokusera på att spelifiera en lektion som del utav en serie motsvarande ett moment i en kurs, i form av en karta som visualisering. Kartan hjälper eleven att förstå kriterier och mål samt lektionens del i kursen. På detta vis blir eleven ägare av sin utveckling vilket möjliggör individanpassat lärande. Under lektionen kommer poäng/badges användas som belöning. Gruppen har som ambition att under utvecklingen hitta sätt att väva in samarbete mellan elever och återkoppling, exempelvis kan elever som är klara med sin uppgift får badges för att hjälpa andra elever.

Vid nästa tillfälle kommer gruppen att undersöka vilka digitala verktyg som kan användas för att vidareutveckla arbetssättet.

Helene Derkert

1:1 i klassrummet – lärare är det viktigaste redskapet i digitaliseringen

Tallvid

”Fokus är inte om 1:1 är bra eller dåligt, då digitaliseringen är här för att stanna. Datorer i klassrummet är en självklarhet” säger Martin Tallvid, doktorand vid Göteborgs universitet kring 1:1 i klassrummet. Han var en av talarna på Sett 2015. Hans avhandling ”1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring” publicerades den 6 februari 2015. Martin arbetar som forskare och gymnasielärare i Göteborg.

I Martins avhandling analyseras resultaten från två utvärderingsprojekt av 1:1-införande som genomförts på två högstadieskolor (2007-2011) och fyra gymnasieskolor (2012-2014).

Martin berättar om sin ingång till forskning om 1:1 i klassrummet: Jag vill komma fram till hur 1:1 funkar och hur det påverkar undervisningen”. Fokus är inte om 1:1 är bra eller dåligt, det är enligt Martin oväsentligt, då digitaliseringen är här för att stanna ”datorer i klassrummet är en självklarhet” säger han.

”Trender kommer och går, vi är snabba på att haka på men det gäller att ta ett steg tillbaka och fundera på vad som sker.”

Martin ser pedagogisk forskning som ett långsiktigt nötande med tolkningar och diskussioner. Han menar att det gäller att vara långsiktig. Fokus för honom är att studera, tolka och ställa forskningsfrågor som skolan har nytta av och inte vara för djuplodande utan koppling till läraryrket.

De forskningsfrågor som avhandlingen belyser handlar om strukturella faktorer som 1:1 medför, lektionsplanering, lektionsgenomförande, vilka argument som lärare har för att avstå från it i undervisningen och hur klassrumsanvändning med laptop förändras över tid.

Martin reflekterar steg för steg kort kring sin forskning. Han menar att vi har underskattat förändringarna och beskriver strukturella faktorer som påverkar skolan idag och hur detta skiftar över tid. Ett exempel på yttre faktorer som påverkar skolan är hur skolans organisation just nu styrs hårt av nationella prov. Detta är ett bispår men ändå något som beskriver en kontext kring skolan.

När Martin undersökt hur lektionsplanering och lektionsgenomförande påverkats ser han att de utmaningar som man står inför blir fler, att eleverna har en varsin laptop ger ”oändligt många nya utmaningar” och läraren står inför i en komplex situation.

”Små processer som går stegvis – knappt synbara ur helikopterperspektiv – de sker ändå och förändrar allt. De små förändringarna är egentligen stora – de sker hela tiden”

Massor har skett på 5-6 år! Han gör en jämförelse med hur digitaliseringsprocesser ser ut på företag, där alla är med på och införstådda med att detta ska ske – det finns ett tydligt mål som man sedan kan mäta. Detta saknas enligt Martin för skolans digitalisering.

Det finns fortfarande lärare som väljer att avstå att använda it och Martin har undersökt argument som ligger till grund för detta. Han är tydlig med att det ofta inte handlar om en grupp bakåtsträvare, de som avstår har rationella anledningar till detta. Han nämner några exempel:

  • Teknikproblem
  • Inte värt mödan för lärare
  • Dåligt digitalt material/läromedel
  • Risk för att lärare tappar kontrollen i klassrummet
  • Lärare upplever brist på tid och ”fokuseringsträngsel” för att lära sig nya redskap

Martin har studerat hur elevers användning av laptopen förändratas över tid. Han ger ett exempel kring ”finsurf” kontra ”fulsurf”. Det är problematiskt för lärare att avgöra vad som är fin eller fulsurf. Exempelvis kan chatten på Facebook vara kanalen eleverna använder för samarbete då elever oftast inte använder mejl för att samarbeta.

Erfarenhetenhetsmässigt har man tidigare trott att ”fulsurfningen” (chatt, spel, göra annat på nätet) avtar efter ett tag då man haft sin 1:1-dator. Martins forskning visar att det gör den inte, elever fortsätter spela, chatta och surfa. Han ser dock att de elever som är ”sällan fulsurfare” slutar efter ett tag och fokuserar mer på undervisningen men att de som regelbundet gjorde det i början fortsätter. Detta är en stor risk.

Martin resonerar vidare: ”hur länge kommer eleverna att gå med på situationen som är just idag, hur håller eleverna uppe motivation för att delta i undervisningen på plats i klassrummet?”. Han anser att man från både grund- och gymnasieskolan behöver möta upp den digitala utvecklingens med alternativ för att tillgodogöra sig undervisningen och ger ett exempel om hur elever kan hitta motsvarande kunskaper i andra kanaler, typ MOOCS (massive open online course). Utvecklingen går framåt, vi i skolan bör vara beredda.

Martin sammanfattar föreläsningen med några kommentarer och punkter kring digitaliseringen:

  • Det är en större förändring än vad som tidigare sagts
  • Kräver lång och genomgripande förändring – fortbildning
  • Digitalisera lärarutbildningen
  • Satsa på läromedel – det har hänt mycket men mer krävs
  • Digitaliseringen innebär för höga kostnader för enskilda skolor – den kräver en nationell plan.
  • Lärare är det viktigaste redskapet i digitaliseringen!

Här hittar du Martins avhandling.

Jessica Forsberg

”Det snurrar i min skalle”

DSC_1121_1

– Precis så känns det när man börjar jobba med digitala verktyg. De väller över en som en tsunami. Och när man lärt sig ett digitalt verktyg så kommer det tio till som andra tycker är bättre. Detta är en stress. Det är lätt att jobba ihjäl sig som lärare.

Det säger Sara Bruun, förstelärare i engelska och tyska på Furutorpskolan i Vinslöv som föreläste på SETT-dagarna i veckan.

Det är viktigt att välja den väg som passar en själv och ens elever. Det är inte det digitala verktyget i sig som är grejen utan för att underlätta i arbets- eller skrivprocessen. Och den vägen är inte rak.

–Mina elever jublar inte och galopperar till mina lektioner för att jag använder digitala verktyg utan det krävs att jag har en pedagogisk tanke med det jag gör. Om jag kan motivera dem med digitala verktyg. Det viktiga är att ta det i sin egen takt eftersom vi alla springer olika fort. Det måste få ta tid.

Verktygen som Sara Bruun presenterar hjälper henne och hennes elever att hålla en struktur. Om det blir för många digitala verktyg så blir det kaos för eleverna också tror hon.

–Jag tror att man på skolan ska bestämma sig för att – nu provar vi det här. För om vi kollegor provar olika system så blir det kaos för eleverna. De har sexton olika ämnen. De blir en digital stress för dem, där måste vi hjälpa dem.

Pearltrees är ett digitalt verktyg som hjälper till att skapa struktur. Ett program där det går att spara spännande och bra internetsidor som man plötsligt hittar och lätt glömmer. I Pearltrees går det enkelt att spara i olika mappar och man kan även se vad ens nätverk gillar. Det går att ta hela ”pärlor” från kollegorna. Det är enkelt och minskar stressen.

Ett annat digitalt verktyg för att skapa struktur är Quizlet. Där kan man jobba med begrepp och ord och eleverna kan träna och göra egna tester eller spel. Som språklärare är det viktigt att man kan lyssna på dem, till exempel på uttalet.

Kaizena är också ett verktyg som underlättar vardagen för Sara – För det är lätt att jobba ihjäl sig som lärare, säger hon.

Här kan hon till exempel ge feedback genom voice comments på elevernas arbeten utöver vanliga textkommentarer. De gillar att i lyssna på hennes röst i lugn och ro. Det är ett smart verktyg för att ge formativ bedömning. Verktyget måste hämtas via google chrome, kaizena.com eftersom det inte finns i vanliga Appstore.

Flippat klassrum

Som den innovatör hon är har Sara Bruun tröttnat en smula på det flippade klassrummet. Hon har hållit på länge. Men det tvingar henne att tänka och skapa struktur i klassrummet. Att eleverna är förberedda, har fått instruktion via bloggen eller Youtube gör att de kan börja jobba direkt vilket leder till att tid frigörs. –Jag behöver inte stå och prata utan kan vara hos de elever som behöver mig mest. Men om tiden används till att sitta och rätta så har man missuppfattat hela idén med det flippade klassrummet. Det är det du gör med tiden som är det flippade klassrummet.

Sara Bruun flippar ofta ”huret”, hur en elev ska lösa en uppgift. Om hon inte gör det så är det tusen händer i luften.

Stödstrukturer är bra att jobba med. Framför allt för svagare elever som tycker det är svårt och jobbigt att skriva. Sara tar ett exempel då eleverna fick skriva känslodikter utifrån en bok som alla läst. Uppgiften var att genom dikten beskriva dofter och känslor. Till stöd för presentationen använder de designprogrammet, Canva. Här finns också fria bilder att använda.

En annan stödstruktur är Webbstjärnan om man vill lära sig att blogga.

– Att arbeta med digitala verktyg kräver mod, det är skitläskigt att börja jobba med det, för jag är inte bäst längre. För ungarna är mycket bättre. Men våga släppa det. Men de måste också få spelregler efter sin digitala mognadsgrad.

 

Ann Turlock

PS Alla program i texten är webbaserade och kostnadsfria.

Kunskapsdelning på SETT

På SETT-dagarna i veckan mötte projektet 1:1 2016 upp Stockholms stads inspirationslärare. Inspirationslärarna är en grupp lärare som rektorerna har rekommenderat. Vi frågade efter duktiga, engagerade och inspirerande lärare som var intresserade av att dela med sig av idéer och metoder om användning av it i undervisningen. Och de fanns. Nu identifierar, synliggör och sprider de goda exempel och kunskap inom digitalisering i lärandet. Under SETT bad vi dem berätta om digitaliseringen och det kollegiala lärandet på deras skolor, resultatet kan ni se här:

Ann Turlock

Kreativ och energifylld kick-off för 1:1 2016:s inkubator

inkubator1

”Bra, effektivt, tydligt, tempo” lydde en av kommentarerna efter kick-offen för inkubatorn i veckan. Det var 14 inkubatordeltagare och projektmedlemmar från 1:1 2016 som samlats för att köra igång projektets inkubator. Här kommer lärare, bibliotekarier och projektmedlemmar att prova och utveckla innovativa arbetssätt med digitala verktyg i en liten miljö.

Träffen inleddes med att Charlotte Dingertz, projektledare för 1:1 2016, berättade om projektets aktiviteter och hur inkubatorn kommer komplettera de aktiviteter som redan pågår i projektet. Därefter delades gruppen in i två spår; det ena spåret kommer att fokusera på digitaliserad spelifiering och det andra på flippat klassrum med självskattning och återkoppling. Efter att ha presenterat och diskuterat mål och risker med utvecklingsspåren presenterades strukturen och planen för inkubatorn.

Inkubatorn kommer att bestå av en serie workshops (fyra stycken) och två klassrumstester. Efter detta är målet att projektet kan paketera och sprida de två arbetssätt som de två grupperna utvecklat.

Under kick-offen hade gruppen även en kort workshop för att tillsammans bena ut hur utvecklingsmålen kan nås genom olika digitala verktyg.

Träffen var en bra uppstart med mycket energi och kreativitet och la en fin grund för det fortsatta arbetet i inkubatorn. Vi i projektet 1:1 2016 ser fram emot nästa träff!

Vill du veta mer och inkubatorn? Tveka inte att höra av dig till oss.

Helene Derkert

Inspirationslärare kunskapsdelar på SETT-mässan

På SETT-mässan lyfter föreläsare tre viktiga temaområden; demokrati, kunskapsdelning och Post-IT. Vi i 1:1-projektet ser kunskapsdelning som en central framgångsfaktor för att kunna skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse med 1:1-satsningen på gymnasiet. Därför har gymnasieskolor utsett inspirationslärare på varje skola som ska bidra till att öka den digitala mognaden på deras och andra skolor inom Stockholms stad. Inspirationslärarna använder digitaliserade verktyg på ett naturligt, spännande och utvecklande sätt i undervisningen.

På SETT-mässan kommer inspirationslärarna få möjlighet att svara på tre frågor och detta videofilmas av Pedagog Stockholm.

Dessa frågor är:

  1. Hur arbetar du för att utveckla det kollegiala lärandet på er skola?
  2. Hur får vi med alla lärare på ikt-i-undervisningen- och digitaliseringståget?
  3. Vad skulle du vilja dela med dig av idag?

På tisdag eftermiddag kommer resultatet finnas på Pedagog Stockholm och denna blogg. Vad skulle du svara på dessa frågor?

Alla lärare som är intresserade av dessa frågor är välkomna att besöka oss i Stockholm stads monter för att nätverka och kunskapsdela.

Rikard Werge

Programmering är lika med kreativitet

Den 31 mars hölls tjejer_forelasningett event på KTH för tjejer kring programmering och it. Även lärare, skolledare och SYV var inbjudna. Kvällen var startskottet för ett samarbetsprojekt mellan utbildningsförvaltningen inom ramen för projektet 1:1 2016 och KTH. Målet med projektet är att höja it-mognaden hos bibliotekarier och lärare på gymnasiet. Samarbetsprojektet vill öka förståelsen för vad programmering innebär och hur kreativt det kan vara. Över 60 tjejer samlades för att se den allra senaste tekniken som t.ex. Eye tracking, Occulus Rift och att rita 3D i VIC-studion samt att pröva på att programmera tillsammans med studenter från KTH.

Frågannara _glob2 är nu hur tar vi vara på tjejernas entusiasm inför datateknik efter den här kvällen? Det saknas inte idéer men tanken är att vi till hösten startar en pilot med några skolor och ser hur vi kan utveckla samarbetet.

Intresserade är välkomna att kontakta helene.m.derkert@stockholm.se.

Helene Derkert