Visar alla blogginlägg från: september 2015

MIK-projekt tillsammans med Statens medieråd och UR

Medie- och informationskunnighet (MIK) handlar om att ha ett kritiskt förhållningssätt till det medieinnehåll som vi möter varje dag, men också att förstå hur medier fungerar och vilka roller medier spelar i olika sammanhang. Idag bidrar vi också själva genom att vi kan publicera och informera via sociala medier. För att utveckla arbetet kring MIK på gymnasiet har ett samarbete mellan gymnasieområde 1 och Helena Dal från Statens Medieråd (SMR) och Carl Sahlin från Utbildningsradion (UR) initierats.

Ett möte med samtliga rektorer från gymnasieområde 1 har hållits där Helena och Carl från UR informerade om MIK och det arbets- och informationsmaterial Statens Medieråd tagit fram. Detta mottogs mycket väl av samtliga rektorer. Nästa steg är nu att få några lärare att testa SMR:s material och följa arbetet för att sedan mäta de deltagande elevernas kunskapsnivå. Utbildningen består av följande delar:

– Introduktion till MIK – Film: Vad vi behöver veta och kunna i vår medievardag? (2 minuter)
– Våra relationer – Exempel att diskutera: Näthat – hur mycket ska vi tåla på nätet?
– Vinklade budskap
– Film 1: ”Det nya hotet” En fejkad propagandafilm om tvättbjörnar. (4 minuter)
– Film 2: ”Det nya hotet – så gjorde vi filmen” Påverkansmetoderna förklaras. (6   minuter)
– Demokratin – Exempel att diskutera: Hur påverkar medieutvecklingen demokratin?
– Uppdrag MIK – ett quiz som eleverna får göra i grupp på sina egna mobiler. De får svara på kunskapsfrågor, granska fakta och utföra uppdrag.

1:1–2016-projektet deltar och dokumenterar arbetet fortlöpande. Fortsättning följer!

Peter Åkerberg

Klassrumstest i On demand hos Lars Björklund

LasseBUnder fredagen testade Lars Björklund On demand i sin naturkunskapsklass på Thorildsplan. Lars använde arbetssättet till att aktivitera eleverna för att planera kursinnehåll och fokus för delmomentet kemi.

Eleverna hade inför lektionen sett igenom en film som Lars hade skapat genom Powerpoint och ScreencastOmatic. Syftet var att skapa intresse för ämnet kemi och få eleverna att fundera på hur kemi blir intressantare och roligare för klassen.

Klassen fick börja med att se filmen. Därefter fick de fundera i några minuter och summera sina tankar i ett Word-dokument. Dessa lades sedan upp i en Padlet. Detta var alltså elevernas begäran (demand) av kunskap. Lars grupperade sedan dessa tankar tillsammans med klassen, dessa skulle bli grunden för klassens lektioner i kemi. Under grupperingen beskrev han kort frågorna som eleverna tagit upp och gav en kort introduktion till dem.

Efter genomgången svarade eleverna på en exitticket genom Socrative. Eleverna fick besvara en fråga kring hur mycket de förstod, vad de hade lärt sig och vad de ville veta mer om.

Detta var ett innovativt sätt att använda arbetssättet On demand som var väldigt lyckat.

Helene Derkert

Klassrumstester i On Demand spåret presenterades på inkubator workshop nummer fyra

WS_4Förra måndagen träffades medlemmarna i On Demand-spåret för att summera och reflektera kring de klassrumstester som har genomförts, eller som kommer att genomföras inom de närmsta dagarna. Helene Derkert, projektmedlem i 1:1 2016, inledde med att summera årets inkubatorarbete fram till dagens tillfälle. Därefter fick var och en av lärarna presentera sitt egna klassrumstest.

Först ut var Anders Eldö som beskrev hur han i kursen Livsmedel och Näringskunskap inlett en lektion med frågan ”Vad är bra mat?” till eleverna. Detta följdes upp med ytterligare information via länk på Fronter samt ett 5 minuters YouTube-klipp om industriell matproduktion. Till nästa lektion skulle eleverna titta på filmen och skicka varsin reflektion till Anders, vilket i sin tur låg till grund för den kommande lektionens innehåll. Eleverna visade sig vara väldigt engagerade i sina inskickade reflektioner och under själva lektionen hölls diskussioner på en väldigt hög nivå. En direkt konsekvens av reflektionerna var att den inledande frågan behövdes förändras till 1) Vad är mat? och 2) Vad är bra mat?

Denna typ av dialog som skapas mellan läraren och eleverna är typisk för alla de klassrumstester som genomfördes i On Demand. Lisa Rolf gjorde sitt klassrumstest i ämnet Svenska och la upp en ”flippfilm” om vetenskapliga språk som eleverna skulle titta på. Därefter uttryckte eleverna vilka områden de kunde väl och vilka de ville ha extra stöd inom, vilket sedan formade den efterföljande lektionen. Lisa tycker verkligen att arbetssättet skapar en dialog med eleverna och att de kan knyta tillbaka till läxan under lektionstid.

Victoria Naverfeldt höll sitt On Demand test inom ämnet studieteknik. Efter att eleverna fått se ett par flippfilmer om studieteknik så var eleverna tydliga med att de ville lära sig mer om att ta ut nyckelord. Den efterföljande lektionen ägnades därför i sin helhet till att klassen gemensamt plockade ut nyckelord ur en längre text. Victoria upplevde ett högre intresse bland eleverna när de kände att de fick vad de behövde under den annars knappa lektionstiden.

Klassrumstesterna väckte många tankar och idéer, bl.a. att möjligheterna till att skapa ämnesövergripande samarbeten förenklas när On Demand arbetsteman planeras som en tidslinje. Samt att undervisningen kan bli alltmer individualiserad och anpassningsbar i On Demand, där t.ex. svagare elever kan ta till sig nytt material via enklare filmer medan starkare elever jobbar genom mer omfattande textstycken som behandlar samma ämne. Arbetssättet On Demand lämpar sig också för lektioner då vikarier ska hoppa in, då behov och önskan från eleverna skapar en tydlighet inför lektionen för vikarien.

Arbetsmetoden On Demand kan förklaras som att ”om eleven får problemet innan lektionen så löser vi det tillsammans” där nyttan av lektionstiden för både lärare och elever kan maximeras. Varje klassrumstest avslutas med en ”Exit-ticket”, eller elevutvärdering om arbetssättet. Där sa majoriteten av eleverna att de gillade On Demand konceptet och att de vill fortsätta att använda det.

Gruppen har nu som mål att samla mallar och exempel från klassrumstesterna till ett gemensamt material som kan spridas vidare till det större lärarkollegiet inom Stockholms stad. På så sätt hoppas vi att alla som vill testa On Demand, som ett nytt didaktiskt tillvägagångssätt för att lära ut kunskap på, får ett bra och enkelt ställe att börja på.

Helene Derkert

Coachutbildning för gymnasieskolornas inspirationslärare

CoacherTorsdagen den 17 september genomfördes den första av två halvdagar i coachutbildning för inspirationslärarna på Stockholm stads gymnasieskolor. Utbildningen är ett initiativ från 1:1-2016-projektet och genomförs av lärarcoacherna Thomas Holmqvist och Anna-Lena Ebenstål som till vardags arbetar på Utbildningsförvaltningens FoU-enhet.

Ett 20-tal inspirationslärare deltog vid det första tillfället. Utbildningen syftar till att ge insikt i vad ett coachande förhållningssätt är och samt ge nycklar till att utveckla och stimulera det kollegiala lärandet på skolorna. Inspirationslärarna ges genom denna utbildning verktyg och förhållningssätt de kan använda sig av på sina skolor i arbetet med ökad digital mognad. Vid detta första utbildningstillfälle behandlades bl.a.

• Coachande förhållningssätt och coachverktyg
• Skapa förtroende
• Aktivt lyssnande
• Kraftfulla frågor
• Sätta mål som motiverar
• Coachmodellen To GROW
• Verktyg för att fånga den coachades agenda

Utbildningen varvar både teoretiska och praktiska övningar med flera reflektionstillfällen inlagda. Bl.a. genomfördes en längre övning i aktivt lyssnande och frågeställande.
Utbildningen grundar sig på ICF:s (International Coaching Federation) elva kompetenser och coachningsmodellen To GROW.
Det andra utbildningstillfället kommer att hållas i januari.

Peter Åkerberg och Alexander Köhn

Maria Magnerius och Astrid Kratz från ESS-gymnasiet har ordet

Då var PISA diskussionen igång igen. Denna gång om IKT, och det faktum att vi har ett överflöd av utrustning i den svenska skolan, men vi vet inte hur vi ska använda den för att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling. Skolverket skriver att

En tidigare studie från Skolverket, som presenterades 2013, visar att cirka tre av tio lärare har behov av kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap. Dessutom efterfrågar mer än varannan lärare mer kunskap om hur it kan användas som pedagogiskt verktyg.” (Skolverket PRESSMEDDELANDE 2015-09-15.)

Och visst är det så även på ESS gymnasiet, men vi är mycket medvetna om situationen och arbetar aktivt för att öka IKT kompetensen bland lärare och elever då vi verkligen tror att IKT i undervisningen kan underlätta på mångaMunchenbryggeriet_2008 sätt.

ESS har under åren haft en egen IT-pedagog vilket inneburit en gemensam tydlig struktur i 1:1-arbetet. Varje arbetslag har en 1:1 representant som arbetar med IKT-frågor i arbetslagen.

Från höstterminen 2015 har två lärare vardera 50 % av sina tjänster som IKT-pedagoger. Vi genomför workshops för lärare i hur och på vilket sätt datorn går att använda i undervisningen och hur systematiken i till exempel Fronter kan vara avlastande. IKT pedagogerna har även enskild handledning inom IKT där lärare och elever kan boka in sig för handledning och inspiration. Skolan har flera lärare som är inspirationslärare inom IKT i staden och bidrar på så sätt till den totala utvecklingen.

ESS-gymnasiet hade 1:1 på en del av skolan redan innan 1:1-projektet startade och hade redan en pedagogisk tanke innan projektet startade. I den fas vi befinner oss nu, arbetar vi för att öka det digitala användandet på hela skolan, inom samtliga elevgrupper. Vår utgångspunkt är den pedagogiska nyttan för att uppnå positiva elevresultat och öka måluppfyllelsen.

Nytt för i år är att IKT och internationalisering vävs in i de pedagogiska träffar vi har på skolan. Vi använder digitala lösningar under våra möten för att visa nyttan med dessa verktyg för större grupper eller för enskilda individer. Fronter är en central plattform där allt arbetsrelaterat publiceras. För vår verksamhet, som är geografiskt spridd, behövs digitala mötesplatser där all information finns tillgänglig.

Om vi, som skola, vill sprida ett digitalt och tillgängligt arbetssätt, börjar det arbetet i personalgruppen. Ser personalen nyttan i att alla kan komma till tals och få del av all information, bidrar det också till att eleverna på sikt får tillgång till samma arbetssätt.

Eftersom skolan arbetar efter varje elevs individuella förutsättningar och behov, är det en väg in i vårt IKT-arbete. Alternativa verktyg, digitala läromedel och multimodala uttryckssätt är en bra början på att fånga varje elev där den är.

Tre lärare deltog också under SETT-mässan med sina kunskaper om systematiskt arbete med digitalisering för att elever och vårdnadshavare under elevens hela skoltid ska ha tillgång till planeringar, omdömen, frånvarorapportering och andra viktiga data.

Genom Erasmusprojekt som skolans internationaliseringsansvarig ansvarat för att ett 20-tal lärare har varit på Malta under en vecka med utbildning i digitalt kunskapande. Detta tillsammans har inneburit ett lyft för verksamheten och vid självskattningen som skedde den 8 september 2015 visade detta sig i gott utfall.

Maria Magnerius och Astrid Kratz
Rektorer, ESS-gymnasiet

Lyckat klassrumstest på ESS

BildUnder fredagen besökte 1:1 2016-projektet ESS-gymnasiet för att dokumentera klassrumstest i On Demand-spåret. Det var Victoria Naverfeldt (inspirationslärare och inkubatormedlem) som tillsammans med Emelie Sköld genomförde klassrumstestet. Fokus för momentet var studiestrategier.

Inför vårt besök hade klassen fått ta del av introduktionsmaterialet, nämligen frågan som momentet skulle besvara, youtube-klipp om inlärning och lässtrategier samt avslutningsvis några korta frågor om innehållet. Resultatet av filmerna och frågorna var att klassen, innan lektionsstart, redan hade reflekterat kring vad momentet gick ut på.

Emelie inledde lektionen med att gå igenom klippen som klassen tittat på och bad eleverna beskriva vad filmerna handlat om. Därefter gick hon igenom en presentation som byggde på den input som eleverna gett, alltså baserat på eleverna förståelse, behov och intresse. Utifrån input från eleverna fokuserade Emelie till stor del på djupläsning. ”Svaren på frågorna gör så att man som lärare vet vad lektionen bör fokusera på” sa Emelie efter lektionen.

Efter repetitionen och den fördjupande genomgången fick eleverna en övning som handlade om att plocka ut nyckelord från en text. Därefter arbetade klassen, med att via projektorn, sammanställa en lista på möjliga nyckelord. Efter denna uppgift följde en nästa uppgift där eleverna skulle skriva en sammanfattning utifrån de nyckelord som de valt i texten. Efter uppgiften fick några av eleverna läsa upp sina sammanfattningar för diskussion i klassen. Det klassen gjorde var en kortare djupläsning, vilket var den del som klassen haft flest frågor kring i sin ”demand”.

Slutligen genomfördes en exitticket i form av korta muntliga frågor i klassen.

Avslutningsvis fick klassen utvärdera arbetssättet. Utvärderingen visade på ett positivt resultat. Då läraren som utförde själva lektionen ej varit med i inkubatorn fick vi även ett nytt perspektiv från ännu en lärare. Upplevelsen från oss som åskådare var en intresserad och aktiv klass. ”Som lärare kändes arbetssättet väldigt bra” sa Emelie vid frågan vad hon tyckte om arbetssättet.

Charlotte Dingertz

Kollegialt lärande på rektorsmöte för Stockholms gymnasieskolor

annsofieVid rektorsmötet den 11/9, där samtliga rektorer på Stockholms stads gymnasieskolor samlas, höll Ann-Sofie Rosenqvist, rektor på Lindeparkens gymnasiesärskola, i en av punkterna där hon berättade om hur Lindeparken arbetar  med digitala verktyg och för att öka den digitala mognaden. Skolans senaste skattning i stadens Verktyg för självskattning visade på en betydande höjning inom flera områden.

Ann-Sofie inledde med att berätta hur hon som rektor arbetat med att skapa förutsättningar för skolan att utvecklas. Exempelvis arbetar hon aktivt med de inspirationslärare som skolan har. Skolans inspirationslärare arbetar för att sprida kunskap samt att öka lusten att använda it i undervisningen. Skolan har också en it-pedagog som arbetar nära rektor. Vidare har Ann-Sofie avsatt tid för personal och arbetslag för att inspirera och inspireras, ofta i form av interna så kallade TeachMeets men också som en stående punkt under arbetslagens möten. Skolan har även en förstelärare vars fokusområde är IKT. Skolans inspirationslärare, it-pedagog och förstelärare inom IKT utgör skolans it-grupp tillsammans med representanter från varje arbetslag.

Elever och lärare använder både surfplattor (iPads) och bärbara datorer, något personalen upplever ger maximal flexibilitet och möjligheter att anpassa till alla elever. Eftersom samtliga elever på Lindeparkens gymnasiesärskola har särskilda behov används en uppsjö av program och appar. För elever med autismspektrumproblematik har appen Bliss inneburit drastiskt ökad förmåga till delaktighet och kommunikation. Tillsammans med eleverna använder även lärarna sociala medier som Instagram och Facebook. Detta har gjort kommunikationen med hem och vårdnadshavare betydligt enklare och tydligare för hemmen som nu kan följa sina barns skolgång på ett helt annat sätt än tidigare. Detta bidrar i sin tur till ökad transparens, något som utvecklat relationen mellan skola och vårdnadshavare. Digital teknik används också för att underlätta kreativt skapande, både vad gäller film, musik och bild.

Peter Åkerberg

Lars Björklund, inspirationslärare och inkubatormedlem inom 1:1 2016-projektet, arbetar intensivt med att implementera it-verktyg hos både lärare och elever

LasseProjektets intervjuserie bland årets nominerade lärare till Guldäpplet fortsätter med Lars Björklund som undervisar bland annat i Kemi och Biologi vid Thorildsplans gymnasium. Lars är dessutom inspirationslärare och inkubatormedlem i 1:1 2016-projektet så vi bestämde oss för att höra mer om hans arbete kring digitaliserad undervisning.

I sin roll som inspirationslärare arbetar Lars aktivt med att introducera och använda it-verktyg bland både lärare och elever på sin skola. Ett praktiskt exempel som har påverkat många på Thorildsplans Gymnasium den senaste tiden är introduktionen av Digiexam. Digiexam används till nationella prov i både Svenska och Engelska. Tjänsten är ett digitalt verktyg som ger eleverna möjligheten att skriva prov på sin egen dator i en säker miljö, där både utformandet och rättning av prov kan genomföras effektivt.

Lars är dessutom förstelärare och strävar hela tiden efter att bredda den digitala kompetensen på skolan. Exempelvis finns Lars tillgänglig för hjälp åt kollegor och elever. Lars håller dessutom i diverse workshops inom både Office365 och Digiexam för sina kollegor.

En annan viktig del för arbetslag på varje skola inom 1:1 2016 projektet är processen Verktyg för självskattning, där varje individ ombeds reflektera över sin digitala mognad. ”Denna process har medvetandegjort lärarna och arbetslagen om vad som vi bör arbeta vidare med”, säger Lars Björklund.

Som inspirationslärare har Lars knutit nya kontakter inom Stockholm stads utbildningsområden och även fått en hel del inspiration till sitt dagliga arbete med eleverna. Dessutom har han varit aktiv inom inkubatorn, vilket är en serie workshops där 1:1 2016 projektet driver utvecklingen av framtidens digitala arbetssätt och lärande. Detta har väckt innovativa tankar som kan komma att prövas praktiskt i klassrummet med eleverna inom närtid tror Lars.

Charlotte Dingertz

Övriga nominerade lärare från Stockholms stad är:

Adam Jönsson, Sjöängsskolan
Anna Karlsson, Rålambhovsskolan
Camilla Askebäck Diaz, Södermalmsskolan
Göran Dessen, Norra Real
Helena Dalivin, Mälarhöjdens skola
Jannike Kohinoor, Mälarhöjdens skola
Micke Kring, Årstaskolan
Rolf Klinth, Norra Real
Åsa Colliander Celik, Mälarhöjdens skola
Mårten Hultgren, Kungsholmens gymnasium
Pål Luthman, ESS-gymnasiet
Victoria Naverfeldt, ESS-gymnasiet

Intervju med Mårten Hultgren, en av inspirationslärarna i 1:1 2016, som är nominerad till årets Guldäpple

Förra veckanMH_bild tog vi tempen på lärarna Pål Luthman och Victoria Naverfeldt efter deras nominering till Guldäpplet. Denna vecka går strålkastarljuset vidare mot Mårten Hultgren, ytterligare en av de totalt tretton stycken lärare från Stockholms Stad som är nominerade till årets Guldäpple. 1:1 2016-projektet hörde sig för om Mårtens syn på nomineringen och utvecklingen av digitaliserat lärande.

Mårten Hultgren är inspirationslärare i 1:1 2016 och jobbar som matematiklärare samt IT-pedagog vid Kungsholmens Gymnasium. Mårten har som nominerad lärare till Guldäpplet utmärkt sig i sitt arbete med att använda digitala verktyg inom sin undervisning.

”Framförallt handlar nomineringen till Guldäpplet om mitt arbete med digitala verktyg i matematikundervisningen. Jag arbetar sedan flera år tillbaka enligt ”Flipped Classroom” konceptet. Detta arbetssätt är mycket uppskattat bland eleverna och har fått spridning även utanför mina egna klasser på skolan” – säger Mårten Hultgren.

Inom ”Flipped Classroom” konceptet jobbar läraren ofta med webbaserade genomgångar inför lektioner, exempelvis genom film eller podcast, vilket ger mer tid och utrymme till diskussion och laborativt arbete i klassrummet under själva lektionen.

Utöver att introducera nya digitala arbetssätt tillsammans med eleverna så är även kunskapsspridningen inom arbetslagen utav stor vikt. Mårten använder sig exempelvis av inspirationsseminarier för att visa på fördelarna med digitala verktyg i undervisningen. Vid andra tillfällen kan det helt enkelt handla om att kollegor söker upp Mårten för att få hjälp eller vägledning.

I slutändan avser arbetet med digitala verktyg att bidra till elevernas måluppfyllelse. Där anser Mårten att digitala verktyg dels kan spara tid så att läraren får mer tid till själva undervisningen. Dels kan de både underlätta, variera och göra undervisningen mer intressant. ”Min upplevelse är att eleverna i högre utsträckning når sina mål med hjälp av digitala verktyg i undervisningen”, säger Mårten.

Charlotte Dingertz

Övriga nominerade lärare från Stockholms stad är:

Adam Jönsson, Sjöängsskolan
Anna Karlsson, Rålambhovsskolan
Camilla Askebäck Diaz, Södermalmsskolan
Göran Dessen, Norra Real
Helena Dalivin, Mälarhöjdens skola
Jannike Kohinoor, Mälarhöjdens skola
Lars Björklund, Thorildsplans Gymnasium
Micke Kring, Årstaskolan
Rolf Klinth, Norra Real
Åsa Colliander Celik, Mälarhöjdens skola
Pål Luthman, ESS-gymnasiet
Victoria Naverfeldt, ESS-gymnasiet