Visar alla blogginlägg från: oktober 2015

Vi rör oss i rätt riktning!

Några rader efter inspirationsdagen den 26 oktober.

I korridoren stoppar en kollega mig och ställer frågor kring bloggande i WordPress. En annan behöver tips på utrustning för att filma med iPaden. En tredje berättar att de första filmerna för att arbeta med flippat i matteundervisningen är uppladdade till YouTube. Kring lunchbordet hör jag hur kollegor diskuterar digitaliseringen av undervisningen. Alla inom olika ämnen, med olika förutsättningar och olika utmaningar.

Andra vändan med Verktyg för självskattning visade att vi på Enskede Gårds gymnasium är på rätt spår – vi rör oss i rätt riktning. Infrastrukturen är på plats, även om det kan vara lite knackigt med uppkopplingen ibland och att vissa dagar kräver tre omstarter av datorn. Men vi diskuterar digitaliseringen utifrån ett pedagogiskt perspektiv med eleverna i fokus.

Efter inspirationsdagen den 26 oktober är mitt intryck att vi alla är på väg i rätt riktning.

Det är en komplex process att höja kompetensen hos alla för att kunna utveckla undervisningen och det finns många olika behov av kompetensutveckling.

Den bredd av kompetensutveckling som behövs avspeglade sig i inspirationsdagens program för Gymnasieområde 1. Smörgåsbordet av föreläsningar och workshops sträckte sig från aktuell forskning och den nya Skolplattformen till konkreta exempel och möjligheter att pröva olika verktyg.

Tallvid_3Digitaliseringen gör att vi som lärare utmanas tekniskt, pedagogiskt och ämnesmässigt. Något som Martin Tallvid tog upp i sin presentation och som hans avhandling bland annat handlar om. ”Men digitaliseringen är här och vi måste lära oss att förhålla oss till den” sa Martin under sin presentation. Ett förhållningssätt som blev synligt när vi i ämnesgrupper gjorde en SWOT- analys med utgångspunkt från TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge).

Ett i mitt tycke viktigt område som även belystes var MIK (Media och informationskunnighet). Liz Berg, gymnasieområdeschef tog upp det i sitt öppningsanförande och det ska bli spännande att följa utvecklingen av MIK-projektet inom gymnasieområde 1. Jag avslutadedagen med att lyssna på Olle Linton som föreläste om ett medielandskap i förändring, vilka som styr över informationen och hur pedagoger kan förhålla sig till det. En tänkvärd föreläsning skönt befriad från digitala hjälpmedel och PowerPoint-bilder.

De här raderna skriver jag på kvällen efter inspirationsdagen. I morgon är hela dagen avsatt för fortsatt utveckling kring digitaliseringen av undervisningen på skolan – alla utifrån egna förutsättningar och behov. Själv kommer jag att sitta tillsammans med några kollegor och utveckla undervisningen kring WordPress och bloggande. Några andra kommer att titta närmare på Office 365 och OneDrive.

På vilket sätt kan du utveckla undervisningen med hjälp av digitala verktyg?

Kennet Gonzalez
Inspirationslärare, Enskede gårds gymnasium

Materialet från Projektets Inkubator

Nu finns dokumentationen för de två arbetssätt som togs fram i inkubatorn på Digitala resurser: On demand och Spelifiering.

On demand syftar till att öka kommunikationen mellan elev och lärare för att möjliggöra riktat fördjupning under lektionstid.Syftet med arbetssättet är att låta eleverna vara del av lektionsplaneringen genom digitala verktyg. Detta för att underlätta skapandet av riktat lektionsinnehåll och utöka elevernas ägandeskap av sin inlärning.

Arbetssättet som gruppen utvecklade utgår ifrån spelifierat och spelbaserat lärande. Spelifierat lärande handlar om att utnyttja spelmekanismer i undervisningen, exempelvis genom att använda nivåuppdelning (”Levels”) för poäng (”Experience points”) eller att dela ut medaljer för att belöna olika insatser. Spelbaserat lärande innebär att läraren stimulerar lärandet genom att introducera digitala spel i undervisningen. Arbetssättet som utvecklades är en blandning av de två då faktiska spel utvecklades av vissa lärare. De tre delarna som används i arbetssättet är en karta, poäng och medaljer.

Ta del av materialet på Digitala resurser!

Helene Derkert

Inspirationsdag för gymnasieskolorna den 26/10

Bild1Måndagen den 26/10 hålls den årliga inspirationsdagen med fokus på digitalisering för ett bättre lärande för Stockholms gymnasielärare. Rättare sagt handlar det om fem separata inspirationsdagar, en för varje gymnasieområde. Nytt för i år är att gymnasiesärskolorna får en egen dag. 1:1-2016-projektet har stöttat gymnasieavdelningen med att ta fram innehåll till dagen.

Varje område har ett digert program vilket inleds av en keynote-talare som håller i förmiddagen. Undereftermiddagen får lärarna välja av ett smörgåsbord med med olika workshops och presentationer.Eftermiddagens aktiviteter hålls till största del av stadens inspirationslärare från de olika gymnasieskolorna där de delar med sig av hur de använder IKT i sin undervisning. Exempel på workshops är Återkoppling med OneDrive, Spelifiering i skolan, IKT och moderna språk, Kom igång med Office 365 etc.

Externa workshophållare är bl.a. Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, personal från Medioteket som håller filmverkstad, Skolstöd, DigiExam och många fler.

Gymnasieområde: Lokal: Keynote-speaker: 
Område 1: Kärrtorps gymnasium Martin Tallvid – 1:1 i klassrummet – analyser av en praktik i förändring
Område 2: S:t Eriks gymnasium Magnus Gudéhn, HiQ – Digital ångest
Område 3: Bromma gymnasium Kristina Alexanderson, IIS -Ständigt övervakad och okritisk, behöver det vara Internetvardagen för dina elever?
Område 4: Thorildsplans gymnasium Jenny Reichvald & Maria Nordmark, UR – Hur förändras kunskap och lärande i ett digitaliserat samhälle?
Gymnasiesärskolorna: Kista gymnasium Susanne Oldin – Alternativ och kompletterande kommunikation och In Print

Peter Åkerberg

I rörelse

1:1 2016 – för ett bättre lärande. Så heter den andra och viktigaste delen i gymnasieskolans 1:1-projekt som syftar till att höja den digitala kompetensen och användningen i våra gymnasieskolor i Stockholms stad. Instrumentet för att följa utvecklingen på individnivå, lokalt på varje skola och för hela gymnasieavdelningen är Verktyg för självskattning. Verktyget, som har utvecklats av utbildningsförvaltningen, tar sin utgångspunkt i Stockholms stads it-strategi och knyter an till de fem huvudområden som är it-strategins byggstenar.

Gymnasieledningen följer projektet mycket tätt och avrapportering av aktiviteter sker varannan vecka. Under den senaste månaden har det varit mycket inspirerande att ta del av resultaten från den andra omgången självskattningar och i förra veckan kunde projektet leverera en helhetsbild som jag inte kan undanhålla Pedagog Stockholms följare.Gymnasieskolornas andra självskattning visar på god utveckling

Målbilden är att alla medarbetare ska ha nått grundläggande nivå på samtliga 11 delområden vid projekttidens slut. Bilden ovan visar medianvärdet på skolan och att detta mål nu nåtts på skolnivå. Av samtliga 27 skolor befinner sig 19 skolor på minst grundläggande nivå. Det känns mycket glädjande och visar att rektorer, inspirationslärare och lärare har antagit utmaningen att höja den digitala kompetensen för ett bättre lärande. Det visar också att en tydlig målbild, regelbunden uppföljning med feedback och uthållighet innebär att en utveckling kan ske.

Framgången hittills är sannolikt också en frukt av att projektet har satt det kollegiala lärandet i fokus. Det finns kompetens på våra skolor. När vi börjar dela med oss av våra kunskaper, färdigheter och framgångar och inte bryr oss om att Jante vill något annat, då kan saker och ting hända.

Rubriken på det här inlägget är inte slumpartat vald. Jag menar att det är rörelsen som är det viktigaste. Oavsett var i utvecklingskedjan en lärares, ett arbetslags eller en skolas digitala mognad befann sig 2014 är det stegen i ”rätt” riktning som räknas när vi stämmer av innan jul 2016. Bilden nedan visar hur utvecklingen inom respektive delområde har varit under det sista året.Genomsnittet för samtliga delområden har höjts

Det är tre områden där utvecklingen varit särskilt påtaglig. När vi analyserat resultaten har vi i gymnasieledningen varit extra glada att det handlar om just dessa tre områden. Kunskapsdelning är en förutsättning för att många ska kunna röra sig uppåt på utvecklingsstegen och användning av digitalt innehåll är ett av de centrala målen för projektet. Att lärarna upplever att uppföljningen har förbättrats och utvecklats bekräftar den bild jag själv har. Och jag kan säga att den upplevelsen inte är tagen ur luften. Jag har aldrig under mina verksamma år i skolan varit med om ett projekt som så minutiöst följt upp men också stött verksamheten till framgång. Passar därför på att skicka en virtuell blomma till Charlotte, Johan och övriga medarbetare som deltagit i projektet från IKT-enheten. Den är ni mer än väl värda!

Verktyg för självskattning är precis vad det heter. Det handlar om självskattning. Hur kan man vara säker på att de goda resultaten så här långt är tillförlitliga? Som i alla undersökningar där personers uppfattningar efterfrågas finns det självfallet utrymme för subjektivitet och värderingsskalan kan variera mellan individer. Men med god kännedom om hur det här verktyget är uppbyggt och hur självskattningen genomförs så har jag personligen rätt god tilltro till resultatet. Min och projektets erfarenhet är dessutom att värderingsskalan skärps ju högre den digitala mognaden blir. Eller annorlunda uttryckt: Den fåkunnige har en tendens att överskatta sin förmåga och den högkompetente tenderar att nedgradera sin kompetens. Även i den här frågan känns det relevant att beakta rörelsen som sådan mer än decimaler av procentsatser.

Jag vill avslutningsvis ge en eloge till de inspirationslärare som finns ute på gymnasieskolorna och som utifrån givna förutsättningar och egna förmågor stöttar sina kollegor hands on, med tips och med utbildningsinsatser. Ni betyder mycket för att den digitala kompetensen och användningen kan hållas igång och utvecklas på skolorna. Vid inspirationsdagen vecka 44 är det inte mindre än ett 30-tal av er som kommer att vara aktiva som seminarieledare eller föreläsare. Det betyder mycket att det är just ni som gör detta och det är ett konkret uttryck för att det kollegiala lärandet inte bara är en hög målsättning utan vad som faktiskt sker i vardagsverkligheten.

Jan Holmquist
Gymnasiedirektör
Stockholms stad

 

Gymnasiedirektören bloggar!

Nu ligger där ett inlägg från gymnasiedirektör Jan Holmquist på STHLMisit. Jan berättar om sin känsla under och efter Digitala Akademins nätverksträff.

”Jag lyfter på hatten för dessa lärare och alla andra lärare som, många gånger i det tysta och utan att stå i strålkastarljuset, lägger ner sin själ och sitt hjärta i att utveckla undervisningen med det enda syftet att våra elever ska få så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sina kunskaper och färdigheter och nå sin strävans mål.”

Charlotte Dingertz

Omvärldsbevakning

Med denna omvärldsbevakning kan den intresserade läsaren få tips om ett antal publikationer och artiklar som publicerats den senaste månaden kring digitaliserat lärande.

  • Skolverket ska ta fram en it och digitaliseringsstrategi för skolan – ”Tillgång till dator räcker inte, det är undervisningen och lärarnas kunskaper som ger eleverna digital kompetens – och därför ger man nu Skolverket i uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet.” http://skolvarlden.se/artiklar/regeringsforslag-programmering-i-grundskolan

Projektet och Pedagog Stockholm tar inte ställning till innehållet i de nyheter som förmedlas. Nyheterna förmedlas utan faktagranskning men med referens till källa.

Ann Turlock

Klassrumstester inom spelifiering summerades i spårets fjärde inkubator-workshop

ws4 game_1 Förra måndagen var det dags för spåret som jobbat med spelifiering att ha sin sista workshop. Flera i gruppen har fått uppleva hur spel kan trigga elever till att jobba igenom övningar och ta till sig kunskap i sin egen takt, på ett lustfyllt sätt.

Det visade sig snabbt att gruppen hade använt flera olika tillvägagångssätt för att skapa sina spel. Joakim Blomgren, lärare i musik och digitalt skapande från Lindeparken, hade bl.a. utvecklat ett spel i ämnet musik där syftet var att eleven skulle få lära sig skillnaden mellan dur eller moll. Själva spelet skapades i Powerpoint där eleven fick klicka sig fram i presentationen och spela upp ett ljud på varje fråga. Till detta fanns två svarsalternativ, dur eller moll, som eleven skulle klicka på.

Ett viktigt moment i spelet var den omedelbara feedbacken till eleven. Ett rätt svar belönades med positiv trofé eller bild tillsammans med ljud, medan fel svar gav en uppmaning till att testa igen. Detta skapade ett driv bland eleverna om att repetera uppgifterna flera gånger. Gideon Avraham, också från Lindeparken, utvecklade sina Powerpointspel inom matematik och engelska där positiva belöningar delades ut som motivation på liknande sätt.

Pål Luthman använde sig av Fronters provfunktion för att skapa sitt spel. Genom en karta visualiserade han spelplanen för eleverna och för att få dem att ta sig igenom olika banor med allt högre svårighetsgrad.

Gruppen såg hur spel kan väcka en speciellt lustfylld känsla hos elever till att ta till sig ny kunskap och samtidigt glömma bort att det var ”jobbigt” skolarbete. Eleverna visade sig vara mycket aktiva och hade en vilja av att upptäcka mer inom spelen. Lärarna i gruppen såg också hur spelens poäng, troféer och nivåer kan fungera som extra motivation för elever som behöver det.

Att få till full funktionalitet i spelen vid de första testerna kan vara tidskrävande för en lärare. Nästa steg är därför att via Fronter sprida mallar och beskrivningar till spelbaserat lärande till Stockholms stads alla lärare. Då kan allt fler få testa det spännande arbetssättet i sina klassrum.

Helene Derkert

Chefer på kurs om smartare möten via Lync

Bild1_GY_ledningPå gymnasiedirektörens ledningsgruppsmöte var det ”hands on” som gällde på eftermiddagen. Gymnasiecheferna fick bland annat lära sig hur man kan använda lync för att hålla rektorsmöten.  

Johanna Juhl och Peter Åkerberg som arbetar i 1:1 2016-projektet ledde gruppen som fick testa praktiskt.

-Bild2_GY_ledning Just rektorsmötena är lite roliga för när vi är ute och håller självskattningarna så visar vi en målbild och en av delarna är att hålla rektorsmöte via webbkonferens. Då var det en rektor som sa; ”det kommer min gymnasiechef aldrig att göra”, sa Johanna Juhl.

Allmän munterhet utbröt då och nu var det upp till bevis.

Eftersom alla har Lync är det ett bra sätt att hålla möten då flexibiliteten är stor. Det går att spara både tid och pengar. Även mobilen kan användas. De flesta datorer har också kamera så att man kan Bild3_GY_ledningse varandra under mötet.

Lync startar upp av sig själv när man startar upp datorn och är enkel att använda.

Efter Lyncövningen fick gymnasiecheferna också testa på att spela in filmer via PowerPoint för att sedan publicera på YouTube samt hur de kan använda Mentimeter för att exempelvis utvärdera möten.

Engagerade gymnasiechefer fick testa själva och verkade nöjda med de nya möjligheterna.

Ann Turlock

Lyckat klassrumstest två hos Pål Luthman

Bild1Förra torsdagen var det dags för klassrumstest igen hos Pål Luthman. Denna gång hade Pål gjort ett spel som hette ”Jakten på källan”, där eleverna skulle få spela 7 banor om källkritik. I ett försök att digitalisera även poängräkning, nivåer och troféer hade detta samordnats genom länkade Exceldokument på skolans lokala server.

Eleverna spelade spelet var och en för sig och fick efter avslutad bana diskutera med Pål hur och varför de svarat som de gjort. Efter återkoppling fick de möjlighet att göra om banan för att få fler poäng.Bild3

I spelet fanns bilder, filmer och texter inom ämnet. I bana 1 tittade eleverna på filmen från första april när svenska folket blev lurade att det gick att skapa en färg-TV med hjälp av en nylonstrumpa. Efter filmen besvarade eleverna ett antal frågor kring innehållet, exempelvis ”Vad var syftet med filmen?”, ”Såg den professionell ut?” med flera.

Efter avslutad  bana fick eleven poäng som summerades mot olika nivåer, där fanns även möjlighet att få troféer.

Det var väldigt roligt att få besöka klassrumstestet som i sin helhet kändes lyckat. Eleverna upplevdes motiverade och engagerade och svarade att speleBild2t ”var kul men ganska klurigt”.

Peter Åkerberg

Kodstuga på Globala gymnasiet

elever
Tisdagen den 29 september anordnade 1:1 projektet i samarbete med CSC/KTH kodstuga på Globala gymnasiet för att låta eleverna där prova på att programmera.

Arrangemanget är en fortsättning på den uppskattade introduktionskvällen om programmering på KTH i mars och det första av tre planerade kodstugor på gymnasiet under hösten. Syftet med satsningen är att öka intresset för programmering och teknik på skolorna hos elever såväl som lärare och skolledning.

Ett drygt tjugotal elever hade samlats på kvällen i ett klassrum på Globala gymnasiet. Inledningsvis informerades eleverna om möjligheten till extern handledare för sitt gymnasiearbete via Gymnasienoden. Därpå tog KTH-studenterna Amanda, Abdallah och Artem över och berättade på ett lättsamt sätt om vad programmering innebär och vad det kan användas till. De visade exempel på hur man programmerar i Scratch. Med enkla byggklossar gavs Scratchkatten instruktioner att gå 10 steg fram och tillbaka upprepade gånger och säga hej.

Därefter var det dags för eleverna att prova själva. De satt i mindre grupper och fick välja programmeringsuppgifter i varierande svårighetsgrad. För nybörjare och som en uppvärmning kunde de välja att skapa spelet Pong i Scratch. När de kände sig trygga med grunderna kunde de gå vidare med en animeringsuppgift i programmeringsspråket Python. För de som behövde en större utmaning fanns även en uppgift i Java.

Stämningen var mycket fokuserad men med många glada miner och med jämna mellanrum hördes ett glatt rop när någon lyckats med sin uppgift.
Efter två timmars intensivt utforskande av programmeringens möjligheter var det dags att avsluta sammankomsten. Eleverna uttryckte tydligt att de var intresserade att träffas fler gånger och KTH-studenterna är beredda på att komma tillbaka.

Läs mer om samarbetet mellan CSC/KTH och projektet 1:1 2016 efter nästa kodstuga den 19 oktober.

Carina Edlund KTH CSC
Anders Didoff IKT-enhheten
Helene Derkert IKT-enheten