Visar alla blogginlägg från: juni 2016

Rektorsinkubatorn tar semester

Efter en lång och spännande termin går rektorsinkubatorn på semester under sommaren. Våren har bjudit på många goda och konstruktiva diskussioner och övningar. Några av de lösningar som vi tagit fram gemensamt har redan hunnit testas i verksamheten. I höst tar vi vid arbetet igen och genomför de sista testerna innan vi sätter oss vid ritbordet för att förbättra våra arbetssätt.

Efter det senaste mötet, som ni kan läsa om här, så har rektorerna börjat förbereda för och även genomföra tester av de olika arbetssätten i praktiken. Vi har haft enskilda diskussioner med rektorerna om testerna och genomgång av potentiella verktyg. Digitala utvärderingar är populärt, tre av rektorerna ska testa detta för terminsutvärderingarna. Andra arbetssätt som testas är alternativa presentationsverktyg för att inspirera och skapa engagemang under och inför möten samt en kollaborativ informationsplattform för delning av information och anteckningar under och efter möten.

I höst tar vi nya tag och kommer först och främst genomföra de kvarvarande testerna. Efter det kommer vi genomföra en workshop där vi utvärderar de olika arbetssätten och ta fram förbättringsförslag.

I slutändan kommer vi sammanställa de arbetssätt som vi utvecklat i en form av verktygslåda som rektorer och andra ledare inom skolan kan använda sig av vid behov när de jobbar digital utveckling.

Fortsättning följer i höst…

/Peter Åkerberg

Kungliga Svenska balettskolan tar ett samlat grepp om kommunikationen

20160614_094429_2

Kungliga Svenska balettskolans gymnasieelever kommer från hela landet och skolan tar även in en del internationella utbytesstudenter. Det ställer krav på en god kommunikation då eleverna utöver den höga aktivitet som råder på skolan också deltar  i många aktiviteter utanför skolan, som exempelvis föreställningar på Kungliga Operan och längre praktikperioder på olika danskompanier runt om i Sverige.

Skolan har under en tid känt ett behov av att renodla sin kommunikation till så väl sina elever och deras vårdnadshavare som internt på skolan. Skolledningen kom fram till att Fronter är just nu det bästa sättet att renodla kommunikationen på, även om det är på väg bort i och med införandet av Skolplattformen.

”Det handlar om att lösa behovet av bra kommunikation nu. Även om plattformen förändras på sikt så är det ett arbetssätt vi vill etablera” säger rektor Pär Emteryd.

För att vara förberedda redan från höstterminens start deltog samtliga undervisande dans- och teorilärare, mentorer och skolledningen i en workshopförmiddag för att sätta strukturer och skapa en samsyn på hur och till vad man skall använda Fronter under kommande läsår.

Deltog gjorde även projektmedlemmar från 1:1 2016 för att stödja diskussionen och ge tips om hur Fronter kan användas. Vi ser fram emot att under hösten följa kommunikationsutvecklingen via Fronter på Kungliga Svenska balettskolan, med förhoppningsvis många bra exempel att sprida vidare inom stadens gymnasieskolor.

/Alexander Köhn

Riksdagen uppmärksammar Stockholms självskattningsverktyg och den kvalitativa analysen

elever datorer ISSR_liten

Utbildningsutskottet i Sveriges Riksdag har låtit göra en litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan. Utbildningsutskottets ordförande Lena Hallengren säger i samband med lanseringen av studien:

  • Det är viktigt att reformer grundas på vedertagen kunskap och digitaliseringen i skolan är ett eftersatt och mycket angeläget område.

I studien konstateras att användningen av digitala verktyg ökar elevernas engagemang och intresse för skolarbetet. Men digitala verktyg i sig ger ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man når positiva resultat.

Den ökade användning av digitala verktyg ger också fler utmaningar för lärare när det gäller att hantera klassrum och disciplin. Det kan innebära att användningen av digitala verktyg innebära fler distraktioner och risk för ökat tempo och ökad stress för elever och lärare.

Forskning och utvärderingar visar att kompetensutveckling behövs på alla nivåer för elever, lärare och skolledare. Det är viktigt för att kunna skapa förutsättningar för bra användning av digitala verktyg i undervisningen.

En viktig slutsats från forskningen är att it-användningen i skolan alltmer blir en ledningsfråga. Förändrade arbetssätt ger resultat och digitala verktygs roll är att göra dessa nya arbetssätt möjliga. Nya arbetssätt ställer krav på organisation, resurser och kompetens.

I studien ägnas ett helt stycke åt Stockholms stad självskattningsverktyg och de erfarenheter som gjorts av projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016.

Självskattningsverktyget i Stockholms stad

Stockholms stad var 2014 först i landet med ett eget självskattningsverktyg för digitaliserings­arbetet i skolan. Under två år har alla gymnasieskolor i Stockholms stad genomgått minst en självskattning av personalens it-mognad. Utifrån den har de skapat konkreta handlingsplaner för hur var och en ska höja sin digitala kompetens.

En samlad analys av handlingsplanerna har gjorts för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser, kompetenser, organisation och kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats.

Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling.

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektorns stöd till och prioritering

av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring it saknas prioriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.

  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring it i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna, snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan ägas antingen av rektorn, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt.

I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda den fortsatta utvecklingen.

Claes Johannesson

Riksdagsrapporten hittar du på: http://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2016/maj/26/digitaliseringen-i-skolan–vad-sager-forskningen/

Stockholms kvalitativa analys finns på: http://korta.nu/framgang

MIK-redovisningar på Östra Real

Som vi rapporterat om tidigare här på bloggen har 1:1–2016 projektet initierat ett samarbete med Statens medieråd (SMR) kring Medie- och informationskunnighet (MIK). Samarbetet startade då Helena Dal ifrån SMR besökte Östra Real i april och träffade eleverna i år 3 på Samhällsprogrammet inriktning media och deras lärare Anders Nilsson. Kursen som eleverna läste hette Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering.

Inom ramen för denna kurs skulle eleverna författa ett arbete för att sedan presentera detta arbete i slutet av kursen. FullSizeRender2Eleverna valde flera olika inriktningar och redovisningsformer för sina elevarbeten. Några valde traditionella inlämningsuppgifter, men ett flertal valde att redovisa i form av film och podcasts. I slutet av maj hölls sedan en halvdag för redovisning av arbetena där jag och Helena Dal deltog.

Vi fick bl.a. se och lyssna på följande filmer och podcasts:

Exempel på filmer:

  • ”Smartphones och sociala medier – en beroendeproblematik”
  • ”Sociala medier – ett yrke?”

Podcasts:

  • ”Yrkespodden – yrken inom media”
  • ”Internationell feminism”
  • ”Mediers påverkan”
  • ”Instagram”
  • ”Feminism och kvinnoförtryck bland Stockholmsungdomar”
  • ”Sociala medier och stress”

Vi åhörare slogs av den professionalism eleverna visade både i sina presentationer av sina arbeten och av resultaten. Vi hoppas inom kort få tillgång till fler arbeten att publicera här.

Länk till ovan nämnda podcasts.

/Peter Åkerberg