Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Nya verktyg och arbetssätt för stadens rektorer

Under året har 1:1 – 2016 och fem rektorer från gymnasieskolor i staden träffats och tillsammans utvecklat ett antal lösningar på problem som rektorer ofta stöter på i sin vardag. Nu har vi haft den sista träffen för det vi kallat för rektorsinkubatorn och vi har tagit fram en verktygslåda full med idéer och metoder för att förenkla och förbättra rektorernas arbete.

Fem rektorer deltog i inkubatorn: Anna Hoffsten, Ann-Sofie Rosenqvist, Gunilla Blomqvist, Lesley Brunnman och Maria Magnerius. Stort tack till dessa för ett väl genomfört arbete som varit både roligt och utvecklande!

Det första steget i arbetet med inkubatorn var att hitta och definiera vanliga problem som rektorer stöter på i sitt arbete. Denna problemformulering mynnade ut i följande problem:

  • Hur kan vi kommunicera för att öka lärarnas engagemang på möten?
  • Hur kan rektor leda it-utveckling när man inte är i framkant själv?
  • Hur kan vi kommunicera för att göra lärarna mer delaktiga i den digitala utvecklingen?
  • Hur säkerställer vi att lärarna tar del av information som skickas ut?
  • Hur kan kommunikation påskyndas och effektiviseras
  • Hur åstadkommer vi kollegialt lärande mellan rektorer?

Efter att problemen var formulerade tog vi fram lösningsförslag och testade ett flertal av dessa i verksamheten. Efter testerna hade vi en avslutande träff där erfarenheter utbyttes och lösningsförslagen polerades. Efter det sista mötet har vårt fokus legat på att sammanställa allt material till en övergripande verktygslåda som stadens rektorer kan använda sig av.

Verktygslådan är nu ute på en sista remissrunda innan vi skickar ut den till stadens rektorer. Den kommer även att finnas på vår hemsida för digitala resurser. I denna kan ni även läsa inkubatormodellen och metodiken kring detta – kanske får vi se fler inkubatorer i framtiden?

/Peter Åkerberg

Digitalisering i lärandet – Inspirationsdag för gymnasiet 2016

Den 31 oktober hölls en inspirationsdag kring digitalisering i lärandet för alla stadens gymnasier. På sex olika skolor fick gymnasielärare påfyllning av inspiration. Gymnasieområde 1-4 samlades på Östra Real, Norra Real, Bromma gymnasium och Thorildsplans gymnasium. Gymnasiesärskolan hade en heldag på Stockholms Byggtekniska gymnasium och, nytt för i år, Introduktionsprogrammet (IM) på Enskede Gårds gymnasium.

Insp.dagen 1

Dagen var indelad i två huvuddelar, en del bestod i en gemensam föreläsning och den andra i flertalet olika workshops som lärarna kunde fritt kunde välja mellan. Under dessa workshops var det framför allt inspirationslärare och kollegor som visade hur de använder it i sin undervisning. Projektet 1:1 2016 ordnade med huvudföreläsare och aktiviteter i form av workshop och seminarier från Medioteket.

Dagen var mycket uppskattad bland många lärare som särskilt påtalade Mediotekets aktiviter som givande. Någon uttryckte att upplägget var för snarlikt mot förra året och någon annan tyckte att tiden kunde användas bättre, men på det stora hela var kommentarerna positiva. Huvudföreläsningarna handlade om allt möjligt, några exempel:

  • Inspiration – att tänka nytt
  • Att hitta nya sätt att utforma undervisningen, ”didaktisk design”
  • Om att låta eleverna göra något verkligt för ”riktiga” mottagare
  • Hur kan elever värja sig mot mobbing på nätet?
  • Ge elever möjlighet att återkoppla undervisningen medan lektionen pågår osv. osv.

Flera ämnen som gillades av många: Office365 och OneDrive, Digitala prov, Film i undervisningen, Samsök, Stockholmskällan, tips i vardagen i Outlook m.m.

Insp.dagen 2

En rolig aspekt av årets upplaga är att eftersom projektet 1:1 2016 övergår till förvaltning i år, så fick ansvariga rektorer stå för allt kring organisationen av dagen. Detta sköttes med bravur och vi känner än mer trygghet med att överlämna denna viktiga fortbildning till skolorna.

/Jonny Gullstrand

Omarbetning av modellen och planering av klassrumstest två

Inkubator för att hitta och pröva nya vägar att använda digitala verktyg på ett pedagogiskt sätt i undervisningen.

Torsdagen den 22/10 träffades medlemmarna i lärarinkubatorn för första gången den här terminen. Det kändes verkligen som om det var länge sedan vi sågs men vi hittade snabbt upp var vi avslutade. Vi gick igenom de senaste klassrumstesten. Medlemmarna lyfte för och nackdelar med både upplägg och verktyg. Därefter börjare diskussionen kring förbättringsområden både på upplägget vad gällde val av digitala verktyg.inkubator logga4_b

En stor del av workshopen spenderades åt att diskutera hur man delar in elever i grupper på bästa sätt för elevrespons. Det är ett mycket viktigt område för vår metod som inte handlar om digitala verktyg men som ändå måste diskuteras för att ge bra resultat för den formativa bedömningen. Så efter omarbetningen är det nu dags för nästa test av metoden.

På återseende Helene

Designmönster för undervisning med it

Lisa Rolf, inspirationslärare på Spånga gymnasium, beskriver här sitt arbete som licentiand där designmönster utvecklas i ett samarbete mellan DSV och projekt 1:1 2016.

DSV samarbetev1

Bakgrund

Jag gör min lic på Stockholms universitet, institutionen för data- och systemvetenskap (DSV). Syftet är att följa och dokumentera arbetet som en grupp inbjudna lärare genomför i en workshopserie som kallas I USE IT. Lärarna ska samla kreativa idéer och arbetssätt med digitala resurser. Workshopserien leds av professorerna Robert Ramberg och Staffan Selander samt doktor Ola Knutsson, och ska fortgå under tre terminer. Vi är nu inne på andra terminen.

Projektet

De som ska använda digital teknik ska också vara med och utveckla/designa den, det är en övertygelse på DSV som staden tog fasta på då de skrev kontrakt med institutionen. Inspirationslärarna som har fått förtroendet att medverka bör dock ses som representanter för alla lärare i staden. Inom kort tar de med hem resultatet av sitt arbete och visar upp på sina respektive skolor. Slutligen, efter workshopserien ska alla stadens skolor kunna ta del av projektets resultat.

Designmönster

Just nu skapar lärarna mönster, på engelska design patterns. Begreppet hör ursprungligen till arkitektur-området där Christopher Alexander (1977) såg ett behov av att dokumentera kunskaper om designen av byggnader så att arkitekter inte alltid skulle behöva “uppfinna hjulet” på nytt. Det finns kunskaper t.ex. om villkor för placeringen av fönster och dörrar, och dessa bevaras i så kallade mönster. I skolans värld finns det kunskaper om hur it kan användas och genom att de skrivs ned så kan de samlas in och utgöra en källa för konkreta förslag på hur it kan användas i undervisningen.

Användbara mönster

De mönster som inspirationslärarna nu utvecklar bygger på de kunskaper och erfarenheter om it som de själva har. Några mönster beskriver tekniska hinder och de adresseras skolledning och andra överordnade. De flesta mönster är skapade för lärare, men de behöver testas och justeras för att vara fullt användbara och där kan hela Stockholms lärarkår bidra. Användbara mönster är ett viktigt mål.

Inom kort kommer projektets lärare ut till sina skolor och för att diskutera de mönster de skapat tillsammans med sina kollegor.. Jag kommer att följa med och hoppas på att vi ses då!

/Lisa Rolf

Rektorsinkubatorn tar semester

Efter en lång och spännande termin går rektorsinkubatorn på semester under sommaren. Våren har bjudit på många goda och konstruktiva diskussioner och övningar. Några av de lösningar som vi tagit fram gemensamt har redan hunnit testas i verksamheten. I höst tar vi vid arbetet igen och genomför de sista testerna innan vi sätter oss vid ritbordet för att förbättra våra arbetssätt.

Efter det senaste mötet, som ni kan läsa om här, så har rektorerna börjat förbereda för och även genomföra tester av de olika arbetssätten i praktiken. Vi har haft enskilda diskussioner med rektorerna om testerna och genomgång av potentiella verktyg. Digitala utvärderingar är populärt, tre av rektorerna ska testa detta för terminsutvärderingarna. Andra arbetssätt som testas är alternativa presentationsverktyg för att inspirera och skapa engagemang under och inför möten samt en kollaborativ informationsplattform för delning av information och anteckningar under och efter möten.

I höst tar vi nya tag och kommer först och främst genomföra de kvarvarande testerna. Efter det kommer vi genomföra en workshop där vi utvärderar de olika arbetssätten och ta fram förbättringsförslag.

I slutändan kommer vi sammanställa de arbetssätt som vi utvecklat i en form av verktygslåda som rektorer och andra ledare inom skolan kan använda sig av vid behov när de jobbar digital utveckling.

Fortsättning följer i höst…

/Peter Åkerberg

Problem och lösningar i rektorsinkubatorn

bild 1Häromveckan var det dags för den andra träffen i rektorsinkubatorn. Inför denna gång hade resultatet från den första träffen sammanställts och renodlats. Materialet hade också delats via OneNote till deltagarna. Målet för denna träff var att ytterligare strukturera upp problemområdena samt att välja lämpliga digitala verktyg för att lösa problemen.

Det var ett glatt gäng som samlades i utbildningsförvaltningens lokaler för den andra träffen i rektorsinkubatorn. Som nämndes i förra blogginlägget har vi redan landat i den övergripande problemformuleringen: ”Hur kan man genom digitala verktyg anpassa kommunikation för att säkerställa ett effektivt informationsflöde?”. Målsättningen för denna workshop var att formulera mer konkreta problem samt utveckla arbetssätt och välja digitala verktyg för att lösa dem. Efter diskussion bröts följande problem ut:

– Hur kan kommunikation påskyndas och effektiviseras?

– Hur kan vi kommunicera för att öka lärarnas engagemang på möten?

– Hur kan vi kommunicera för att göra lärarna mer delaktiga i den digitala utvecklingen?

– Hur säkerställer vi att lärarna tar del av information som skickas ut?

– Hur kan rektor leda it-utveckling när man inte är i framkant själv?

– Hur åstadkommer vi kollegialt lärande mellan rektorer?

När gruppen var överrens om problemen diskuterades sätt att lösa dem. Många goda idéer delades och konkreta arbetssätt tog form. När vi hade diskuterat igenom hur vi kan lösa problemen började vi titta på vilka digitala verktyg som skulle kunna användas. Ett stort antal verktyg blev listade och vi gick igenom viss funktionalitet tillsammans. Nästa steg blir nu för deltagarna att välja ut ett problem (vilket några redan gjort) samt välja lämpligt digitalt verktyg för att lösa problemet och därefter testa det på ett moment i verksamheten.

Vi beslutade även enhälligt att förlänga rektorsinkubatorn till hösten med minst en workshop till, vilket ur vårt perspektiv är mycket fin kritik från deltagarna. Det ska nu bli mycket spännande att se hur våra arbetssätt fungerar ute i praktiken!

Fortsättning följer…

/Peter Åkerberg

SETT-mässan 2016

 Sett_2_2För femte året i rad arrangerades SETT på Kista mässan med staden som medarrangör. I år hade mässan tre fokusområden: Lärmiljöer, inkludering, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Nedan sammanfattar vi våra erfarenheter och lärdomar från mässan.

Om vi börjar med trenderna i utställarnas montrar så kan man konstatera att skapande med hjälp av teknik kommer ännu mer nu med 3D skrivare, små makerlådor, minirobotar som är programerbara m.m. Microsoft satsade stort på att visa hur spelet Minecraft kan användas i undervisningen. Staden hade också i sin monter satsat på ett makerbord där besökarna kunde löda ihop ett digitalt hjärta och visade upp 3D skrivare, filma mot green screen m.m.

Många utställare visade upp programvara/appar för att underlätta för skolorna att möta alla nyanlända elever som kommit. Vidare så tyckte vi oss kunna ana att ett skifte från interaktiva projektorer mot interaktiva tv-skärmar som med fördel monterades på fällbara stativ så att eleverna t.ex. kan stå runt den och samarbeta.

Några av de föreläsningar som vi hann med att lyssna på var:

  • Nätmobbning, näthat och nätkärlek – Elza Dunkels: Alla i samhället drabbas av näthat men det ser olika ut om man är vuxen eller barn. Belza d_2arn utsätts ofta för ett personligt hat där det finns en relation t.ex. genom skolan. Det som har hänt på senare tid är att barn som blir kränkta på nätet vågar ge igen vilket leder till en eskalering. Personer som blir utsatta för näthat bör dela med sig, det är lättare om fler kan vara med och stötta. Vi måste även lära våra barn att de inte behöver vara så väluppfostrade på nätet, ärlighet kan leda till mer näthet. Det är bra att ljuga ibland på nätet.
  • Digitaliserad undervisning på vetenskaplig grund – Daniel Barker: Daniel började med att definiera skillnaden mellan läromedel som skall vara ett stöd för elevens inlärning och läromedel som skall vara ett stöd för lärarens undervisning. Vi behöver heller inte vänta på ny forskning om hur elever lär sig på bästa sätt med digitala verktyg. Det finns redan beprövad forskning om hur eleverna tar till sig kunskap som vi kan applicera den nya tekniken på. Exempel på sådan forskning är Philip Treisman och Eric Mazur.
  • Speldidaktik – Aleksander Husøy: Aleksander är spelpedagog vid Nordahl Grieg skolan i Bergen där han och en kollega jobbar med att hitta spel att använda i sin undervisning. ”Vi jobbar med spel, riktiga spel som inte är gjorda för att användas i skolan” därför att eleverna uppfattar att de tar till sig kunskapen lättare, det blir en helhetsupplevelse. De har märkt att kunskap som eleverna har lärt sig genom spelen stannar kvar längre än vid traditionell inlärning. Ett exempel på spel som de har använt i religionsundervisningen är The Walking dead, där eleverna ställs inför olika etiska dilemman som de hittar en gemensam lösning på och genom spelet får en direkt återkopplig på vad deras val får för konsekvenser. Andra spel som de med framgång använt är Civilazation 4 i samhällskunskap och Portal 2 i fysik. Aleksanders råd till den som vill prova på att använda sig av ”riktiga” spel i sin undervisning är att ”Var inte rädd, din ämnesdidaktiska kunskap går att överföra på spel”.
  • Självskattning Ja men vad händer sen? – Charlotte Dingertz & Claes Johanesson: Alla skolor i staden gör sina självskattningar, men för att nå ökad digital mognad behövs kontinuerligt arbete med dessa frågor. Charlotte och Claes gick igenom de olika aktiviteter som pågår för att hjälpa skolorna med sin digitala utveckling. Bland annat presenterade de den kvalitativa analys som publicerades tidigare i vår, där ett 20-tal framgångsfaktorer för digital utveckling identifierats. Det var mycket roligt att se det stora intresset för denna kvalitativa analys bland åhörarna. Många kloka frågor ställdes och de tryckta exemplaren gick åt som smör i solsken efter avslutad presentation.

/Alexander Köhn

Programmering i Stockholm stads kommunala skolor

Debatten i media har gått het i ungefär ett och ett halvt år kring huruvida programmering, datalogiskt tänkande och digital kompetens ska bli ett obligatoriskt ämne i skolan eller om det ska in under befintliga ämnen. Skolverket ligger ute med en öppen remiss kring hur man skulle kunna stärka elevernas digitala kompetens. Under mars drog utbildningsförvaltningens projekt kring programmering igång med en fortbildning för lärare på Vetenskapens hus.

grabbar sprint 2 1024

Projekt Programmering Stockholm är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen och Vetenskapens hus. Syftet är att se hur man kan öka kunskapen om och intresset för programmering bland lärare och elever. Man vill även utröna hur undervisning i programmering kan stödja olika förmågor och elevers lärande i andra ämnen.

16 lärare från både grund- och gymnasieskolan deltar i fortbildningen. En av dessa lärare som deltar är Elisa Saarikettu-Nykvist från SPRINT-gymnasiets språkintroduktion. Hon har hittills prövat lapp-programmering och BeebBottar med sina elever och kommer snart även att testa Scratch.

Elisas förhoppning är att det här ska vara ett frö, att eleverna redan nu ska ta del av något som kan bli deras framtida yrke. Elisa påpekar att programmering är ett språk som vilket annat språk som helst.

beebott vh sprint_1024

Elisa säger också att det är viktigt att eleverna vet vad som finns bakom spelen dom spelar och att de förstår att det faktiskt är någon som suttit och programmerat allt. Dessutom måste man låta eleverna producera saker, inte enbart låta dem konsumera hela tiden.

Under arbetet med BeeBottarna drar Ismigul Yunusova, en elev,  paralleller mellan när de lärde sig att ge vägbeskrivningar och att programmera bottarna. Ismigul säger också att det är väldigt roligt och att hon gillar robotar.

ismigul sprint_633

Kodstuga
Den 4/4 kommer 1:1 projektet i sammarbete med KTH att anordna en kodstuga på KTH för lärare och elever. Länk till anmälningsformuläret

Skolverkets öppna remiss

Vetenskapens hus

Scratchguider från Webbstjärnan

Helene Derkert

Framgångfaktorer till digital utveckling bland stadens skolor

12341635_135324266835197_4282658695258096947_nI dagarna har projekt 1:1 2016 och projekt Verktyg för självskattning avslutat en grundlig analys för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. För att kartlägga dessa framgångsfaktorer har en serie intervjuer genomförts med 67 personer från fem grundskolor och fem gymnasieskolor i Stockholms stad. 

Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser och kompetenser, organisation samt kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats. Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling:

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektors stöd till och prioritering av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring ikt saknas proriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.
  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring ikt i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan antingen ägas av rektor, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt. I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas för att öka kunskapen om vad som kännetecknar skolor som lyckats väl i sitt digitaliseringsarbete. Resultatet kan även ses som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda utvecklingen.

Samtliga framgångsfaktorer och rapporten i sin helhet hittar ni här

Charlotte Dingertz

Första workshop i samarbete med DSV

dsvworkshop

Igår hölls den första av åtta stycken workshops för inspirationslärare och bibliotekarier inom ramen för vårt samarbete med Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms Universitet (DSV).

Workshoparna, som leds av professorerna Robert Ramberg, Staffan Selander och universitetslektor Ola Knutsson, syftar till att lärarna ska:

1) Lära sig att arbeta med så kallade designmönster för it-användning i skolan

2) Utveckla kompetens och redskap att själv kunna organisera och driva fortsatt utvecklingsarbete

Att arbeta med designmönster är ett sätt att fånga upp och strukturera goda exempel och lösningar på problem med it-användning i skolan, vilket på senare år har uppmärksammats inom forskning om lärande och it.

Arbetet följs och dokumenteras dessutom av en licentiand som under handledning från DSV också tar fram en vetenskaplig analys av workshoparna och deras resultat samt effekter på undervisningen.

Vid detta första tillfälle fick deltagarna bl.a. göra en övning, en Framtidsverkstad, som syftade till att gemensamt komma fram till en startpunkt för det fortsatta arbetet.

Fortsättning följer!

Peter Åkerberg