Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kollegialt lärande

Rörelsen fortsätter

Digitaliseringsprojektet 1:1 2016 – för ett bättre lärande går vid årsskiftet över från projekt till förvaltning. För ungefär ett år sedan lämnades en redovisning av det samlade utfallet från Verktyg för självskattning för våra gymnasieskolor där en påtaglig förbättring över hela linjen glädjande nog kunde redovisas. Vi har nu fått ta del av resultatet från den tredje mätningen och den positiva rörelsen fortsätter.

Den utmanande målbilden var att alla lärare under treårsperioden skulle nå upp till minst grundläggande nivå. Där är vi ännu inte men det känns ändå som en stor framgång att det samlade resultatet med råge har passerat denna nivå och nu ligger på ett värde på 3,28. Förbättringen mellan den första och tredje mätningen är +22,4% och där årets ökning ligger på 6,5%

Genomsnittlig ökning per år i stadens gymnasieskolor. Genomsnittlig ökning per år i stadens gymnasieskolor.

Av de tolv delområden som Verktyg för självskattning omfattar har det samlade resultatet under det sista året ökat på varje delområde. Av de områden som ökat mest mellan första och tredje mätningen sticker kunskapsdelning (+38%), användning av digitalt innehåll (+33%) och effektiv uppföljning (+40%) ut mest.

Genomsnitt per delområde för stadens gymnasieskolor. Genomsnitt per delområde för stadens gymnasieskolor.

Rektor kan i verktyget se skolans/arbetslagens resultat per delområde och år. Är du som en av stadens gymnasielärare intresserad av att se resultatet på din skola rekommenderar jag dig att ta kontakt med din rektor.

Nollmätningen
Det är mycket bra att resultaten från Verktyg för självskattning har fortsatt att öka, men det är trots allt bara ett delmål. Det slutliga målet är att arbetet med digitala verktyg ska påverka undervisningen i en riktning som ger eleverna bättre förutsättningar att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling.
I samband med starten av 1:1-projektet år 2013 genomfördes en nollmätning där elever, lärare och rektorer i enkätform fick svara på ett antal frågor inom fyra delområden för upplevelsen av:

  • Användningen av datorer/surfplattor kopplat till undervisningen,
  • Pedagogiskt upplägg i allmänhet
  • Skolmiljö
  • Egen förmåga

Vi har nu genomfört en uppföljning av denna nollmätning där samma målgrupper har fått komma till tals. Det ska bli spännande att få dessa resultat och jag återkommer någon månad in på det nya året med en avrapportering.

Fortsatt höga ambitioner
Skolutveckling är ett samlingsbegrepp för alla de insatser som görs lokalt på en skola i syfte att förbättra metoder i undervisningen, genom samverkan och i förhållningssätt. Skolutveckling handlar ytterst om att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt. Av forskningen vet vi att kollegialt lärande är en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling.

Den digitala utvecklingen på en skola är en delmängd av skolutvecklingsbegreppet som tar sig ytterst påtagliga uttryck i en förändring av arbetet i och utanför klassrummet tillsammans med eleverna. Den digitala utvecklingen är också i hög grad beroende av en delningskultur för att få genomslag. Det jag tycker mig märka, bl.a. när jag läser skolornas verksamhetsplaner och resultatredovisningar (T2) och i de resultatdialoger jag genomför med gymnasiecheferna, är att denna kultur utvecklats på många av våra skolor. Min tro är att det sätt som vi arbetat med 1:1-projektet har skapat en bra jordmån för en delningskultur.

När projektet nu går mot sin avslutning så innebär inte det att den digitala utvecklingen avstannar. Den avstannar inte i omvärlden och den kommer inte heller att avstanna i våra skolor. Projektets sista uppdrag är att ta fram en handlingsplan som tar ut riktningen mot framtiden. Vi kommer också att säkerställa att varje skola har en robust organisation för att driva arbetet vidare i förvaltning och med stöd av IKT-enheten, Medioteket och FoU. Det är fortsatt mycket viktigt att rektorer tar täten i utvecklingsarbetet och omger sig med medarbetare som kan och vill fortsätta att utveckla våra enheter till moderna och attraktiva skolor som ger våra elever de allra bästa förutsättningarna.

Vill avslutningsvis rikta ett stort tack till alla som deltagit i olika utvecklingsgrupper inom projektet, till inspirationslärare, förstelärare och andra lärare som varit viktiga personer genom att uppmuntra och entusiasmera kollegor och att utveckla delningskulturen. Ett stort tack också till de projektmedarbetare som så framgångsrikt drivit projektet inom gymnasieskolan.

Jan Holmquist
Gymnasiedirektör

Nya verktyg och arbetssätt för stadens rektorer

Under året har 1:1 – 2016 och fem rektorer från gymnasieskolor i staden träffats och tillsammans utvecklat ett antal lösningar på problem som rektorer ofta stöter på i sin vardag. Nu har vi haft den sista träffen för det vi kallat för rektorsinkubatorn och vi har tagit fram en verktygslåda full med idéer och metoder för att förenkla och förbättra rektorernas arbete.

Fem rektorer deltog i inkubatorn: Anna Hoffsten, Ann-Sofie Rosenqvist, Gunilla Blomqvist, Lesley Brunnman och Maria Magnerius. Stort tack till dessa för ett väl genomfört arbete som varit både roligt och utvecklande!

Det första steget i arbetet med inkubatorn var att hitta och definiera vanliga problem som rektorer stöter på i sitt arbete. Denna problemformulering mynnade ut i följande problem:

  • Hur kan vi kommunicera för att öka lärarnas engagemang på möten?
  • Hur kan rektor leda it-utveckling när man inte är i framkant själv?
  • Hur kan vi kommunicera för att göra lärarna mer delaktiga i den digitala utvecklingen?
  • Hur säkerställer vi att lärarna tar del av information som skickas ut?
  • Hur kan kommunikation påskyndas och effektiviseras
  • Hur åstadkommer vi kollegialt lärande mellan rektorer?

Efter att problemen var formulerade tog vi fram lösningsförslag och testade ett flertal av dessa i verksamheten. Efter testerna hade vi en avslutande träff där erfarenheter utbyttes och lösningsförslagen polerades. Efter det sista mötet har vårt fokus legat på att sammanställa allt material till en övergripande verktygslåda som stadens rektorer kan använda sig av.

Verktygslådan är nu ute på en sista remissrunda innan vi skickar ut den till stadens rektorer. Den kommer även att finnas på vår hemsida för digitala resurser. I denna kan ni även läsa inkubatormodellen och metodiken kring detta – kanske får vi se fler inkubatorer i framtiden?

/Peter Åkerberg

Digitalisering i lärandet – Inspirationsdag för gymnasiet 2016

Den 31 oktober hölls en inspirationsdag kring digitalisering i lärandet för alla stadens gymnasier. På sex olika skolor fick gymnasielärare påfyllning av inspiration. Gymnasieområde 1-4 samlades på Östra Real, Norra Real, Bromma gymnasium och Thorildsplans gymnasium. Gymnasiesärskolan hade en heldag på Stockholms Byggtekniska gymnasium och, nytt för i år, Introduktionsprogrammet (IM) på Enskede Gårds gymnasium.

Insp.dagen 1

Dagen var indelad i två huvuddelar, en del bestod i en gemensam föreläsning och den andra i flertalet olika workshops som lärarna kunde fritt kunde välja mellan. Under dessa workshops var det framför allt inspirationslärare och kollegor som visade hur de använder it i sin undervisning. Projektet 1:1 2016 ordnade med huvudföreläsare och aktiviteter i form av workshop och seminarier från Medioteket.

Dagen var mycket uppskattad bland många lärare som särskilt påtalade Mediotekets aktiviter som givande. Någon uttryckte att upplägget var för snarlikt mot förra året och någon annan tyckte att tiden kunde användas bättre, men på det stora hela var kommentarerna positiva. Huvudföreläsningarna handlade om allt möjligt, några exempel:

  • Inspiration – att tänka nytt
  • Att hitta nya sätt att utforma undervisningen, ”didaktisk design”
  • Om att låta eleverna göra något verkligt för ”riktiga” mottagare
  • Hur kan elever värja sig mot mobbing på nätet?
  • Ge elever möjlighet att återkoppla undervisningen medan lektionen pågår osv. osv.

Flera ämnen som gillades av många: Office365 och OneDrive, Digitala prov, Film i undervisningen, Samsök, Stockholmskällan, tips i vardagen i Outlook m.m.

Insp.dagen 2

En rolig aspekt av årets upplaga är att eftersom projektet 1:1 2016 övergår till förvaltning i år, så fick ansvariga rektorer stå för allt kring organisationen av dagen. Detta sköttes med bravur och vi känner än mer trygghet med att överlämna denna viktiga fortbildning till skolorna.

/Jonny Gullstrand

Hur kan en skola organisera sig för att öka den digitala mognaden?

Vad kan en skolledning göra med sin organisation för att öka den digitala mognaden i organisationen? Hur får man fart på det kollegiala lärandet? På ESS-gymnasiet i Stockholm har man kommit långt vilket bl.a. syns i de årliga självskattningarna i digital mognad. Maria Magnerius, en av tre rektorer på ESS-gymnasiet svarar här på vad hon tror har haft stor betydelse för skolans utveckling.

ESS-gy

Vad är skolans övergripande mål med att använda digitala verktyg i undervisningen?

Vi ser vårt arbete inom detta område som skolutveckling i stort. ESS försöker göra IKT till en naturlig del av vårt arbete med kollegialt lärande och formativ bedömning. Under pedagogiska konferenser får lärare lyfta olika digitala verktyg t.ex. en app, och berätta hur detta kan användas praktiskt. Arbetslagen och ämneslagen har digital kompetens som stående punkt på sina möten.

Vilka personer/roller är utsedda för att driva digitaliseringsarbetet på er skola, och vad är deras ansvar och uppgifter?

Vi har två lärare som i tjänst har att verka som IKT-pedagoger: Pål Luthman och Victoria Naverfeldt, som har till uppgift att driva arbetet och koppla det kollegiala lärandet i stort tillsammans med förstelärare och skolutvecklingsgrupp. De planerar, genomför och utvärderar det pedagogiska utvecklingsarbetet tillsammans med skolutvecklingsgrupp samt direkt till arbetslag och lärare.

Det är viktigt att både ge tid och struktur till deras arbete och vi har regelbundna träffar där vi följer upp arbetet. Vi har även en person på konsultbasis som har hand om hårdvaran och den tekniska sidan.

Vår skola deltar också i ett projekt inom Erasmus som heter Let’s explore ICT som gett många på skolan en skjuts framåt i utvecklingen. Där har lärare fått resa till Malta och fortbildats.

Vilka råd skulle du ge till verksamheter som står inför en 1:1-satsning?

Det är viktigt att tänka till hur man vill att det ska fungera, både vad det gäller det pedagogiska och det tekniska. Hur ska olika lösningar se ut för att saker ska fungera? Vad behöver vi utveckla gemensamt och vad ska ske på individnivå? Vilket stöd kan behövas?  För oss har målet varit att det ska vara lättillgängligt för alla och att få stöd och tips kring hur jag som lärare kan använda tekniken i klassrummet med eleverna.  Vad är målet och syftet? Var befinner sig vår skola? I vilken omfattning behöver vi fortbilda? Vad kan ske på den egna skolan och hur kan vi använda och lägga upp fortbildningen?

Hur följer ni upp skolans arbete mot ökad digital mognad?

Vi gör ju, för tredje gången i år, en självskattning av vår digitala mognad. Detta görs individuellt och sedan skapar arbetslagen varsin handlingsplan som sedan sätts samman till en övergripande. Den individuella skattningen skriver lärarna ut och tar med sig till sitt medarbetarsamtal och utifrån den diskuterar vi nästa steg i utvecklingen.

På ett mer övergripande plan har vi tagit fram en checklista över vilka IKT-kunskaper man ska ha hos oss på ESS-gymnasiet. Vad är en miniminivå för oss? Hur kan vi använda IKT som en främjande av en god arbetsmiljö Detta har förankrats på APT och något vi lyfter regelbundet.

Avslutningsvis vill jag tacka Maria och ESS-gymnasiet som delat med sig av sina arbetssätt och idéer i denna intervju. Ett av många exempel för hur stadens gymnasieskolor arbetar med digitalisering för ett bättre lärande.

Läs mer om framgångsfaktorer för digital utveckling i vår kvalitiva analys här. 

/Peter Åkerberg

Kick-off för höstens träffar med inspirationslärare

I torsdags genomfördes en första träff för nätverkande, inspiration och spridning av erfarenheter med gymnasiernas inspirationslärare.

Inspirationslärarträff 1B

Projekt 1:1 2016 genomför under hösten en serie av träffar för stadens inspirationslärare. Dessa träffar är till för att stärka det existerande nätverket av inspirationslärare inom staden, sprida information mellan skolor och diskutera skolövergripande frågor och utmaningar kring digitalisering för ett bättre lärande.

Vid kick-offen träffades ett 15-tal nya och befintliga inspirationslärare från stadens olika gymnasieskolor i Lin Educations trevliga lokaler vid Johanneshov. Efter ett kortare mingel gav jag en kort introduktion om inspirationslärarrollen och arbetet med projekt 1:1 2016 i Stockholms stad.

Vad är då en inspirationslärare? Kortfattat kan det beskrivas i fem punkter:

  • Som inspirationslärare är du van vid att använda it i undervisningen och strävar efter att inspirera dina kollegor
  • Du stödjer skolledningen i utvecklingsarbetet inom ramen för Digitalisering i lärandet
  • Du deltar i idé- och planeringsarbete i samråd med rektor, arbetslagsledare och kollegor för att på ett strukturerat och organiserat sätt utveckla arbetsformer, metoder och innehåll i syfte att öka elevernas måluppfyllelse, t.ex. genom kollegiala workshops
  • Du driver en dialog och erfarenhetsutbyte mellan skolor
  • Som stöd i denna inspirerande roll får du genom IKT-enheten och Medioteket m.fl. möjlighet till fortbildning, stöd i coachning samt möjlighet att utveckla framtidens lärande

Efter denna introduktion höll Ewan McIntosh en inspirerande och tankeväckande workshop om hur man som lärare kan möta de största utmaningarna i sin vardag. Exempelvis utmaningen att få tiden att räcka till eller hur alla elevers tankar och idéer ska bli hörda i klassrummet. Ewan är lärare, talare och entreprenör och mycket kunnig inom digitala medier i utbildningssektorn. Det var genom stadens upphandlade utbildningsleverantör, Lin Education, som vi fick möjligheten att höra mer om hans erfarenheter och spännande reflektioner.

KickOff2B

Inspirationslärarna fick sedan i par identifiera och diskutera sina utmaningar och försöka finna rotorsaken till dessa med hjälp av tekniken The 5 Whys? I sann ”think-outside-the-box–anda” fick lärarna därefter komma på lösningar till utmaningarna genom att fråga sig hur kända företag skulle ha löst det. Till exempel, hur skulle 7-Eleven eller Tesla göra för att få alla elever hörda i klassrummet? Tankeövningen resulterade i mycket glädje och många nya spännande idéer och lösningar som inspirationslärarna tog med sig från övningen.

Kick-offen blev mycket lyckad och uppskattad bland deltagarna! Jag ser fram emot att träffa alla igen under de kommande tillfällena för att få nya insikter och fortsätta utbytet av erfarenheter mellan våra gymnasier.

Vill du veta mer om inspirationslärarrollen eller kommande aktiviteter? Hör av dig då till mig på alexander.kohn@stockholm.se för mer information!

/Alexander Köhn

Designmönster för undervisning med it

Lisa Rolf, inspirationslärare på Spånga gymnasium, beskriver här sitt arbete som licentiand där designmönster utvecklas i ett samarbete mellan DSV och projekt 1:1 2016.

DSV samarbetev1

Bakgrund

Jag gör min lic på Stockholms universitet, institutionen för data- och systemvetenskap (DSV). Syftet är att följa och dokumentera arbetet som en grupp inbjudna lärare genomför i en workshopserie som kallas I USE IT. Lärarna ska samla kreativa idéer och arbetssätt med digitala resurser. Workshopserien leds av professorerna Robert Ramberg och Staffan Selander samt doktor Ola Knutsson, och ska fortgå under tre terminer. Vi är nu inne på andra terminen.

Projektet

De som ska använda digital teknik ska också vara med och utveckla/designa den, det är en övertygelse på DSV som staden tog fasta på då de skrev kontrakt med institutionen. Inspirationslärarna som har fått förtroendet att medverka bör dock ses som representanter för alla lärare i staden. Inom kort tar de med hem resultatet av sitt arbete och visar upp på sina respektive skolor. Slutligen, efter workshopserien ska alla stadens skolor kunna ta del av projektets resultat.

Designmönster

Just nu skapar lärarna mönster, på engelska design patterns. Begreppet hör ursprungligen till arkitektur-området där Christopher Alexander (1977) såg ett behov av att dokumentera kunskaper om designen av byggnader så att arkitekter inte alltid skulle behöva “uppfinna hjulet” på nytt. Det finns kunskaper t.ex. om villkor för placeringen av fönster och dörrar, och dessa bevaras i så kallade mönster. I skolans värld finns det kunskaper om hur it kan användas och genom att de skrivs ned så kan de samlas in och utgöra en källa för konkreta förslag på hur it kan användas i undervisningen.

Användbara mönster

De mönster som inspirationslärarna nu utvecklar bygger på de kunskaper och erfarenheter om it som de själva har. Några mönster beskriver tekniska hinder och de adresseras skolledning och andra överordnade. De flesta mönster är skapade för lärare, men de behöver testas och justeras för att vara fullt användbara och där kan hela Stockholms lärarkår bidra. Användbara mönster är ett viktigt mål.

Inom kort kommer projektets lärare ut till sina skolor och för att diskutera de mönster de skapat tillsammans med sina kollegor.. Jag kommer att följa med och hoppas på att vi ses då!

/Lisa Rolf

Självskattningarna på gymnasiet rullar på i högt tempo

Gymnasieskolorna har inlett läsåret flitigt och mer än hälften av gymnasieskolorna har redan genomfört sin tredje självskattning!

Nytt för i år är att många av gymnasieskolorna genomför skattningen på egen hand. Från projektets sida är det mycket glädjande att följa utvecklingen och det ägandeskap som skolledningar och lärare visar på i samband med årets självskattning.

Vi från projektet finns tillgängliga som stöd för de skolor som önskar – och det är alltid lika kul att komma ut och träffa rektorer, lärare och bibliotekarier på plats för att höra om deras digitaliseringsarbete.

Preliminära resultat pekar mot att den positiva utvecklingen vi såg förra året fortsätter. Detta är mycket glädjande att följa och vi ser med spänning fram emot att kunna redovisa de slutliga resultaten om några veckor!

/Alexander Köhn

Rektorsinkubatorn tar semester

Efter en lång och spännande termin går rektorsinkubatorn på semester under sommaren. Våren har bjudit på många goda och konstruktiva diskussioner och övningar. Några av de lösningar som vi tagit fram gemensamt har redan hunnit testas i verksamheten. I höst tar vi vid arbetet igen och genomför de sista testerna innan vi sätter oss vid ritbordet för att förbättra våra arbetssätt.

Efter det senaste mötet, som ni kan läsa om här, så har rektorerna börjat förbereda för och även genomföra tester av de olika arbetssätten i praktiken. Vi har haft enskilda diskussioner med rektorerna om testerna och genomgång av potentiella verktyg. Digitala utvärderingar är populärt, tre av rektorerna ska testa detta för terminsutvärderingarna. Andra arbetssätt som testas är alternativa presentationsverktyg för att inspirera och skapa engagemang under och inför möten samt en kollaborativ informationsplattform för delning av information och anteckningar under och efter möten.

I höst tar vi nya tag och kommer först och främst genomföra de kvarvarande testerna. Efter det kommer vi genomföra en workshop där vi utvärderar de olika arbetssätten och ta fram förbättringsförslag.

I slutändan kommer vi sammanställa de arbetssätt som vi utvecklat i en form av verktygslåda som rektorer och andra ledare inom skolan kan använda sig av vid behov när de jobbar digital utveckling.

Fortsättning följer i höst…

/Peter Åkerberg

Kungliga Svenska balettskolan tar ett samlat grepp om kommunikationen

20160614_094429_2

Kungliga Svenska balettskolans gymnasieelever kommer från hela landet och skolan tar även in en del internationella utbytesstudenter. Det ställer krav på en god kommunikation då eleverna utöver den höga aktivitet som råder på skolan också deltar  i många aktiviteter utanför skolan, som exempelvis föreställningar på Kungliga Operan och längre praktikperioder på olika danskompanier runt om i Sverige.

Skolan har under en tid känt ett behov av att renodla sin kommunikation till så väl sina elever och deras vårdnadshavare som internt på skolan. Skolledningen kom fram till att Fronter är just nu det bästa sättet att renodla kommunikationen på, även om det är på väg bort i och med införandet av Skolplattformen.

”Det handlar om att lösa behovet av bra kommunikation nu. Även om plattformen förändras på sikt så är det ett arbetssätt vi vill etablera” säger rektor Pär Emteryd.

För att vara förberedda redan från höstterminens start deltog samtliga undervisande dans- och teorilärare, mentorer och skolledningen i en workshopförmiddag för att sätta strukturer och skapa en samsyn på hur och till vad man skall använda Fronter under kommande läsår.

Deltog gjorde även projektmedlemmar från 1:1 2016 för att stödja diskussionen och ge tips om hur Fronter kan användas. Vi ser fram emot att under hösten följa kommunikationsutvecklingen via Fronter på Kungliga Svenska balettskolan, med förhoppningsvis många bra exempel att sprida vidare inom stadens gymnasieskolor.

/Alexander Köhn

Problem och lösningar i rektorsinkubatorn

bild 1Häromveckan var det dags för den andra träffen i rektorsinkubatorn. Inför denna gång hade resultatet från den första träffen sammanställts och renodlats. Materialet hade också delats via OneNote till deltagarna. Målet för denna träff var att ytterligare strukturera upp problemområdena samt att välja lämpliga digitala verktyg för att lösa problemen.

Det var ett glatt gäng som samlades i utbildningsförvaltningens lokaler för den andra träffen i rektorsinkubatorn. Som nämndes i förra blogginlägget har vi redan landat i den övergripande problemformuleringen: ”Hur kan man genom digitala verktyg anpassa kommunikation för att säkerställa ett effektivt informationsflöde?”. Målsättningen för denna workshop var att formulera mer konkreta problem samt utveckla arbetssätt och välja digitala verktyg för att lösa dem. Efter diskussion bröts följande problem ut:

– Hur kan kommunikation påskyndas och effektiviseras?

– Hur kan vi kommunicera för att öka lärarnas engagemang på möten?

– Hur kan vi kommunicera för att göra lärarna mer delaktiga i den digitala utvecklingen?

– Hur säkerställer vi att lärarna tar del av information som skickas ut?

– Hur kan rektor leda it-utveckling när man inte är i framkant själv?

– Hur åstadkommer vi kollegialt lärande mellan rektorer?

När gruppen var överrens om problemen diskuterades sätt att lösa dem. Många goda idéer delades och konkreta arbetssätt tog form. När vi hade diskuterat igenom hur vi kan lösa problemen började vi titta på vilka digitala verktyg som skulle kunna användas. Ett stort antal verktyg blev listade och vi gick igenom viss funktionalitet tillsammans. Nästa steg blir nu för deltagarna att välja ut ett problem (vilket några redan gjort) samt välja lämpligt digitalt verktyg för att lösa problemet och därefter testa det på ett moment i verksamheten.

Vi beslutade även enhälligt att förlänga rektorsinkubatorn till hösten med minst en workshop till, vilket ur vårt perspektiv är mycket fin kritik från deltagarna. Det ska nu bli mycket spännande att se hur våra arbetssätt fungerar ute i praktiken!

Fortsättning följer…

/Peter Åkerberg