Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Digitalisering i lärandet – Inspirationsdag för gymnasiet 2016

Den 31 oktober hölls en inspirationsdag kring digitalisering i lärandet för alla stadens gymnasier. På sex olika skolor fick gymnasielärare påfyllning av inspiration. Gymnasieområde 1-4 samlades på Östra Real, Norra Real, Bromma gymnasium och Thorildsplans gymnasium. Gymnasiesärskolan hade en heldag på Stockholms Byggtekniska gymnasium och, nytt för i år, Introduktionsprogrammet (IM) på Enskede Gårds gymnasium.

Insp.dagen 1

Dagen var indelad i två huvuddelar, en del bestod i en gemensam föreläsning och den andra i flertalet olika workshops som lärarna kunde fritt kunde välja mellan. Under dessa workshops var det framför allt inspirationslärare och kollegor som visade hur de använder it i sin undervisning. Projektet 1:1 2016 ordnade med huvudföreläsare och aktiviteter i form av workshop och seminarier från Medioteket.

Dagen var mycket uppskattad bland många lärare som särskilt påtalade Mediotekets aktiviter som givande. Någon uttryckte att upplägget var för snarlikt mot förra året och någon annan tyckte att tiden kunde användas bättre, men på det stora hela var kommentarerna positiva. Huvudföreläsningarna handlade om allt möjligt, några exempel:

  • Inspiration – att tänka nytt
  • Att hitta nya sätt att utforma undervisningen, ”didaktisk design”
  • Om att låta eleverna göra något verkligt för ”riktiga” mottagare
  • Hur kan elever värja sig mot mobbing på nätet?
  • Ge elever möjlighet att återkoppla undervisningen medan lektionen pågår osv. osv.

Flera ämnen som gillades av många: Office365 och OneDrive, Digitala prov, Film i undervisningen, Samsök, Stockholmskällan, tips i vardagen i Outlook m.m.

Insp.dagen 2

En rolig aspekt av årets upplaga är att eftersom projektet 1:1 2016 övergår till förvaltning i år, så fick ansvariga rektorer stå för allt kring organisationen av dagen. Detta sköttes med bravur och vi känner än mer trygghet med att överlämna denna viktiga fortbildning till skolorna.

/Jonny Gullstrand

Stora kliv framåt i lärarinkubatorn!

ink ws2_2Arbetet med 1:1 2016s inkubator för lärare går framåt och vi genomförde nyligen den tredje träffen. Nu har processen för det arbetssätt som vi utvecklar börjat ta form och den innehåller bl.a. publicering av arbete, självskattning och elevfeedback. Lärarna har valt digitala verktyg för de olika stegen i processen och nästa steg är att testa arbetssättet ute i klassrummen. 

Metoden har potential att ge eleverna en god uppfattning om den egna skapande processen då de kan jämföra sin självskattning med den feedback som studiekamraterna ger. Arbetssättet kan genomföras under en lång tid eller under enda lektion. Vår förhoppning är att detta sätt att arbeta i slutändan kommer att underlätta för lärarna då individuell feedback ges av eleverna.

Det arbetssätt som vi utvecklar har nu gått från en övergripande idé till en konkret process som innehåller totalt fem steg. Processen inleds med en kreativ process där eleverna skapar en produkt, exempelvis en text eller ett filmklipp. Därefter publiceras produkten för att andra elever ska kunna ta del av och ge feedback till skaparen. Utan tillgång till sina kamraters feedback ska eleven även självskatta sin insats. Utifrån sin självskattning och studiekamraternas feedback ska eleven sedan ges tillfälle att förbättra sitt arbete.

För varje av dessa steg har lärarna i inkubatorn börjat välja verktyg. Nästa steg är att testa arbetssättet ute i klassrummen. Detta börjar redan denna vecka och kommer pågå ett tag framöver. Workshopserien tar därför en kortare paus under denna tid. Allteftersom att klassrumstesterna genomförs kommer metoden att utvärderas och förbättras, både stegen i processen och valen av verktyg.

Fortsättning följer…

/Helene Derkert

Lyckad IKT-dag på Lindeparkens gymnasiesärskola

lindeparkenI början av april hade Lindeparkens gymnasiesärskola en studiedag kring IKT. Deltog gjorde all personal, både lärare och assistenter. Dagen var ett utmärkt exempel på kollegialt lärande i praktiken då programmet nästan uteslutande bestod av föreläsningar och workshops som Lindeparkens egna lärare höll i.

Dagen inleddes av Szilvia Teszarik som berättade om sin masteruppsats som behandlar iPads som kommunikationshjälpmedel i särskolan. Szilvia beskrev hur personer med behov av särskilt stöd kan lära sig använda ett sådant tekniskt hjälpmedel för att uppnå förbättrad kunskap och personlig utveckling. Föreläsningen var mycket uppskattad och visar hur en kollegas egen forskning och arbete kan komma till nytta för alla lärare på skolan.

Emma Hammarström och Alfred Granberg berättade därefter om sina uppdrag som inspirationslärare på skolan och visade hur de använder Kahoot och iMovie med sina elever. Deltagarna fick sedan testa och se exempel på filmer som elever skapat under lektionerna. Därefter berättade Gidon Avraham om hur han arbetar med olika former av digitala bedömarstöd. Carl Nilsson och Emma Hammarström visade därefter hur de arbetar med Instagram i undervisningen och hur det har skapat en ökad delaktighet både för vårdnadshavare och elever.

Eftermiddagen ägnades sedan åt Office 365/OneDrive där jag, Peter Åkerberg från 1:1-2016, stod för det enda externa inslaget.

För att sammanfatta, en mycket givande dag och ett bra exempel på hur en skola på ett enkelt sätt kan utnyttja sina egna resurser och kompetenser.

/Peter Åkerberg

Hjälpmedel för att välja digitala verktyg

flowchart_2
Inspirations- och försteläraren Julia Tsygan har skapat ett flödesschema för att hjälpa lärare koppla ihop digitala verktyg med aktiviteter i verksamheten. Tack vare hennes arbete kan kollegorna på ISSR lättare navigera i den uppsjö av digitala verktyg som finns på marknaden. Nedan berättar hon med egna ord om arbetet med sitt flödesschema.

1. Vad är bakgrunden till att har valt att göra ett flödesschema?

Som inspirationslärare arbetar jag med att underlätta för mina kollegor att effektivisera sin undervisning med hjälp av digitala verktyg. Därför vill jag gärna undanröja de trösklar eller svårigheter som kan få lärare att välja bort att undersöka de möjligheter digitala verktyg erbjuder. En svårighet som jag ville undanröja är att det finns så väldigt många verktyg att det ofta känns svårnavigerat – var börjar man? Jag ville också uppmuntra till att man i mötet med IKT fortsätter att tänka didaktiskt och målmedvetet, så att IKT blir ett naturligt införlivat verktyg i stället för ett syfte i sig självt.

2. Kan du förklara hur det fungerar och hur man skall läsa av det?

Man kan ju börja med att fundera på vad man vill åstadkomma, alltså exempelvis ge formativ bedömning eller någon annan av ”startpunkterna” i diagrammet. Sen får man ta ställning till frågorna som finns längs pilarna så kommer man till sist fram till förslag på verktyg man kan använda sig av.

3. Hur använder du ditt schema i din lektionsplanering?

Jag har den hängande ovanför mitt arbetsbord som påminnelse om vilka möjligheter som finns både i termer av vad jag kan tänka mig vilja uppnå och vägarna dit.

4. Vad blir nästa steg i utvecklingen?

Diagrammet uppdateras kontinuerligt allt eftersom jag hittar nya verktyg, men det skulle vara ännu bättre att samarbeta med andra lärare kring verktygens möjligheter kopplat till vilka mål lärare strävar efter i sin undervisning. Som matematik- och psykologilärare på International Baccalaureate har jag väl rätt bra koll, tror jag, på verktyg jag kan ha nytta av i min egen undervisning – men vill jag inspirera och underlätta för andra måste jag också ha bättre koll på verktyg för exempelvis språklärare. Jag vill också använda mig mer av bifogade kommentarer (vilket appen draw.io, som användes för att skapa diagrammet, verkar tillåta) för att gå djupare in på vilka sätt, och med vilka styrkor och svagheter, verktygen låter mig och andra nå våra mål.

5. Skulle du rekommendera andra lärare att kartlägga digitala verktyg på samma sätt eller är det något som går att göra gemensamt?

Jag tänker mig att det är bra med en gemensam ytlig översikt eller kartläggning över vilka verktyg som verkar bra för vilka syften, men sen väljer ju varje lärare sina egna favoriter och då är det kanske bra att minska och förenkla för sin egen del, samtidigt som man kan skriva in reflektioner över verktygens styrkor och svagheter.

Klicka här för en högupplöst version av flödesschemat och om du tycker det här verkar spännande så kan du alltid höra av dig till Julia på mejl.

/Alexander Köhn

Andra träffen i workshopserien ”I Use IT”

dsvws22Lärarna och bibliotekarierna som deltar i samarbetet med DSV har träffats för en andra workshop som bygger på vidare på den ”framtidsverkstad” som inleddes förra gången.

Robert Ramberg och Ola Knutsson från DSV började med att presentera samman-ställningen från den ”nulägesbeskrivning” som deltagarna gjorde vid förra workshopen, där mycket kretsade kring infrastruktur och pedagogik i en dystopisk och en positiv framtidsvision.

Uppgiften för dagens träff var att i mindre grupper blicka framåt, att gå in i fantasifasen där det inte finns några begränsningar och försöka lösa de problem som formulerats tidigare. Sedan skulle lösningarna grupperas och rangordnas och en aktionsplan skrivas för hur de skulle kunna implementeras.

Det är riktigt härligt att se hur deltagarna, som kommer från olika gymnasieskolor, olika ämnesbakgrund mm., med stor entusiasm försöker att hitta lösningar på uppgifterna. Det är nätverkande på hög nivå!

Nästa workshop är i maj och då kommer arbetet med designmönster att påbörjas. Fortsättning följer…

/Alexander Köhn

Var är brudarna?

impossible

Internetstiftelsen i Sverige (IIS) höll i veckan den 17:e upplagan av deras event Internetdagarna. Ett stort antal företag och organisationer deltog med utställningar under eventet som lade ett stort fokus på skola och ungdomar.

Under måndagen och tisdagen gick internetdagarna av stapeln. Två heldagar med ett späckat program om allt mellan himmel och jord som berör eller har koppling till internet. Ett dussintal olika evenemang kördes samtidigt och vi som besökare fick möjligheten att följa ett och samma evenemang under en hel dag. Det gladde mig att se så många utställare och evenemang specifikt beröra barn, ungdomar och programmering.

Under dag 1 följde jag evenemanget ”Var är brudarna – och var är alla andra”. Temat behandlade jämställdheten i teknikbranschen och ställde frågorna vilka strukturer och attityder som står i vägen för mångfald och vad vi kan göra åt det. Hur kan vi öka medvetenheten kring fördelarna med mångfald och få en jämnare genusfördelning på tekniska utbildningar och i teknikbranschen?

Jag är mycket engagerad i dessa frågor och under året har jag inom ramen för 1:1 – 2016 varit med och anordnat event på KTH för tjejer och även genomfört kodstugor på Globala gymnasiet. Med anledning av dessa event deltog jag tillsammans med Carina Edlund och Amanda Strigér från KTH CSC i en paneldiskussion om könsroller och normkritiskt informationsarbete.

Talare, panel och publik lyfte att vi framförallt måste komma till bukt med de fördomar som finns kring vad det verkligen innebär att arbeta med programmering. Kvinnor som på olika sätt arbetar med teknik och programmering måste lyftas som vardagsförebilder för att bryta de stereotyper som förekommer.

Kunskap om teknik och programmering lyfts allt oftare som en viktig demokratifråga. Man kan ställa sig frågan hur det är i linje med demokratin när 90 % av studenterna på ingenjörsutbildningen med inriktning datateknik är killar?

Men det finns många goda exempel på initiativ, bland annat de kodstugor som 1:1 – 2016 anordnar i samarbete med KTH CSC. Det är min önskan och tro är att vägen framåt går genom samarbete mellan dessa initiativ för ett gemensamt mål mot mångfald.

Helene Derkert internettdagarna
Helene Derkert 1:1 2016
Med en egen tillverkad lysande maker-space-dioder-brosch

Maria Magnerius och Astrid Kratz från ESS-gymnasiet har ordet

Då var PISA diskussionen igång igen. Denna gång om IKT, och det faktum att vi har ett överflöd av utrustning i den svenska skolan, men vi vet inte hur vi ska använda den för att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling. Skolverket skriver att

En tidigare studie från Skolverket, som presenterades 2013, visar att cirka tre av tio lärare har behov av kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap. Dessutom efterfrågar mer än varannan lärare mer kunskap om hur it kan användas som pedagogiskt verktyg.” (Skolverket PRESSMEDDELANDE 2015-09-15.)

Och visst är det så även på ESS gymnasiet, men vi är mycket medvetna om situationen och arbetar aktivt för att öka IKT kompetensen bland lärare och elever då vi verkligen tror att IKT i undervisningen kan underlätta på mångaMunchenbryggeriet_2008 sätt.

ESS har under åren haft en egen IT-pedagog vilket inneburit en gemensam tydlig struktur i 1:1-arbetet. Varje arbetslag har en 1:1 representant som arbetar med IKT-frågor i arbetslagen.

Från höstterminen 2015 har två lärare vardera 50 % av sina tjänster som IKT-pedagoger. Vi genomför workshops för lärare i hur och på vilket sätt datorn går att använda i undervisningen och hur systematiken i till exempel Fronter kan vara avlastande. IKT pedagogerna har även enskild handledning inom IKT där lärare och elever kan boka in sig för handledning och inspiration. Skolan har flera lärare som är inspirationslärare inom IKT i staden och bidrar på så sätt till den totala utvecklingen.

ESS-gymnasiet hade 1:1 på en del av skolan redan innan 1:1-projektet startade och hade redan en pedagogisk tanke innan projektet startade. I den fas vi befinner oss nu, arbetar vi för att öka det digitala användandet på hela skolan, inom samtliga elevgrupper. Vår utgångspunkt är den pedagogiska nyttan för att uppnå positiva elevresultat och öka måluppfyllelsen.

Nytt för i år är att IKT och internationalisering vävs in i de pedagogiska träffar vi har på skolan. Vi använder digitala lösningar under våra möten för att visa nyttan med dessa verktyg för större grupper eller för enskilda individer. Fronter är en central plattform där allt arbetsrelaterat publiceras. För vår verksamhet, som är geografiskt spridd, behövs digitala mötesplatser där all information finns tillgänglig.

Om vi, som skola, vill sprida ett digitalt och tillgängligt arbetssätt, börjar det arbetet i personalgruppen. Ser personalen nyttan i att alla kan komma till tals och få del av all information, bidrar det också till att eleverna på sikt får tillgång till samma arbetssätt.

Eftersom skolan arbetar efter varje elevs individuella förutsättningar och behov, är det en väg in i vårt IKT-arbete. Alternativa verktyg, digitala läromedel och multimodala uttryckssätt är en bra början på att fånga varje elev där den är.

Tre lärare deltog också under SETT-mässan med sina kunskaper om systematiskt arbete med digitalisering för att elever och vårdnadshavare under elevens hela skoltid ska ha tillgång till planeringar, omdömen, frånvarorapportering och andra viktiga data.

Genom Erasmusprojekt som skolans internationaliseringsansvarig ansvarat för att ett 20-tal lärare har varit på Malta under en vecka med utbildning i digitalt kunskapande. Detta tillsammans har inneburit ett lyft för verksamheten och vid självskattningen som skedde den 8 september 2015 visade detta sig i gott utfall.

Maria Magnerius och Astrid Kratz
Rektorer, ESS-gymnasiet