Visar alla blogginlägg med kategorin:
Organisation och ledarskap

Rörelsen fortsätter

Digitaliseringsprojektet 1:1 2016 – för ett bättre lärande går vid årsskiftet över från projekt till förvaltning. För ungefär ett år sedan lämnades en redovisning av det samlade utfallet från Verktyg för självskattning för våra gymnasieskolor där en påtaglig förbättring över hela linjen glädjande nog kunde redovisas. Vi har nu fått ta del av resultatet från den tredje mätningen och den positiva rörelsen fortsätter.

Den utmanande målbilden var att alla lärare under treårsperioden skulle nå upp till minst grundläggande nivå. Där är vi ännu inte men det känns ändå som en stor framgång att det samlade resultatet med råge har passerat denna nivå och nu ligger på ett värde på 3,28. Förbättringen mellan den första och tredje mätningen är +22,4% och där årets ökning ligger på 6,5%

Genomsnittlig ökning per år i stadens gymnasieskolor. Genomsnittlig ökning per år i stadens gymnasieskolor.

Av de tolv delområden som Verktyg för självskattning omfattar har det samlade resultatet under det sista året ökat på varje delområde. Av de områden som ökat mest mellan första och tredje mätningen sticker kunskapsdelning (+38%), användning av digitalt innehåll (+33%) och effektiv uppföljning (+40%) ut mest.

Genomsnitt per delområde för stadens gymnasieskolor. Genomsnitt per delområde för stadens gymnasieskolor.

Rektor kan i verktyget se skolans/arbetslagens resultat per delområde och år. Är du som en av stadens gymnasielärare intresserad av att se resultatet på din skola rekommenderar jag dig att ta kontakt med din rektor.

Nollmätningen
Det är mycket bra att resultaten från Verktyg för självskattning har fortsatt att öka, men det är trots allt bara ett delmål. Det slutliga målet är att arbetet med digitala verktyg ska påverka undervisningen i en riktning som ger eleverna bättre förutsättningar att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling.
I samband med starten av 1:1-projektet år 2013 genomfördes en nollmätning där elever, lärare och rektorer i enkätform fick svara på ett antal frågor inom fyra delområden för upplevelsen av:

  • Användningen av datorer/surfplattor kopplat till undervisningen,
  • Pedagogiskt upplägg i allmänhet
  • Skolmiljö
  • Egen förmåga

Vi har nu genomfört en uppföljning av denna nollmätning där samma målgrupper har fått komma till tals. Det ska bli spännande att få dessa resultat och jag återkommer någon månad in på det nya året med en avrapportering.

Fortsatt höga ambitioner
Skolutveckling är ett samlingsbegrepp för alla de insatser som görs lokalt på en skola i syfte att förbättra metoder i undervisningen, genom samverkan och i förhållningssätt. Skolutveckling handlar ytterst om att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt. Av forskningen vet vi att kollegialt lärande är en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling.

Den digitala utvecklingen på en skola är en delmängd av skolutvecklingsbegreppet som tar sig ytterst påtagliga uttryck i en förändring av arbetet i och utanför klassrummet tillsammans med eleverna. Den digitala utvecklingen är också i hög grad beroende av en delningskultur för att få genomslag. Det jag tycker mig märka, bl.a. när jag läser skolornas verksamhetsplaner och resultatredovisningar (T2) och i de resultatdialoger jag genomför med gymnasiecheferna, är att denna kultur utvecklats på många av våra skolor. Min tro är att det sätt som vi arbetat med 1:1-projektet har skapat en bra jordmån för en delningskultur.

När projektet nu går mot sin avslutning så innebär inte det att den digitala utvecklingen avstannar. Den avstannar inte i omvärlden och den kommer inte heller att avstanna i våra skolor. Projektets sista uppdrag är att ta fram en handlingsplan som tar ut riktningen mot framtiden. Vi kommer också att säkerställa att varje skola har en robust organisation för att driva arbetet vidare i förvaltning och med stöd av IKT-enheten, Medioteket och FoU. Det är fortsatt mycket viktigt att rektorer tar täten i utvecklingsarbetet och omger sig med medarbetare som kan och vill fortsätta att utveckla våra enheter till moderna och attraktiva skolor som ger våra elever de allra bästa förutsättningarna.

Vill avslutningsvis rikta ett stort tack till alla som deltagit i olika utvecklingsgrupper inom projektet, till inspirationslärare, förstelärare och andra lärare som varit viktiga personer genom att uppmuntra och entusiasmera kollegor och att utveckla delningskulturen. Ett stort tack också till de projektmedarbetare som så framgångsrikt drivit projektet inom gymnasieskolan.

Jan Holmquist
Gymnasiedirektör

Nya verktyg och arbetssätt för stadens rektorer

Under året har 1:1 – 2016 och fem rektorer från gymnasieskolor i staden träffats och tillsammans utvecklat ett antal lösningar på problem som rektorer ofta stöter på i sin vardag. Nu har vi haft den sista träffen för det vi kallat för rektorsinkubatorn och vi har tagit fram en verktygslåda full med idéer och metoder för att förenkla och förbättra rektorernas arbete.

Fem rektorer deltog i inkubatorn: Anna Hoffsten, Ann-Sofie Rosenqvist, Gunilla Blomqvist, Lesley Brunnman och Maria Magnerius. Stort tack till dessa för ett väl genomfört arbete som varit både roligt och utvecklande!

Det första steget i arbetet med inkubatorn var att hitta och definiera vanliga problem som rektorer stöter på i sitt arbete. Denna problemformulering mynnade ut i följande problem:

  • Hur kan vi kommunicera för att öka lärarnas engagemang på möten?
  • Hur kan rektor leda it-utveckling när man inte är i framkant själv?
  • Hur kan vi kommunicera för att göra lärarna mer delaktiga i den digitala utvecklingen?
  • Hur säkerställer vi att lärarna tar del av information som skickas ut?
  • Hur kan kommunikation påskyndas och effektiviseras
  • Hur åstadkommer vi kollegialt lärande mellan rektorer?

Efter att problemen var formulerade tog vi fram lösningsförslag och testade ett flertal av dessa i verksamheten. Efter testerna hade vi en avslutande träff där erfarenheter utbyttes och lösningsförslagen polerades. Efter det sista mötet har vårt fokus legat på att sammanställa allt material till en övergripande verktygslåda som stadens rektorer kan använda sig av.

Verktygslådan är nu ute på en sista remissrunda innan vi skickar ut den till stadens rektorer. Den kommer även att finnas på vår hemsida för digitala resurser. I denna kan ni även läsa inkubatormodellen och metodiken kring detta – kanske får vi se fler inkubatorer i framtiden?

/Peter Åkerberg

Hur kan en skola organisera sig för att öka den digitala mognaden?

Vad kan en skolledning göra med sin organisation för att öka den digitala mognaden i organisationen? Hur får man fart på det kollegiala lärandet? På ESS-gymnasiet i Stockholm har man kommit långt vilket bl.a. syns i de årliga självskattningarna i digital mognad. Maria Magnerius, en av tre rektorer på ESS-gymnasiet svarar här på vad hon tror har haft stor betydelse för skolans utveckling.

ESS-gy

Vad är skolans övergripande mål med att använda digitala verktyg i undervisningen?

Vi ser vårt arbete inom detta område som skolutveckling i stort. ESS försöker göra IKT till en naturlig del av vårt arbete med kollegialt lärande och formativ bedömning. Under pedagogiska konferenser får lärare lyfta olika digitala verktyg t.ex. en app, och berätta hur detta kan användas praktiskt. Arbetslagen och ämneslagen har digital kompetens som stående punkt på sina möten.

Vilka personer/roller är utsedda för att driva digitaliseringsarbetet på er skola, och vad är deras ansvar och uppgifter?

Vi har två lärare som i tjänst har att verka som IKT-pedagoger: Pål Luthman och Victoria Naverfeldt, som har till uppgift att driva arbetet och koppla det kollegiala lärandet i stort tillsammans med förstelärare och skolutvecklingsgrupp. De planerar, genomför och utvärderar det pedagogiska utvecklingsarbetet tillsammans med skolutvecklingsgrupp samt direkt till arbetslag och lärare.

Det är viktigt att både ge tid och struktur till deras arbete och vi har regelbundna träffar där vi följer upp arbetet. Vi har även en person på konsultbasis som har hand om hårdvaran och den tekniska sidan.

Vår skola deltar också i ett projekt inom Erasmus som heter Let’s explore ICT som gett många på skolan en skjuts framåt i utvecklingen. Där har lärare fått resa till Malta och fortbildats.

Vilka råd skulle du ge till verksamheter som står inför en 1:1-satsning?

Det är viktigt att tänka till hur man vill att det ska fungera, både vad det gäller det pedagogiska och det tekniska. Hur ska olika lösningar se ut för att saker ska fungera? Vad behöver vi utveckla gemensamt och vad ska ske på individnivå? Vilket stöd kan behövas?  För oss har målet varit att det ska vara lättillgängligt för alla och att få stöd och tips kring hur jag som lärare kan använda tekniken i klassrummet med eleverna.  Vad är målet och syftet? Var befinner sig vår skola? I vilken omfattning behöver vi fortbilda? Vad kan ske på den egna skolan och hur kan vi använda och lägga upp fortbildningen?

Hur följer ni upp skolans arbete mot ökad digital mognad?

Vi gör ju, för tredje gången i år, en självskattning av vår digitala mognad. Detta görs individuellt och sedan skapar arbetslagen varsin handlingsplan som sedan sätts samman till en övergripande. Den individuella skattningen skriver lärarna ut och tar med sig till sitt medarbetarsamtal och utifrån den diskuterar vi nästa steg i utvecklingen.

På ett mer övergripande plan har vi tagit fram en checklista över vilka IKT-kunskaper man ska ha hos oss på ESS-gymnasiet. Vad är en miniminivå för oss? Hur kan vi använda IKT som en främjande av en god arbetsmiljö Detta har förankrats på APT och något vi lyfter regelbundet.

Avslutningsvis vill jag tacka Maria och ESS-gymnasiet som delat med sig av sina arbetssätt och idéer i denna intervju. Ett av många exempel för hur stadens gymnasieskolor arbetar med digitalisering för ett bättre lärande.

Läs mer om framgångsfaktorer för digital utveckling i vår kvalitiva analys här. 

/Peter Åkerberg

Riksdagen uppmärksammar Stockholms självskattningsverktyg och den kvalitativa analysen

elever datorer ISSR_liten

Utbildningsutskottet i Sveriges Riksdag har låtit göra en litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan. Utbildningsutskottets ordförande Lena Hallengren säger i samband med lanseringen av studien:

  • Det är viktigt att reformer grundas på vedertagen kunskap och digitaliseringen i skolan är ett eftersatt och mycket angeläget område.

I studien konstateras att användningen av digitala verktyg ökar elevernas engagemang och intresse för skolarbetet. Men digitala verktyg i sig ger ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man når positiva resultat.

Den ökade användning av digitala verktyg ger också fler utmaningar för lärare när det gäller att hantera klassrum och disciplin. Det kan innebära att användningen av digitala verktyg innebära fler distraktioner och risk för ökat tempo och ökad stress för elever och lärare.

Forskning och utvärderingar visar att kompetensutveckling behövs på alla nivåer för elever, lärare och skolledare. Det är viktigt för att kunna skapa förutsättningar för bra användning av digitala verktyg i undervisningen.

En viktig slutsats från forskningen är att it-användningen i skolan alltmer blir en ledningsfråga. Förändrade arbetssätt ger resultat och digitala verktygs roll är att göra dessa nya arbetssätt möjliga. Nya arbetssätt ställer krav på organisation, resurser och kompetens.

I studien ägnas ett helt stycke åt Stockholms stad självskattningsverktyg och de erfarenheter som gjorts av projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016.

Självskattningsverktyget i Stockholms stad

Stockholms stad var 2014 först i landet med ett eget självskattningsverktyg för digitaliserings­arbetet i skolan. Under två år har alla gymnasieskolor i Stockholms stad genomgått minst en självskattning av personalens it-mognad. Utifrån den har de skapat konkreta handlingsplaner för hur var och en ska höja sin digitala kompetens.

En samlad analys av handlingsplanerna har gjorts för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser, kompetenser, organisation och kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats.

Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling.

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektorns stöd till och prioritering

av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring it saknas prioriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.

  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring it i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna, snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan ägas antingen av rektorn, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt.

I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda den fortsatta utvecklingen.

Claes Johannesson

Riksdagsrapporten hittar du på: http://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2016/maj/26/digitaliseringen-i-skolan–vad-sager-forskningen/

Stockholms kvalitativa analys finns på: http://korta.nu/framgang

Framgångfaktorer till digital utveckling bland stadens skolor

12341635_135324266835197_4282658695258096947_nI dagarna har projekt 1:1 2016 och projekt Verktyg för självskattning avslutat en grundlig analys för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. För att kartlägga dessa framgångsfaktorer har en serie intervjuer genomförts med 67 personer från fem grundskolor och fem gymnasieskolor i Stockholms stad. 

Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser och kompetenser, organisation samt kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats. Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling:

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektors stöd till och prioritering av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring ikt saknas proriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.
  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring ikt i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan antingen ägas av rektor, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt. I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas för att öka kunskapen om vad som kännetecknar skolor som lyckats väl i sitt digitaliseringsarbete. Resultatet kan även ses som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda utvecklingen.

Samtliga framgångsfaktorer och rapporten i sin helhet hittar ni här

Charlotte Dingertz

En tredje workshop med gymnasieledningen genomförd

Onsdagen den 24 februari genomfördes ytterligare en workshop med gymnasieledningen. Temat på workshopen var effektivisering av möten med hjälp av OneNote. Medarbetare från projektet visade bland annat hur man kan skapa att-göra listor live under ett möte.

Likt den förra workshopen inleddes denna med en repetition av tidigare workshopövningar som har testats. Sedan följde en kort introduktion av OneNote, hur man kommer åt och delar dokument. Några av de största fördelarna med OneNote är tillgängligheten och delningsmöjligheten. Gruppen testade att gå in och skriva i samma dokument. Övningen var mycket uppskattad och deltagarna såg flertalet möjligheter med verktyget.

Under skolbesök och analys av resultat har det tydligt framgått hur viktigt det är för ledare och chefer inom skolverksamhet att föregå med gott exempel för att öka den digitala mognaden. Därmed är dessa workshopar ett mycket viktigt led i digitaliseringsarbetet.

Vi ser fram emot att genomföra ytterligare en workshop med gymnasieledningen senare i vår!

Peter Åkerberg

1:1 – 2016 drar igång en inkubator för rektorer

Efter en lyckad inkubator för lärare under 2015 ska projektet under våren köra igång en inkubator som riktar sig till rektorer. Denna inkubator kommer att fokusera på utveckling av innovativa arbetssätt ur ett ledarperspektiv. Anmälan öppnar idag och deadline är 6/3!

Målet med denna inkubator kommer vara att hitta innovativa sätt att leda, styra och kommunicera för digital skolutveckling. Ett första steg kommer att vara hitta och definiera problem som rektorer stöter på i sitt arbete och utveckla digitala sätt att lösa dessa problem. Inkubatorn kommer vara ett mycket bra forum för att dela idéer, lära sig mer och ta med sig mycket kunskap tillbaka till skolan. Arbetet kommer drivas genom en serie workshops och tester ute i verksamheten.

En viktig del av arbetet är att sprida de arbetssätt som tas fram. Precis som med den inkubator vi genomförde med lärare kommer de arbetssätt som tas fram att dokumenteras och spridas till Stockholms stads skolor.

Vi kommer regelbundet uppdatera hur arbetet med denna nya arbetsform går!

Länk till anmälan

Peter Åkerberg

Coachutbildning för gymnasieskolornas inspirationslärare, del 2

Coaching_fixad_glbPå onsdagen var det åter dags för inspirationslärarna att samlas till en efterlängtad fortsättning på coachutbildningen som startade med en halvdag i september förra året. Denna utbildning har varit ett uppskattat inslag bland inspirationslärarna och efterfrågan på ytterligare ett tillfälle var hög. 

På den inledande frågan om någon av deltagarna använt sig av det som lärdes ut på förra träffen svarade en klar majoritet att de redan hunnit göra det. Deltagarna hade prövat att ha ett coachande förhållningssätt både i samtal med kollegor kring digitalisering och med elever t.ex. under utvecklingssamtal. Många rapporterade mycket goda resultat.

Vid detta tillfälle låg fokus på att deltagarna skulle få öva praktiskt bl.a. genom:

  • Ge en kort beskrivning av ett dilemma på 2 min
  • Vattenhjulet – en samtalsmodell där ett par i taget får diskutera utifrån ett givet ämne under en begränsad tid medan de övriga lyssnar
  • Analys av gruppers olika mognadsfaser – från ledarberoende till en grupp där alla är med och leder

Som avslutning delgav Anna-Lena och Thomas oss sina bästa tips och trix för att lyckas som coach, vilket var mycket uppskattat. Utvärderingen visade att deltagarna tycker att de under utbildningen har fått verktyg som de kan använda i sin roll som inspirationslärare.

På frågan om de skulle tycka att det skulle vara meningsfullt med ytterligare ett utbildningstillfälle var svaret glasklart – ett rungande JA! Det kan bara tolkas på ett sätt: Att kunskaper om coachning stärker pedagogerna i sin vardag och att Thomas och Anna-Lena genomfört utbildningen på ett ypperligt sätt.

/Alexander Köhn

Vårens temperaturmätningar har inletts

Projektet sätter nu igång arbetet med temperaturmätningar ute på gymnasieskolorna. Vi har hittills hunnit träffa tre stycken och under våren kommer vi att träffa samtliga skolor. Temperaturmätningarna är en viktig del av skolornas arbete med handlingsplanen och är en milstolpe inför nästa självskattning.

Syftet med temperaturmätningarna är att följa upp och vid behov stödja genomförandet av handlingsplanen samt att sprida kunskap, goda exempel och lärdomar. 1:1–2016 projektet erbjuder flera stödaktiviteter och workshops för skolor som önskar ytterligare fortbildning och inspiration. Vi från projektet får tillfälle att träffa rektor, inspirationslärare, arbetslagsledare och it-pedagoger för att diskutera digitaliseringsarbetet på skolan.

Vi ser fram emot att under våren besöka alla gymnasieskolor och höra mer om de många initiativ och exempel på kollegialt lärande som ligger bakom den goda utvecklingen vi har sett i samband med höstens självskattningar.

/Charlotte Dingertz

Ett perspektiv på samarbete

UlfHelinSamarbetet mellan Stockholms gymnasieskolor och projektet 1:1 – 2016 är en viktig ingrediens i digitaliseringen av lärandet. Vi har intervjuat Ulf Helin, it-pedagog på Lindeparkens gymnasiesärskola, om hur han har använt projektet för att driva digitaliseringen på sin skola.

1. Kan du beskriva din roll på skolan?

Min roll som it-pedagog på Lindeparken är bland annat att samordna IKT-utvecklingen på skolan. Till min hjälp har jag lärare, assistenter, elever och vår IKT-grupp.

2. Hur kom du i kontakt med projektet 1:1 – 2016 för första gången?

Det var juni 2015 när vår kontaktperson från projektet kom till oss och utvärderade vår självskattning för läsåret 2014 med åtgärdsdiskussion och samtidigt planerade vi för höstens kommande självskattning. Självskattningen utfördes sedan den 13/8 och även då fick alla närvarande kännedom om 1:1 – 2016.

3. Kan du beskriva hur processen från och med självskattning till framtagande av handlingsplan såg ut?

Den första handlingsplanen skapades utifrån självskattningen 2014. Ledningen avsatte tid på uppstartsdagarna av terminen vid ett tillfälle för lärarna att göra självskattningen. Vi har därefter haft en till under hösten 2015. Självskattningsresultatet blev sedan grunden för lärarnas, arbetslagens och skolans IKT-planer.

Under den senaste självskattningsdagen, som anordnades tillsammans med projektgruppen 1:1 – 2016, träffades lärarna tillsammans i sina arbetslag och diskuterade hur man ville använda It i undervisningen. Resultatet från självskattningen samt lärarnas diskussioner sammanställdes av mig och jag la in detta i vår gemensamma IKT-plan. Skolans gemensamma IKT-plan diskuterades i skolans IKT-grupp och tillsammans med vår kontaktperson från 1:1–2016-projektet. Vi kom fram till en handlingsplan med åtgärder och slutdatum i en aktivitetplan för när saker ska ha genomförts. Därefter gick det ut i arbetslagen igen som började jobba enligt planen.

4. Vilket mervärde upplever du att stödet från 1:1 har gett dig?

I min roll som it-pedagog har jag har haft stor hjälp med strukturen tack vare vår konkreta handlingsplan som grundar sig på stadens IKT-plan. Medarbetarna i projektet har varit noga med uppföljning. Vi har kunnat diskutera vår handlingsplan tillsammans med vår kontaktperson från projektet. Han har varit engagerad i vårt arbete med handlingsplanen och deltog i möte när planen färdigställdes. Hans hjälp var viktig för att kunna specificera vår aktivitetsplan inom den närmsta tiden. Vi kom fram till att försöka hålla det enkelt och bestämde oss för tre huvuduppgifter att jobba med denna termin och nästa.

5. Vilket stöd skulle han vilja se att vi erbjuder Lindeparken och andra skolor framöver?

Vi vill gärna fortsättningsvis ha en kontaktperson i projektet som har koll på vad som är viktigt att tänka på framöver. Vi har pratat om att vi ska ha olika workshops på skolan där lärare kan inspirera varandra. Vi i IKT-gruppen kan även hålla utbildning i valda delar.

Jag tror att många lärare skulle uppskatta om 1:1 kunde erbjuda någon form av utbildningar där man fokuserar på elevverktyg och program/appar för elever. På Pedagog Stockholm finns mycket men det kan vara svårt att veta var man ska börja på egen hand. Därför är det bra att 1:1 projektet arrangerar utbildningsdagar eller workshops där lärare från olika gymnasiesärskolor medverkar. Jag har frågat våra lärare och de ser helst att utbildningarna sker på dagtid. Det är viktigt att tid avsätts för detta.

Inspirationsdagen v. 44 var mycket lyckad och responsen från lärarna var väldigt positiv.

6. Kan du rekommendera andra skolor att utnyttja de resurser och kompetenser som finns inom 1:1 – 2016?

Ja. För vår skola är det speciellt bra med allt stöd vi kan få med tanke på att vi har elever med särskilda behov. Vi har elever som kan ta till sig kunskaper i grupp och vissa som behöver mer tid enskilt tillsammans med lärare. Det ställer krav på lärarnas kunskaper i att kunna anpassa undervisningen med hjälp av IKT-verktyg. Därför är det bra att projektet har bidragit till att öka intresset och kunskaper för både personal och elever. I och med att projektet håller i självskattningarna och även kan följa upp handlingsplanerna så uppmuntrar det skolornas arbete med IKT i undervisningen.

7. Hur lyckas man på bästa sätt skapa ett bra samarbete mellan skolor och 1:1 – 2016?

Jag tycker att 1:1 har lyckats bra från början då de engagerade rektorerna på skolorna till att göra självskattningen och efterföljande uppföljning. Projektet kan erbjuda skolorna att komma ut och medverka på utbildningsdagar hålla workshops eller vara med på personalkonferenser.

Peter Åkerberg