Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
1:1

1:1 i klassrummet – lärare är det viktigaste redskapet i digitaliseringen

Tallvid

”Fokus är inte om 1:1 är bra eller dåligt, då digitaliseringen är här för att stanna. Datorer i klassrummet är en självklarhet” säger Martin Tallvid, doktorand vid Göteborgs universitet kring 1:1 i klassrummet. Han var en av talarna på Sett 2015. Hans avhandling ”1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring” publicerades den 6 februari 2015. Martin arbetar som forskare och gymnasielärare i Göteborg.

I Martins avhandling analyseras resultaten från två utvärderingsprojekt av 1:1-införande som genomförts på två högstadieskolor (2007-2011) och fyra gymnasieskolor (2012-2014).

Martin berättar om sin ingång till forskning om 1:1 i klassrummet: Jag vill komma fram till hur 1:1 funkar och hur det påverkar undervisningen”. Fokus är inte om 1:1 är bra eller dåligt, det är enligt Martin oväsentligt, då digitaliseringen är här för att stanna ”datorer i klassrummet är en självklarhet” säger han.

”Trender kommer och går, vi är snabba på att haka på men det gäller att ta ett steg tillbaka och fundera på vad som sker.”

Martin ser pedagogisk forskning som ett långsiktigt nötande med tolkningar och diskussioner. Han menar att det gäller att vara långsiktig. Fokus för honom är att studera, tolka och ställa forskningsfrågor som skolan har nytta av och inte vara för djuplodande utan koppling till läraryrket.

De forskningsfrågor som avhandlingen belyser handlar om strukturella faktorer som 1:1 medför, lektionsplanering, lektionsgenomförande, vilka argument som lärare har för att avstå från it i undervisningen och hur klassrumsanvändning med laptop förändras över tid.

Martin reflekterar steg för steg kort kring sin forskning. Han menar att vi har underskattat förändringarna och beskriver strukturella faktorer som påverkar skolan idag och hur detta skiftar över tid. Ett exempel på yttre faktorer som påverkar skolan är hur skolans organisation just nu styrs hårt av nationella prov. Detta är ett bispår men ändå något som beskriver en kontext kring skolan.

När Martin undersökt hur lektionsplanering och lektionsgenomförande påverkats ser han att de utmaningar som man står inför blir fler, att eleverna har en varsin laptop ger ”oändligt många nya utmaningar” och läraren står inför i en komplex situation.

”Små processer som går stegvis – knappt synbara ur helikopterperspektiv – de sker ändå och förändrar allt. De små förändringarna är egentligen stora – de sker hela tiden”

Massor har skett på 5-6 år! Han gör en jämförelse med hur digitaliseringsprocesser ser ut på företag, där alla är med på och införstådda med att detta ska ske – det finns ett tydligt mål som man sedan kan mäta. Detta saknas enligt Martin för skolans digitalisering.

Det finns fortfarande lärare som väljer att avstå att använda it och Martin har undersökt argument som ligger till grund för detta. Han är tydlig med att det ofta inte handlar om en grupp bakåtsträvare, de som avstår har rationella anledningar till detta. Han nämner några exempel:

  • Teknikproblem
  • Inte värt mödan för lärare
  • Dåligt digitalt material/läromedel
  • Risk för att lärare tappar kontrollen i klassrummet
  • Lärare upplever brist på tid och ”fokuseringsträngsel” för att lära sig nya redskap

Martin har studerat hur elevers användning av laptopen förändratas över tid. Han ger ett exempel kring ”finsurf” kontra ”fulsurf”. Det är problematiskt för lärare att avgöra vad som är fin eller fulsurf. Exempelvis kan chatten på Facebook vara kanalen eleverna använder för samarbete då elever oftast inte använder mejl för att samarbeta.

Erfarenhetenhetsmässigt har man tidigare trott att ”fulsurfningen” (chatt, spel, göra annat på nätet) avtar efter ett tag då man haft sin 1:1-dator. Martins forskning visar att det gör den inte, elever fortsätter spela, chatta och surfa. Han ser dock att de elever som är ”sällan fulsurfare” slutar efter ett tag och fokuserar mer på undervisningen men att de som regelbundet gjorde det i början fortsätter. Detta är en stor risk.

Martin resonerar vidare: ”hur länge kommer eleverna att gå med på situationen som är just idag, hur håller eleverna uppe motivation för att delta i undervisningen på plats i klassrummet?”. Han anser att man från både grund- och gymnasieskolan behöver möta upp den digitala utvecklingens med alternativ för att tillgodogöra sig undervisningen och ger ett exempel om hur elever kan hitta motsvarande kunskaper i andra kanaler, typ MOOCS (massive open online course). Utvecklingen går framåt, vi i skolan bör vara beredda.

Martin sammanfattar föreläsningen med några kommentarer och punkter kring digitaliseringen:

  • Det är en större förändring än vad som tidigare sagts
  • Kräver lång och genomgripande förändring – fortbildning
  • Digitalisera lärarutbildningen
  • Satsa på läromedel – det har hänt mycket men mer krävs
  • Digitaliseringen innebär för höga kostnader för enskilda skolor – den kräver en nationell plan.
  • Lärare är det viktigaste redskapet i digitaliseringen!

Här hittar du Martins avhandling.

Jessica Forsberg