Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Digitaliseringen

Riksdagen uppmärksammar Stockholms självskattningsverktyg och den kvalitativa analysen

elever datorer ISSR_liten

Utbildningsutskottet i Sveriges Riksdag har låtit göra en litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan. Utbildningsutskottets ordförande Lena Hallengren säger i samband med lanseringen av studien:

  • Det är viktigt att reformer grundas på vedertagen kunskap och digitaliseringen i skolan är ett eftersatt och mycket angeläget område.

I studien konstateras att användningen av digitala verktyg ökar elevernas engagemang och intresse för skolarbetet. Men digitala verktyg i sig ger ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man når positiva resultat.

Den ökade användning av digitala verktyg ger också fler utmaningar för lärare när det gäller att hantera klassrum och disciplin. Det kan innebära att användningen av digitala verktyg innebära fler distraktioner och risk för ökat tempo och ökad stress för elever och lärare.

Forskning och utvärderingar visar att kompetensutveckling behövs på alla nivåer för elever, lärare och skolledare. Det är viktigt för att kunna skapa förutsättningar för bra användning av digitala verktyg i undervisningen.

En viktig slutsats från forskningen är att it-användningen i skolan alltmer blir en ledningsfråga. Förändrade arbetssätt ger resultat och digitala verktygs roll är att göra dessa nya arbetssätt möjliga. Nya arbetssätt ställer krav på organisation, resurser och kompetens.

I studien ägnas ett helt stycke åt Stockholms stad självskattningsverktyg och de erfarenheter som gjorts av projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016.

Självskattningsverktyget i Stockholms stad

Stockholms stad var 2014 först i landet med ett eget självskattningsverktyg för digitaliserings­arbetet i skolan. Under två år har alla gymnasieskolor i Stockholms stad genomgått minst en självskattning av personalens it-mognad. Utifrån den har de skapat konkreta handlingsplaner för hur var och en ska höja sin digitala kompetens.

En samlad analys av handlingsplanerna har gjorts för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser, kompetenser, organisation och kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats.

Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling.

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektorns stöd till och prioritering

av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring it saknas prioriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.

  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring it i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna, snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan ägas antingen av rektorn, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt.

I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda den fortsatta utvecklingen.

Claes Johannesson

Riksdagsrapporten hittar du på: http://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2016/maj/26/digitaliseringen-i-skolan–vad-sager-forskningen/

Stockholms kvalitativa analys finns på: http://korta.nu/framgang

Lyckad IKT-dag på Lindeparkens gymnasiesärskola

lindeparkenI början av april hade Lindeparkens gymnasiesärskola en studiedag kring IKT. Deltog gjorde all personal, både lärare och assistenter. Dagen var ett utmärkt exempel på kollegialt lärande i praktiken då programmet nästan uteslutande bestod av föreläsningar och workshops som Lindeparkens egna lärare höll i.

Dagen inleddes av Szilvia Teszarik som berättade om sin masteruppsats som behandlar iPads som kommunikationshjälpmedel i särskolan. Szilvia beskrev hur personer med behov av särskilt stöd kan lära sig använda ett sådant tekniskt hjälpmedel för att uppnå förbättrad kunskap och personlig utveckling. Föreläsningen var mycket uppskattad och visar hur en kollegas egen forskning och arbete kan komma till nytta för alla lärare på skolan.

Emma Hammarström och Alfred Granberg berättade därefter om sina uppdrag som inspirationslärare på skolan och visade hur de använder Kahoot och iMovie med sina elever. Deltagarna fick sedan testa och se exempel på filmer som elever skapat under lektionerna. Därefter berättade Gidon Avraham om hur han arbetar med olika former av digitala bedömarstöd. Carl Nilsson och Emma Hammarström visade därefter hur de arbetar med Instagram i undervisningen och hur det har skapat en ökad delaktighet både för vårdnadshavare och elever.

Eftermiddagen ägnades sedan åt Office 365/OneDrive där jag, Peter Åkerberg från 1:1-2016, stod för det enda externa inslaget.

För att sammanfatta, en mycket givande dag och ett bra exempel på hur en skola på ett enkelt sätt kan utnyttja sina egna resurser och kompetenser.

/Peter Åkerberg

Framgångfaktorer till digital utveckling bland stadens skolor

12341635_135324266835197_4282658695258096947_nI dagarna har projekt 1:1 2016 och projekt Verktyg för självskattning avslutat en grundlig analys för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. För att kartlägga dessa framgångsfaktorer har en serie intervjuer genomförts med 67 personer från fem grundskolor och fem gymnasieskolor i Stockholms stad. 

Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser och kompetenser, organisation samt kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats. Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling:

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektors stöd till och prioritering av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring ikt saknas proriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.
  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring ikt i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan antingen ägas av rektor, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt. I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas för att öka kunskapen om vad som kännetecknar skolor som lyckats väl i sitt digitaliseringsarbete. Resultatet kan även ses som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda utvecklingen.

Samtliga framgångsfaktorer och rapporten i sin helhet hittar ni här

Charlotte Dingertz

Vårens temperaturmätningar har inletts

Projektet sätter nu igång arbetet med temperaturmätningar ute på gymnasieskolorna. Vi har hittills hunnit träffa tre stycken och under våren kommer vi att träffa samtliga skolor. Temperaturmätningarna är en viktig del av skolornas arbete med handlingsplanen och är en milstolpe inför nästa självskattning.

Syftet med temperaturmätningarna är att följa upp och vid behov stödja genomförandet av handlingsplanen samt att sprida kunskap, goda exempel och lärdomar. 1:1–2016 projektet erbjuder flera stödaktiviteter och workshops för skolor som önskar ytterligare fortbildning och inspiration. Vi från projektet får tillfälle att träffa rektor, inspirationslärare, arbetslagsledare och it-pedagoger för att diskutera digitaliseringsarbetet på skolan.

Vi ser fram emot att under våren besöka alla gymnasieskolor och höra mer om de många initiativ och exempel på kollegialt lärande som ligger bakom den goda utvecklingen vi har sett i samband med höstens självskattningar.

/Charlotte Dingertz

Första inkubatorn är nu i hamn

inkubator avslut svart vit

Förra veckan samlades medlemmarna i årets upplaga av 1:1–2016s inkubator för sista gången. Deltagare från de två inkubatorspåren fick chansen att höra vad det andra spåret har utvecklat samt ge feedback till varandra. Många var väldigt imponerade av resultaten och flera uttryckte att de nu skulle testa det andra spårets arbetssätt med sina elever. Deltagarna var överlag mycket nöjda med inkubatorn och stämningen var god.

Syftet med inkubatorn var att hitta arbetssätt för att öka elevernas engagemang och lust att lära samt ge eleverna en möjlighet att påverka sitt eget lärande. Deltagarna ansökte genom att berätta om en didaktisk idé som de ville utveckla för att lösa ett specifikt problem. Utifrån förslagen delades lärarna in i två spår, Spelifierat lärande och On demand.

Arbetet i inkubatorn har gått till på så vis att deltagarna har diskuterat fram förslag och idéer på didaktiska metoder och verktyg samt vägt för och nackdelar mot varandra. När ett gemensamt förslag tagit form testade några av lärarna idén på sina elever. Efter testerna utvärderades idén av både lärare och elever och förbättringar kunde göras. Exempelvis valde lärarna ibland att testa andra digitala verktyg för att nå bättre resultat.

Ett viktigt mål med inkubatorn var att sprida materialet som skapats till andra lärare. Det slutgiltiga materialet i form av mallar och beskrivningar finns därför samlat för lärare att använda fritt. Länken till materialet hittar ni här.

Under 2016 kommer vi att genomföra en ny inkubator med liknande upplägg och nya spår. Ansök gärna, eller om ni känner någon som ni tror skulle passa bra får ni gärna tipsa dem om att ansöka. Länk till ansökan hittar ni här.

Helene Derkert

Spel och utbildning på Intel Education Summit i London

P1040110_v2Årets Intel Education Summit genomfördes i London och temat var Gaming and education. Under hela konferensen utkristalliserade sig två spår: spelifiering av skolan, samt spelbaserat lärande. Många besökare hade utgångspunkten i ett lustfyllt lärande genom nyfikenhet och teknik, men det problematiserande perspektivet av stora IKT-satsningar inom skolvärlden var också ständigt närvarande.

I samtal med deltagare från andra delar av världen slår det oss att synen på IKT i skolan kan representera så otroligt många olika saker. Tillgången på datorer, surfplattor och andra enheter i Sverige är mycket god och därtill har Stockholm en 1:1-satsning för våra gymnasieskolor. På andra håll kan tillgången till IKT innebära endast en datorsal eller en uppsättning mikrodatorer för programmering.

Det är alltså inte brist på teknik som Sverige eller Stockholm märker av, utan snarare en tydlig vision av vad vi vill göra med tekniken. Under konferensen presenterades en stor mängd lösningar och förslag på vad man kan företa sig när man arbetar i, eller med, digitala skolmiljöer. Att skapa spel av sin undervisning var det jag, och många andra, var där för att prata om. Det var otroligt spännande att höra lärare motivera hur detta kan bli till större projekt, som täcker in många områden av läroplanen och kursplanerna.

Många skolor arbetar inom STEM (Science, Technology, Engineering & Mathematics) där man simultant undervisar i flera ämnen för att öka förståelsen och kunskaperna i dessa ämnen. Ett mycket lovande sådant är det kommunövergripande The Digital Schoolhouse, som håller i workshops för hela klasser i bl. a. spelskapande, robotprogrammering eller liknande. De finns på flera olika skolor, men är tänkta att kunna ta emot elever från hela närområdet.

Den som gjorde mest intryck på mig var Jo Twist från branschorganisationen UKIE, som representerar Storbritanniens dator- och tv-spelsföretag. Hon menade att branschen behöver visa upp sig tidigt i skolorna för att lyfta fram spelindustrin. Industrin är i behov av kompetenta medarbetare och det kan för många vara ett spännande framtidsyrke. Även Sverige har mycket att lära, eftersom det är en mycket stor exportkälla för landet.

Majoriteten av de som närvarade vid konferensen vad dock inte pedagoger. Som lärare var jag i minoritet då många andra var ansvariga inom kommuner eller motsvarande, alternativt företrädde de en organisation eller företag som var verksamma inom teknikindustrin. Min workshop lockade relativt få av alla på konferensen, vilket jag själv tror har att göra med att min utgångspunkt är rent pedagogisk. Det enda man behöver för att börja spelifiera är kunskap och intresse för det.

Jag tog upp de fyra delar inom spelifiering som jag testat inom Inkubatorprojektet:

Kartor

  • För att visa var spelaren (eleven) förhåller sig till målet denne arbetar mot. När en uppgift är klar, framgår det tydligt att eleven tagit ett steg närmare målet.

Poängsystem

  • För att uttrycka framsteg och arbetsinsats inom ett område. Det finns alltid en maximal poängsumma att sträva efter. En regel gällande detta är att man hellre delar ut många poäng än få. Jag valde att dela ut 100 poäng/fråga, om man svarade rätt.

Nivåer

  • För att summera de ansträngningar en elev gjort inom ett område. När en elev fått 1000 poäng, nådde denne nivå 1. Totalt kunde mina elever nå nivå 4 (4000 poäng).

Troféer

  • För att belöna insatser som kan vara av social karaktär, såsom närvaro, omtänksamhet eller hjälpsamhet. Dessa bör vara unika och kan endast fås en gång. Troféer handlar om kvalitet, och inte kvantitet.

Bland de närvP1040136_v3arande var intresset stort. Många frågor rörde just motivationen och hur den förändras när man förskjuter drivkraften i studierna. Ett spelifierat lärande kan, med rätt förutsättningar, motivera fler elever att anstränga sig mer. Det är alltid viktigt att komma ihåg att det eftersträvansvärda i motivationsväg är den inre motivationen. Saknas den, kan extern motivation fungera som ställföreträdare och medverka till att den inre motivationen stärks (genom att belysa mening och belöning).

Det finns många sätt att börja spelifiera sin undervisning. Många tror att det förutsätter tillgång på tekniska hjälpmedel eller teknisk kunskap. Mina spel gör förvisso det, men de pedagogiska principerna är alltjämt desamma. Det handlar istället om betydligt mer välkända principer:

  • Visuell design (för tydlighet om nuläge och målbild)
  • Konkreta mål (ex. troféer)
  • Progression (lättare banor först, svårare senare)
  • Belöning (poäng för att visa att man har kommit framåt)

Om man kan ställa upp på dessa, ser jag inga hinder (utom fantasin) för att förverkliga ett tydligt och konkret klassrumklimat som främjar lärande. Att sedan använda spel i undervisningen är en bonus för mig, oavsett om man spelar eller gör dem.

Jag kommer också fortsättningsvis att hålla ögonen öppna för allt som har med pedagogisk speldesign att göra. Det finns massor att utforska, läsa och uppleva innan denna unga del av pedagogiken är tillräckligt utforskad.

Pål Luthman

Det är i skärningspunkten mellan teknik, pedagogik och ämne det magiska händer

image1Hade någon sagt till mig att jag en dag skulle skriva ett blogginlägg på Pedagog Stockholm om att vara inspirationslärare hade jag nog varit lite skeptisk. Men nu sitter jag här.

Jag har arbetat inom gymnasieskolans introduktionsprogram sedan 2006. När jag tänker tillbaka så tog det hela fart efter det att jag tagit lärarexamen 2012. Jag hade möjlighet att arbeta samtidigt som jag utbildade mig. Under studierna fick jag vetenskaplig koppling till det jag gjorde i mitt dagliga arbete tillsammans med mina elever. Det bekräftade saker som jag fortsatt att göra, men jag upptäckte även en del saker jag insåg att jag skulle sluta med. Framför allt fick jag upp ögonen på möjligheterna med att arbeta med digitala verktyg och sociala medier för att utveckla hela eleven, både yrkeskunskaper och generella kompetenser.

Jag började se mig omkring efter litteratur och goda exempel. Snabbt upptäckte jag det utvidgade kollegiet som fanns på bland annat Facebook, Twitter och bloggar. Det viktigaste för mig var och är fortfarande att koppla användandet av digitala verktyg utifrån en pedagogisk tanke och ett ämnesinnehåll. Pedagogiskt tar jag avstamp i bedömning för lärande, inspirerad av Dylan Wiliam och Christian Lundahl.

Det är i skärningspunkten mellan pedagogik, teknik och ämnets innehåll som magin sker. Det gäller att hitta ditt sätt att kombinera de tre i din undervisning. möjligheterna är oändliga, det kan kännas oövervinnligt och krångligt men jag vågar säga att det tillför en ny dimension till lärandet.

Mitt sätt blev att starta bloggen imglobensnickeri.com. Tanken var att den skulle fungera som ett nav i mitt och mina elevers lärande. Jag hade höga förväntningar på hur mina elever skulle ta emot mitt sätt att föra in digitala verktyg i undervisningen och jag förväntade mig stående ovationer, dignade kommentarsfält och en massa material producerat av eleverna. Jag insåg snart att det är en sak att vara konsument och en annan att vara producent i en digital värld. Jag fick backa tillbaka, ta en sak i taget och föregå med gott exempel.

I dag, tre år efter bloggstarten har jag hittat sätt att använda digitala verktyg och sociala medier i min undervisning. Jag varierar de digitala verktygen beroende på var i lärprocessen vi befinner oss. Det kan gå länge mellan blogginläggen men det kan bero på att vi är upptagna med att spela in material till instruktionsfilmer, redigera materialet i iMovie för att sedan lägga ut det på youtube. Eller så arbetar vi med ett delat dokument i Office 365 där vi sammanställer det textmaterial vi arbetat med angående maskinsäkerhet. Eller så är vi mitt uppe i en produktionslinje där vi tillverkar en serie verktygslådor och mitt fokus ligger på att ge återkoppling ute på snickerigolvet. Men det hela startade med att jag vill synliggöra lärandet.

Förändring tar tid men digitalisering av undervisningen är har för att stanna och det minsta vi som pedagoger kan göra är att utveckla vår undervisning, om inte annat för våra elevers skull. Här tänker jag att min roll som inspirationslärare kan göra nytta. Att inspirera genom omvärldsbevakning och peka på goda exempel, internt och externt. Hitta konkreta utvecklingsområden i stort och smått, vara med och lyfta ikt-utvecklingen i dialog med skolledning och kollegor.

Att helt enkelt vara ett digitalt bollplank.

Kennet Gonzalez, Inspirationslärare, Enskedegårds Gymnasium

1:1 i klassrummet – lärare är det viktigaste redskapet i digitaliseringen

Tallvid

”Fokus är inte om 1:1 är bra eller dåligt, då digitaliseringen är här för att stanna. Datorer i klassrummet är en självklarhet” säger Martin Tallvid, doktorand vid Göteborgs universitet kring 1:1 i klassrummet. Han var en av talarna på Sett 2015. Hans avhandling ”1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring” publicerades den 6 februari 2015. Martin arbetar som forskare och gymnasielärare i Göteborg.

I Martins avhandling analyseras resultaten från två utvärderingsprojekt av 1:1-införande som genomförts på två högstadieskolor (2007-2011) och fyra gymnasieskolor (2012-2014).

Martin berättar om sin ingång till forskning om 1:1 i klassrummet: Jag vill komma fram till hur 1:1 funkar och hur det påverkar undervisningen”. Fokus är inte om 1:1 är bra eller dåligt, det är enligt Martin oväsentligt, då digitaliseringen är här för att stanna ”datorer i klassrummet är en självklarhet” säger han.

”Trender kommer och går, vi är snabba på att haka på men det gäller att ta ett steg tillbaka och fundera på vad som sker.”

Martin ser pedagogisk forskning som ett långsiktigt nötande med tolkningar och diskussioner. Han menar att det gäller att vara långsiktig. Fokus för honom är att studera, tolka och ställa forskningsfrågor som skolan har nytta av och inte vara för djuplodande utan koppling till läraryrket.

De forskningsfrågor som avhandlingen belyser handlar om strukturella faktorer som 1:1 medför, lektionsplanering, lektionsgenomförande, vilka argument som lärare har för att avstå från it i undervisningen och hur klassrumsanvändning med laptop förändras över tid.

Martin reflekterar steg för steg kort kring sin forskning. Han menar att vi har underskattat förändringarna och beskriver strukturella faktorer som påverkar skolan idag och hur detta skiftar över tid. Ett exempel på yttre faktorer som påverkar skolan är hur skolans organisation just nu styrs hårt av nationella prov. Detta är ett bispår men ändå något som beskriver en kontext kring skolan.

När Martin undersökt hur lektionsplanering och lektionsgenomförande påverkats ser han att de utmaningar som man står inför blir fler, att eleverna har en varsin laptop ger ”oändligt många nya utmaningar” och läraren står inför i en komplex situation.

”Små processer som går stegvis – knappt synbara ur helikopterperspektiv – de sker ändå och förändrar allt. De små förändringarna är egentligen stora – de sker hela tiden”

Massor har skett på 5-6 år! Han gör en jämförelse med hur digitaliseringsprocesser ser ut på företag, där alla är med på och införstådda med att detta ska ske – det finns ett tydligt mål som man sedan kan mäta. Detta saknas enligt Martin för skolans digitalisering.

Det finns fortfarande lärare som väljer att avstå att använda it och Martin har undersökt argument som ligger till grund för detta. Han är tydlig med att det ofta inte handlar om en grupp bakåtsträvare, de som avstår har rationella anledningar till detta. Han nämner några exempel:

  • Teknikproblem
  • Inte värt mödan för lärare
  • Dåligt digitalt material/läromedel
  • Risk för att lärare tappar kontrollen i klassrummet
  • Lärare upplever brist på tid och ”fokuseringsträngsel” för att lära sig nya redskap

Martin har studerat hur elevers användning av laptopen förändratas över tid. Han ger ett exempel kring ”finsurf” kontra ”fulsurf”. Det är problematiskt för lärare att avgöra vad som är fin eller fulsurf. Exempelvis kan chatten på Facebook vara kanalen eleverna använder för samarbete då elever oftast inte använder mejl för att samarbeta.

Erfarenhetenhetsmässigt har man tidigare trott att ”fulsurfningen” (chatt, spel, göra annat på nätet) avtar efter ett tag då man haft sin 1:1-dator. Martins forskning visar att det gör den inte, elever fortsätter spela, chatta och surfa. Han ser dock att de elever som är ”sällan fulsurfare” slutar efter ett tag och fokuserar mer på undervisningen men att de som regelbundet gjorde det i början fortsätter. Detta är en stor risk.

Martin resonerar vidare: ”hur länge kommer eleverna att gå med på situationen som är just idag, hur håller eleverna uppe motivation för att delta i undervisningen på plats i klassrummet?”. Han anser att man från både grund- och gymnasieskolan behöver möta upp den digitala utvecklingens med alternativ för att tillgodogöra sig undervisningen och ger ett exempel om hur elever kan hitta motsvarande kunskaper i andra kanaler, typ MOOCS (massive open online course). Utvecklingen går framåt, vi i skolan bör vara beredda.

Martin sammanfattar föreläsningen med några kommentarer och punkter kring digitaliseringen:

  • Det är en större förändring än vad som tidigare sagts
  • Kräver lång och genomgripande förändring – fortbildning
  • Digitalisera lärarutbildningen
  • Satsa på läromedel – det har hänt mycket men mer krävs
  • Digitaliseringen innebär för höga kostnader för enskilda skolor – den kräver en nationell plan.
  • Lärare är det viktigaste redskapet i digitaliseringen!

Här hittar du Martins avhandling.

Jessica Forsberg

Mycket händer i projektet 1 till 1, 2016

Bild1TillBloggProjektet 1:1 2016 är ett skolutvecklingsprojekt som ska öka den digitala mognaden hos lärarna, bibliotekarierna och skolledarna inom gymnasieskolorna och gymnasiesärskolorna. I denna blogg får läsare möjligheten att följa projektets aktiviteter ute på Stockholms stads gymnasieskolor. Just nu håller vi på att starta upp en inkubator, genomföra temperaturmätningar på Stockholms stads gymnasieskolor och planera fortbildning och inspiration för stadens inspirationslärare.

Inkubatorn kommer att prova och utvärdera innovativa arbetssätt i liten skala.  En inkubator, i detta sammanhang, är en miljö som fungerar som en kuvös för att få idéer att utvecklas och växa till användbara arbetssätt. De arbetssätt som tas fram kommer att dokumenteras för att sedan spridas till Stockholms stads skolor. Inkubatorn har kick-off den 13 april.

I temperaturmätningarna besöker projektet gymnasieskolorna för att följa upp och stötta arbetet med handlingsplanerna som skolorna tagit fram med hjälp av Verktyg för självskattning. Målet är att hjälpa skolorna att arbeta med och genomföra sina handlingsplaner. Projektet har hittills haft 19 av 30 temperaturmätningar. Trenden visar att många skolor arbetar mycket med sina handlingsplaner och genomför de aktiviteter de har prioriterat. Många arbetslag delar till exempel erfarenheter kring digitala verktyg under arbetslagsmöten.

Gruppen inspirationslärare har skapats av projektet för att driva det kollegiala lärandet på Stockholms stads gymnasieskolor. Inspirationslärarna ska bland annat arbeta för att stödja skolledningen i utvecklingsarbetet mot högre digital mognad, genomföra aktiviteter inom ramen för kollegialt lärande och skapa dialog och erfarenhetsutbyten mellan skolan och stadens ”it-skolor i framkant”. Gruppen hade kick-off den 28 januari i UR:s lokaler där fokus för dagen var inventering och diskussion om uppdraget.

I den här bloggen kommer vi att berätta om stort och smått inom projektet, sprida goda exempel och ge inspiration för digitaliseringen i lärandet.

Charlotte Dingertz