Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Inspirationslärare

Kick-off för höstens träffar med inspirationslärare

I torsdags genomfördes en första träff för nätverkande, inspiration och spridning av erfarenheter med gymnasiernas inspirationslärare.

Inspirationslärarträff 1B

Projekt 1:1 2016 genomför under hösten en serie av träffar för stadens inspirationslärare. Dessa träffar är till för att stärka det existerande nätverket av inspirationslärare inom staden, sprida information mellan skolor och diskutera skolövergripande frågor och utmaningar kring digitalisering för ett bättre lärande.

Vid kick-offen träffades ett 15-tal nya och befintliga inspirationslärare från stadens olika gymnasieskolor i Lin Educations trevliga lokaler vid Johanneshov. Efter ett kortare mingel gav jag en kort introduktion om inspirationslärarrollen och arbetet med projekt 1:1 2016 i Stockholms stad.

Vad är då en inspirationslärare? Kortfattat kan det beskrivas i fem punkter:

  • Som inspirationslärare är du van vid att använda it i undervisningen och strävar efter att inspirera dina kollegor
  • Du stödjer skolledningen i utvecklingsarbetet inom ramen för Digitalisering i lärandet
  • Du deltar i idé- och planeringsarbete i samråd med rektor, arbetslagsledare och kollegor för att på ett strukturerat och organiserat sätt utveckla arbetsformer, metoder och innehåll i syfte att öka elevernas måluppfyllelse, t.ex. genom kollegiala workshops
  • Du driver en dialog och erfarenhetsutbyte mellan skolor
  • Som stöd i denna inspirerande roll får du genom IKT-enheten och Medioteket m.fl. möjlighet till fortbildning, stöd i coachning samt möjlighet att utveckla framtidens lärande

Efter denna introduktion höll Ewan McIntosh en inspirerande och tankeväckande workshop om hur man som lärare kan möta de största utmaningarna i sin vardag. Exempelvis utmaningen att få tiden att räcka till eller hur alla elevers tankar och idéer ska bli hörda i klassrummet. Ewan är lärare, talare och entreprenör och mycket kunnig inom digitala medier i utbildningssektorn. Det var genom stadens upphandlade utbildningsleverantör, Lin Education, som vi fick möjligheten att höra mer om hans erfarenheter och spännande reflektioner.

KickOff2B

Inspirationslärarna fick sedan i par identifiera och diskutera sina utmaningar och försöka finna rotorsaken till dessa med hjälp av tekniken The 5 Whys? I sann ”think-outside-the-box–anda” fick lärarna därefter komma på lösningar till utmaningarna genom att fråga sig hur kända företag skulle ha löst det. Till exempel, hur skulle 7-Eleven eller Tesla göra för att få alla elever hörda i klassrummet? Tankeövningen resulterade i mycket glädje och många nya spännande idéer och lösningar som inspirationslärarna tog med sig från övningen.

Kick-offen blev mycket lyckad och uppskattad bland deltagarna! Jag ser fram emot att träffa alla igen under de kommande tillfällena för att få nya insikter och fortsätta utbytet av erfarenheter mellan våra gymnasier.

Vill du veta mer om inspirationslärarrollen eller kommande aktiviteter? Hör av dig då till mig på alexander.kohn@stockholm.se för mer information!

/Alexander Köhn

Lyckad IKT-dag på Lindeparkens gymnasiesärskola

lindeparkenI början av april hade Lindeparkens gymnasiesärskola en studiedag kring IKT. Deltog gjorde all personal, både lärare och assistenter. Dagen var ett utmärkt exempel på kollegialt lärande i praktiken då programmet nästan uteslutande bestod av föreläsningar och workshops som Lindeparkens egna lärare höll i.

Dagen inleddes av Szilvia Teszarik som berättade om sin masteruppsats som behandlar iPads som kommunikationshjälpmedel i särskolan. Szilvia beskrev hur personer med behov av särskilt stöd kan lära sig använda ett sådant tekniskt hjälpmedel för att uppnå förbättrad kunskap och personlig utveckling. Föreläsningen var mycket uppskattad och visar hur en kollegas egen forskning och arbete kan komma till nytta för alla lärare på skolan.

Emma Hammarström och Alfred Granberg berättade därefter om sina uppdrag som inspirationslärare på skolan och visade hur de använder Kahoot och iMovie med sina elever. Deltagarna fick sedan testa och se exempel på filmer som elever skapat under lektionerna. Därefter berättade Gidon Avraham om hur han arbetar med olika former av digitala bedömarstöd. Carl Nilsson och Emma Hammarström visade därefter hur de arbetar med Instagram i undervisningen och hur det har skapat en ökad delaktighet både för vårdnadshavare och elever.

Eftermiddagen ägnades sedan åt Office 365/OneDrive där jag, Peter Åkerberg från 1:1-2016, stod för det enda externa inslaget.

För att sammanfatta, en mycket givande dag och ett bra exempel på hur en skola på ett enkelt sätt kan utnyttja sina egna resurser och kompetenser.

/Peter Åkerberg

Hjälpmedel för att välja digitala verktyg

flowchart_2
Inspirations- och försteläraren Julia Tsygan har skapat ett flödesschema för att hjälpa lärare koppla ihop digitala verktyg med aktiviteter i verksamheten. Tack vare hennes arbete kan kollegorna på ISSR lättare navigera i den uppsjö av digitala verktyg som finns på marknaden. Nedan berättar hon med egna ord om arbetet med sitt flödesschema.

1. Vad är bakgrunden till att har valt att göra ett flödesschema?

Som inspirationslärare arbetar jag med att underlätta för mina kollegor att effektivisera sin undervisning med hjälp av digitala verktyg. Därför vill jag gärna undanröja de trösklar eller svårigheter som kan få lärare att välja bort att undersöka de möjligheter digitala verktyg erbjuder. En svårighet som jag ville undanröja är att det finns så väldigt många verktyg att det ofta känns svårnavigerat – var börjar man? Jag ville också uppmuntra till att man i mötet med IKT fortsätter att tänka didaktiskt och målmedvetet, så att IKT blir ett naturligt införlivat verktyg i stället för ett syfte i sig självt.

2. Kan du förklara hur det fungerar och hur man skall läsa av det?

Man kan ju börja med att fundera på vad man vill åstadkomma, alltså exempelvis ge formativ bedömning eller någon annan av ”startpunkterna” i diagrammet. Sen får man ta ställning till frågorna som finns längs pilarna så kommer man till sist fram till förslag på verktyg man kan använda sig av.

3. Hur använder du ditt schema i din lektionsplanering?

Jag har den hängande ovanför mitt arbetsbord som påminnelse om vilka möjligheter som finns både i termer av vad jag kan tänka mig vilja uppnå och vägarna dit.

4. Vad blir nästa steg i utvecklingen?

Diagrammet uppdateras kontinuerligt allt eftersom jag hittar nya verktyg, men det skulle vara ännu bättre att samarbeta med andra lärare kring verktygens möjligheter kopplat till vilka mål lärare strävar efter i sin undervisning. Som matematik- och psykologilärare på International Baccalaureate har jag väl rätt bra koll, tror jag, på verktyg jag kan ha nytta av i min egen undervisning – men vill jag inspirera och underlätta för andra måste jag också ha bättre koll på verktyg för exempelvis språklärare. Jag vill också använda mig mer av bifogade kommentarer (vilket appen draw.io, som användes för att skapa diagrammet, verkar tillåta) för att gå djupare in på vilka sätt, och med vilka styrkor och svagheter, verktygen låter mig och andra nå våra mål.

5. Skulle du rekommendera andra lärare att kartlägga digitala verktyg på samma sätt eller är det något som går att göra gemensamt?

Jag tänker mig att det är bra med en gemensam ytlig översikt eller kartläggning över vilka verktyg som verkar bra för vilka syften, men sen väljer ju varje lärare sina egna favoriter och då är det kanske bra att minska och förenkla för sin egen del, samtidigt som man kan skriva in reflektioner över verktygens styrkor och svagheter.

Klicka här för en högupplöst version av flödesschemat och om du tycker det här verkar spännande så kan du alltid höra av dig till Julia på mejl.

/Alexander Köhn

Coachutbildning för gymnasieskolornas inspirationslärare, del 2

Coaching_fixad_glbPå onsdagen var det åter dags för inspirationslärarna att samlas till en efterlängtad fortsättning på coachutbildningen som startade med en halvdag i september förra året. Denna utbildning har varit ett uppskattat inslag bland inspirationslärarna och efterfrågan på ytterligare ett tillfälle var hög. 

På den inledande frågan om någon av deltagarna använt sig av det som lärdes ut på förra träffen svarade en klar majoritet att de redan hunnit göra det. Deltagarna hade prövat att ha ett coachande förhållningssätt både i samtal med kollegor kring digitalisering och med elever t.ex. under utvecklingssamtal. Många rapporterade mycket goda resultat.

Vid detta tillfälle låg fokus på att deltagarna skulle få öva praktiskt bl.a. genom:

  • Ge en kort beskrivning av ett dilemma på 2 min
  • Vattenhjulet – en samtalsmodell där ett par i taget får diskutera utifrån ett givet ämne under en begränsad tid medan de övriga lyssnar
  • Analys av gruppers olika mognadsfaser – från ledarberoende till en grupp där alla är med och leder

Som avslutning delgav Anna-Lena och Thomas oss sina bästa tips och trix för att lyckas som coach, vilket var mycket uppskattat. Utvärderingen visade att deltagarna tycker att de under utbildningen har fått verktyg som de kan använda i sin roll som inspirationslärare.

På frågan om de skulle tycka att det skulle vara meningsfullt med ytterligare ett utbildningstillfälle var svaret glasklart – ett rungande JA! Det kan bara tolkas på ett sätt: Att kunskaper om coachning stärker pedagogerna i sin vardag och att Thomas och Anna-Lena genomfört utbildningen på ett ypperligt sätt.

/Alexander Köhn

Första inkubatorn är nu i hamn

inkubator avslut svart vit

Förra veckan samlades medlemmarna i årets upplaga av 1:1–2016s inkubator för sista gången. Deltagare från de två inkubatorspåren fick chansen att höra vad det andra spåret har utvecklat samt ge feedback till varandra. Många var väldigt imponerade av resultaten och flera uttryckte att de nu skulle testa det andra spårets arbetssätt med sina elever. Deltagarna var överlag mycket nöjda med inkubatorn och stämningen var god.

Syftet med inkubatorn var att hitta arbetssätt för att öka elevernas engagemang och lust att lära samt ge eleverna en möjlighet att påverka sitt eget lärande. Deltagarna ansökte genom att berätta om en didaktisk idé som de ville utveckla för att lösa ett specifikt problem. Utifrån förslagen delades lärarna in i två spår, Spelifierat lärande och On demand.

Arbetet i inkubatorn har gått till på så vis att deltagarna har diskuterat fram förslag och idéer på didaktiska metoder och verktyg samt vägt för och nackdelar mot varandra. När ett gemensamt förslag tagit form testade några av lärarna idén på sina elever. Efter testerna utvärderades idén av både lärare och elever och förbättringar kunde göras. Exempelvis valde lärarna ibland att testa andra digitala verktyg för att nå bättre resultat.

Ett viktigt mål med inkubatorn var att sprida materialet som skapats till andra lärare. Det slutgiltiga materialet i form av mallar och beskrivningar finns därför samlat för lärare att använda fritt. Länken till materialet hittar ni här.

Under 2016 kommer vi att genomföra en ny inkubator med liknande upplägg och nya spår. Ansök gärna, eller om ni känner någon som ni tror skulle passa bra får ni gärna tipsa dem om att ansöka. Länk till ansökan hittar ni här.

Helene Derkert

I rörelse

1:1 2016 – för ett bättre lärande. Så heter den andra och viktigaste delen i gymnasieskolans 1:1-projekt som syftar till att höja den digitala kompetensen och användningen i våra gymnasieskolor i Stockholms stad. Instrumentet för att följa utvecklingen på individnivå, lokalt på varje skola och för hela gymnasieavdelningen är Verktyg för självskattning. Verktyget, som har utvecklats av utbildningsförvaltningen, tar sin utgångspunkt i Stockholms stads it-strategi och knyter an till de fem huvudområden som är it-strategins byggstenar.

Gymnasieledningen följer projektet mycket tätt och avrapportering av aktiviteter sker varannan vecka. Under den senaste månaden har det varit mycket inspirerande att ta del av resultaten från den andra omgången självskattningar och i förra veckan kunde projektet leverera en helhetsbild som jag inte kan undanhålla Pedagog Stockholms följare.Gymnasieskolornas andra självskattning visar på god utveckling

Målbilden är att alla medarbetare ska ha nått grundläggande nivå på samtliga 11 delområden vid projekttidens slut. Bilden ovan visar medianvärdet på skolan och att detta mål nu nåtts på skolnivå. Av samtliga 27 skolor befinner sig 19 skolor på minst grundläggande nivå. Det känns mycket glädjande och visar att rektorer, inspirationslärare och lärare har antagit utmaningen att höja den digitala kompetensen för ett bättre lärande. Det visar också att en tydlig målbild, regelbunden uppföljning med feedback och uthållighet innebär att en utveckling kan ske.

Framgången hittills är sannolikt också en frukt av att projektet har satt det kollegiala lärandet i fokus. Det finns kompetens på våra skolor. När vi börjar dela med oss av våra kunskaper, färdigheter och framgångar och inte bryr oss om att Jante vill något annat, då kan saker och ting hända.

Rubriken på det här inlägget är inte slumpartat vald. Jag menar att det är rörelsen som är det viktigaste. Oavsett var i utvecklingskedjan en lärares, ett arbetslags eller en skolas digitala mognad befann sig 2014 är det stegen i ”rätt” riktning som räknas när vi stämmer av innan jul 2016. Bilden nedan visar hur utvecklingen inom respektive delområde har varit under det sista året.Genomsnittet för samtliga delområden har höjts

Det är tre områden där utvecklingen varit särskilt påtaglig. När vi analyserat resultaten har vi i gymnasieledningen varit extra glada att det handlar om just dessa tre områden. Kunskapsdelning är en förutsättning för att många ska kunna röra sig uppåt på utvecklingsstegen och användning av digitalt innehåll är ett av de centrala målen för projektet. Att lärarna upplever att uppföljningen har förbättrats och utvecklats bekräftar den bild jag själv har. Och jag kan säga att den upplevelsen inte är tagen ur luften. Jag har aldrig under mina verksamma år i skolan varit med om ett projekt som så minutiöst följt upp men också stött verksamheten till framgång. Passar därför på att skicka en virtuell blomma till Charlotte, Johan och övriga medarbetare som deltagit i projektet från IKT-enheten. Den är ni mer än väl värda!

Verktyg för självskattning är precis vad det heter. Det handlar om självskattning. Hur kan man vara säker på att de goda resultaten så här långt är tillförlitliga? Som i alla undersökningar där personers uppfattningar efterfrågas finns det självfallet utrymme för subjektivitet och värderingsskalan kan variera mellan individer. Men med god kännedom om hur det här verktyget är uppbyggt och hur självskattningen genomförs så har jag personligen rätt god tilltro till resultatet. Min och projektets erfarenhet är dessutom att värderingsskalan skärps ju högre den digitala mognaden blir. Eller annorlunda uttryckt: Den fåkunnige har en tendens att överskatta sin förmåga och den högkompetente tenderar att nedgradera sin kompetens. Även i den här frågan känns det relevant att beakta rörelsen som sådan mer än decimaler av procentsatser.

Jag vill avslutningsvis ge en eloge till de inspirationslärare som finns ute på gymnasieskolorna och som utifrån givna förutsättningar och egna förmågor stöttar sina kollegor hands on, med tips och med utbildningsinsatser. Ni betyder mycket för att den digitala kompetensen och användningen kan hållas igång och utvecklas på skolorna. Vid inspirationsdagen vecka 44 är det inte mindre än ett 30-tal av er som kommer att vara aktiva som seminarieledare eller föreläsare. Det betyder mycket att det är just ni som gör detta och det är ett konkret uttryck för att det kollegiala lärandet inte bara är en hög målsättning utan vad som faktiskt sker i vardagsverkligheten.

Jan Holmquist
Gymnasiedirektör
Stockholms stad

 

Klassrumstest i On demand hos Lars Björklund

LasseBUnder fredagen testade Lars Björklund On demand i sin naturkunskapsklass på Thorildsplan. Lars använde arbetssättet till att aktivitera eleverna för att planera kursinnehåll och fokus för delmomentet kemi.

Eleverna hade inför lektionen sett igenom en film som Lars hade skapat genom Powerpoint och ScreencastOmatic. Syftet var att skapa intresse för ämnet kemi och få eleverna att fundera på hur kemi blir intressantare och roligare för klassen.

Klassen fick börja med att se filmen. Därefter fick de fundera i några minuter och summera sina tankar i ett Word-dokument. Dessa lades sedan upp i en Padlet. Detta var alltså elevernas begäran (demand) av kunskap. Lars grupperade sedan dessa tankar tillsammans med klassen, dessa skulle bli grunden för klassens lektioner i kemi. Under grupperingen beskrev han kort frågorna som eleverna tagit upp och gav en kort introduktion till dem.

Efter genomgången svarade eleverna på en exitticket genom Socrative. Eleverna fick besvara en fråga kring hur mycket de förstod, vad de hade lärt sig och vad de ville veta mer om.

Detta var ett innovativt sätt att använda arbetssättet On demand som var väldigt lyckat.

Helene Derkert

Klassrumstester i On Demand spåret presenterades på inkubator workshop nummer fyra

WS_4Förra måndagen träffades medlemmarna i On Demand-spåret för att summera och reflektera kring de klassrumstester som har genomförts, eller som kommer att genomföras inom de närmsta dagarna. Helene Derkert, projektmedlem i 1:1 2016, inledde med att summera årets inkubatorarbete fram till dagens tillfälle. Därefter fick var och en av lärarna presentera sitt egna klassrumstest.

Först ut var Anders Eldö som beskrev hur han i kursen Livsmedel och Näringskunskap inlett en lektion med frågan ”Vad är bra mat?” till eleverna. Detta följdes upp med ytterligare information via länk på Fronter samt ett 5 minuters YouTube-klipp om industriell matproduktion. Till nästa lektion skulle eleverna titta på filmen och skicka varsin reflektion till Anders, vilket i sin tur låg till grund för den kommande lektionens innehåll. Eleverna visade sig vara väldigt engagerade i sina inskickade reflektioner och under själva lektionen hölls diskussioner på en väldigt hög nivå. En direkt konsekvens av reflektionerna var att den inledande frågan behövdes förändras till 1) Vad är mat? och 2) Vad är bra mat?

Denna typ av dialog som skapas mellan läraren och eleverna är typisk för alla de klassrumstester som genomfördes i On Demand. Lisa Rolf gjorde sitt klassrumstest i ämnet Svenska och la upp en ”flippfilm” om vetenskapliga språk som eleverna skulle titta på. Därefter uttryckte eleverna vilka områden de kunde väl och vilka de ville ha extra stöd inom, vilket sedan formade den efterföljande lektionen. Lisa tycker verkligen att arbetssättet skapar en dialog med eleverna och att de kan knyta tillbaka till läxan under lektionstid.

Victoria Naverfeldt höll sitt On Demand test inom ämnet studieteknik. Efter att eleverna fått se ett par flippfilmer om studieteknik så var eleverna tydliga med att de ville lära sig mer om att ta ut nyckelord. Den efterföljande lektionen ägnades därför i sin helhet till att klassen gemensamt plockade ut nyckelord ur en längre text. Victoria upplevde ett högre intresse bland eleverna när de kände att de fick vad de behövde under den annars knappa lektionstiden.

Klassrumstesterna väckte många tankar och idéer, bl.a. att möjligheterna till att skapa ämnesövergripande samarbeten förenklas när On Demand arbetsteman planeras som en tidslinje. Samt att undervisningen kan bli alltmer individualiserad och anpassningsbar i On Demand, där t.ex. svagare elever kan ta till sig nytt material via enklare filmer medan starkare elever jobbar genom mer omfattande textstycken som behandlar samma ämne. Arbetssättet On Demand lämpar sig också för lektioner då vikarier ska hoppa in, då behov och önskan från eleverna skapar en tydlighet inför lektionen för vikarien.

Arbetsmetoden On Demand kan förklaras som att ”om eleven får problemet innan lektionen så löser vi det tillsammans” där nyttan av lektionstiden för både lärare och elever kan maximeras. Varje klassrumstest avslutas med en ”Exit-ticket”, eller elevutvärdering om arbetssättet. Där sa majoriteten av eleverna att de gillade On Demand konceptet och att de vill fortsätta att använda det.

Gruppen har nu som mål att samla mallar och exempel från klassrumstesterna till ett gemensamt material som kan spridas vidare till det större lärarkollegiet inom Stockholms stad. På så sätt hoppas vi att alla som vill testa On Demand, som ett nytt didaktiskt tillvägagångssätt för att lära ut kunskap på, får ett bra och enkelt ställe att börja på.

Helene Derkert

Coachutbildning för gymnasieskolornas inspirationslärare

CoacherTorsdagen den 17 september genomfördes den första av två halvdagar i coachutbildning för inspirationslärarna på Stockholm stads gymnasieskolor. Utbildningen är ett initiativ från 1:1-2016-projektet och genomförs av lärarcoacherna Thomas Holmqvist och Anna-Lena Ebenstål som till vardags arbetar på Utbildningsförvaltningens FoU-enhet.

Ett 20-tal inspirationslärare deltog vid det första tillfället. Utbildningen syftar till att ge insikt i vad ett coachande förhållningssätt är och samt ge nycklar till att utveckla och stimulera det kollegiala lärandet på skolorna. Inspirationslärarna ges genom denna utbildning verktyg och förhållningssätt de kan använda sig av på sina skolor i arbetet med ökad digital mognad. Vid detta första utbildningstillfälle behandlades bl.a.

• Coachande förhållningssätt och coachverktyg
• Skapa förtroende
• Aktivt lyssnande
• Kraftfulla frågor
• Sätta mål som motiverar
• Coachmodellen To GROW
• Verktyg för att fånga den coachades agenda

Utbildningen varvar både teoretiska och praktiska övningar med flera reflektionstillfällen inlagda. Bl.a. genomfördes en längre övning i aktivt lyssnande och frågeställande.
Utbildningen grundar sig på ICF:s (International Coaching Federation) elva kompetenser och coachningsmodellen To GROW.
Det andra utbildningstillfället kommer att hållas i januari.

Peter Åkerberg och Alexander Köhn

Lars Björklund, inspirationslärare och inkubatormedlem inom 1:1 2016-projektet, arbetar intensivt med att implementera it-verktyg hos både lärare och elever

LasseProjektets intervjuserie bland årets nominerade lärare till Guldäpplet fortsätter med Lars Björklund som undervisar bland annat i Kemi och Biologi vid Thorildsplans gymnasium. Lars är dessutom inspirationslärare och inkubatormedlem i 1:1 2016-projektet så vi bestämde oss för att höra mer om hans arbete kring digitaliserad undervisning.

I sin roll som inspirationslärare arbetar Lars aktivt med att introducera och använda it-verktyg bland både lärare och elever på sin skola. Ett praktiskt exempel som har påverkat många på Thorildsplans Gymnasium den senaste tiden är introduktionen av Digiexam. Digiexam används till nationella prov i både Svenska och Engelska. Tjänsten är ett digitalt verktyg som ger eleverna möjligheten att skriva prov på sin egen dator i en säker miljö, där både utformandet och rättning av prov kan genomföras effektivt.

Lars är dessutom förstelärare och strävar hela tiden efter att bredda den digitala kompetensen på skolan. Exempelvis finns Lars tillgänglig för hjälp åt kollegor och elever. Lars håller dessutom i diverse workshops inom både Office365 och Digiexam för sina kollegor.

En annan viktig del för arbetslag på varje skola inom 1:1 2016 projektet är processen Verktyg för självskattning, där varje individ ombeds reflektera över sin digitala mognad. ”Denna process har medvetandegjort lärarna och arbetslagen om vad som vi bör arbeta vidare med”, säger Lars Björklund.

Som inspirationslärare har Lars knutit nya kontakter inom Stockholm stads utbildningsområden och även fått en hel del inspiration till sitt dagliga arbete med eleverna. Dessutom har han varit aktiv inom inkubatorn, vilket är en serie workshops där 1:1 2016 projektet driver utvecklingen av framtidens digitala arbetssätt och lärande. Detta har väckt innovativa tankar som kan komma att prövas praktiskt i klassrummet med eleverna inom närtid tror Lars.

Charlotte Dingertz

Övriga nominerade lärare från Stockholms stad är:

Adam Jönsson, Sjöängsskolan
Anna Karlsson, Rålambhovsskolan
Camilla Askebäck Diaz, Södermalmsskolan
Göran Dessen, Norra Real
Helena Dalivin, Mälarhöjdens skola
Jannike Kohinoor, Mälarhöjdens skola
Micke Kring, Årstaskolan
Rolf Klinth, Norra Real
Åsa Colliander Celik, Mälarhöjdens skola
Mårten Hultgren, Kungsholmens gymnasium
Pål Luthman, ESS-gymnasiet
Victoria Naverfeldt, ESS-gymnasiet