Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Verktyg för självskattning

Rörelsen fortsätter

Digitaliseringsprojektet 1:1 2016 – för ett bättre lärande går vid årsskiftet över från projekt till förvaltning. För ungefär ett år sedan lämnades en redovisning av det samlade utfallet från Verktyg för självskattning för våra gymnasieskolor där en påtaglig förbättring över hela linjen glädjande nog kunde redovisas. Vi har nu fått ta del av resultatet från den tredje mätningen och den positiva rörelsen fortsätter.

Den utmanande målbilden var att alla lärare under treårsperioden skulle nå upp till minst grundläggande nivå. Där är vi ännu inte men det känns ändå som en stor framgång att det samlade resultatet med råge har passerat denna nivå och nu ligger på ett värde på 3,28. Förbättringen mellan den första och tredje mätningen är +22,4% och där årets ökning ligger på 6,5%

Genomsnittlig ökning per år i stadens gymnasieskolor. Genomsnittlig ökning per år i stadens gymnasieskolor.

Av de tolv delområden som Verktyg för självskattning omfattar har det samlade resultatet under det sista året ökat på varje delområde. Av de områden som ökat mest mellan första och tredje mätningen sticker kunskapsdelning (+38%), användning av digitalt innehåll (+33%) och effektiv uppföljning (+40%) ut mest.

Genomsnitt per delområde för stadens gymnasieskolor. Genomsnitt per delområde för stadens gymnasieskolor.

Rektor kan i verktyget se skolans/arbetslagens resultat per delområde och år. Är du som en av stadens gymnasielärare intresserad av att se resultatet på din skola rekommenderar jag dig att ta kontakt med din rektor.

Nollmätningen
Det är mycket bra att resultaten från Verktyg för självskattning har fortsatt att öka, men det är trots allt bara ett delmål. Det slutliga målet är att arbetet med digitala verktyg ska påverka undervisningen i en riktning som ger eleverna bättre förutsättningar att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling.
I samband med starten av 1:1-projektet år 2013 genomfördes en nollmätning där elever, lärare och rektorer i enkätform fick svara på ett antal frågor inom fyra delområden för upplevelsen av:

  • Användningen av datorer/surfplattor kopplat till undervisningen,
  • Pedagogiskt upplägg i allmänhet
  • Skolmiljö
  • Egen förmåga

Vi har nu genomfört en uppföljning av denna nollmätning där samma målgrupper har fått komma till tals. Det ska bli spännande att få dessa resultat och jag återkommer någon månad in på det nya året med en avrapportering.

Fortsatt höga ambitioner
Skolutveckling är ett samlingsbegrepp för alla de insatser som görs lokalt på en skola i syfte att förbättra metoder i undervisningen, genom samverkan och i förhållningssätt. Skolutveckling handlar ytterst om att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt. Av forskningen vet vi att kollegialt lärande är en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling.

Den digitala utvecklingen på en skola är en delmängd av skolutvecklingsbegreppet som tar sig ytterst påtagliga uttryck i en förändring av arbetet i och utanför klassrummet tillsammans med eleverna. Den digitala utvecklingen är också i hög grad beroende av en delningskultur för att få genomslag. Det jag tycker mig märka, bl.a. när jag läser skolornas verksamhetsplaner och resultatredovisningar (T2) och i de resultatdialoger jag genomför med gymnasiecheferna, är att denna kultur utvecklats på många av våra skolor. Min tro är att det sätt som vi arbetat med 1:1-projektet har skapat en bra jordmån för en delningskultur.

När projektet nu går mot sin avslutning så innebär inte det att den digitala utvecklingen avstannar. Den avstannar inte i omvärlden och den kommer inte heller att avstanna i våra skolor. Projektets sista uppdrag är att ta fram en handlingsplan som tar ut riktningen mot framtiden. Vi kommer också att säkerställa att varje skola har en robust organisation för att driva arbetet vidare i förvaltning och med stöd av IKT-enheten, Medioteket och FoU. Det är fortsatt mycket viktigt att rektorer tar täten i utvecklingsarbetet och omger sig med medarbetare som kan och vill fortsätta att utveckla våra enheter till moderna och attraktiva skolor som ger våra elever de allra bästa förutsättningarna.

Vill avslutningsvis rikta ett stort tack till alla som deltagit i olika utvecklingsgrupper inom projektet, till inspirationslärare, förstelärare och andra lärare som varit viktiga personer genom att uppmuntra och entusiasmera kollegor och att utveckla delningskulturen. Ett stort tack också till de projektmedarbetare som så framgångsrikt drivit projektet inom gymnasieskolan.

Jan Holmquist
Gymnasiedirektör

Självskattningarna på gymnasiet rullar på i högt tempo

Gymnasieskolorna har inlett läsåret flitigt och mer än hälften av gymnasieskolorna har redan genomfört sin tredje självskattning!

Nytt för i år är att många av gymnasieskolorna genomför skattningen på egen hand. Från projektets sida är det mycket glädjande att följa utvecklingen och det ägandeskap som skolledningar och lärare visar på i samband med årets självskattning.

Vi från projektet finns tillgängliga som stöd för de skolor som önskar – och det är alltid lika kul att komma ut och träffa rektorer, lärare och bibliotekarier på plats för att höra om deras digitaliseringsarbete.

Preliminära resultat pekar mot att den positiva utvecklingen vi såg förra året fortsätter. Detta är mycket glädjande att följa och vi ser med spänning fram emot att kunna redovisa de slutliga resultaten om några veckor!

/Alexander Köhn

Projektet i full gång efter sommaruppehållet!

skattning SSIS

Nu har skolåret startat igen och lärare och rektorer är åter på plats efter sommaruppehållet. Även projekt 1:1 – 2016 är nu i full gång med att stötta gymnasieskolorna i arbetet att öka den digitala mognaden. Inför detta läsår ser vi att rektorer, lärare och bibliotekarier på skolorna driver digitaliseringsarbetet på ett än mer självständigt sätt.

Den tredje omgången av självskattningar är påbörjad och totalt har 8 självskattningar genomförts hittills. Liksom tidigare år erbjuds skolorna stöd från projekt 1:1 – 2016 genom hela processen med självskattning, åtgärdsdiskussion och handlingsplan. En skillnad från tidigare år är att flera skolor väljer att genomföra delar eller hela självskattningsprocessen på egen hand. Detta är mycket glädjande att se och påvisar hur processen att ta fram en handlingsplan blir ett naturligt stöd i skolornas digitaliseringsarbete.

Planeringen inför inspirationsdagen vecka 44 är också igång. Även här har skolorna och kontaktrektorer utsedda av stadens gymnasiechefer fått ett än större ansvar i förberedelserna.

Vi ser fram emot att arbeta med och träffa många lärare, bibliotekarier och rektorer under hösten!

/Alexander Köhn

Vad förklarar ökningen i digital mognad på gymnasieskolorna?

Resultaten från höstens självskattning visar en tydlig ökning i digital mognad bland medarbetarna Stockholm stads gymnasieskolor – vilket även gymnasiedirektör Jan Holmquist har uppmärksammat i ett tidigare blogginlägg, ”I rörelse. För att på djupet förstå vilka aktiviteter och företeelser som ligger bakom denna positiva utveckling har ett arbete inletts för att identifiera framgångsfaktorerna till ökad digital mognad och digitalisering av lärandet.

Detta arbete avser att kvalitativt fördjupa förståelsen kopplat till de resultat vi har observerat från Verktyg för självskattning. T.ex. vilka aktiviteteter och företeelser på skolorna ligger till grund för att främja den goda ökningen i kunskapsdelning som har skett. Metoden för att få svar på detta baseras på en intervjuserie med skolledningar, lärare, inspirationslärare, arbetslagsledare och it-pedagoger från 10st utvalda skolor, fem gymnasieskolor och fem grundskolor från Stockholm stad.

För att tydliggöra mönster och identifiera framgångsfaktorer som har en positiv effekt på digitalisering av lärandet ska utfallet av alla dessa intervjuer sammanställas i fem områden, se nedan. Dessa områden har identifierats som särskilt viktiga för ökad digital mognad.

Pyramid SPROK

  • Styrning: Skol- och grund/gymnasieledningens grad och typ av styrning av kollegiets aktiviteter
  • Processer: Formella aktiviteter med tydligt ansvar och inflöde/utflöde inom ramen för skolans digitalisering
  • Resurser och kompetenser: Medarbetare och deras kompetens samt digital infrastruktur och support
  • Organisation: Roller, ansvar och forum
  • Kultur: Relationer, kommunikation och beteenden mellan individer och grupper inom skolan

Arbetet med denna kvalitativa analys kommer att fortsätta under våren 2016. När helhetsbilden blir tydlig och framgångsfaktorer har identifierats kan vi förstå vad som krävs för att en 1:1 satsning ska lyckas . Resultatet av detta arbete ska sedan spridas vidare till alla Stockholm stads grund- och gymnasieskolor.

Vi ser med spänning fram emot utfallet av detta arbete för att kunna stödja nästa steg i digitaliseringen av lärandet!

Charlotte Dingertz

I rörelse

1:1 2016 – för ett bättre lärande. Så heter den andra och viktigaste delen i gymnasieskolans 1:1-projekt som syftar till att höja den digitala kompetensen och användningen i våra gymnasieskolor i Stockholms stad. Instrumentet för att följa utvecklingen på individnivå, lokalt på varje skola och för hela gymnasieavdelningen är Verktyg för självskattning. Verktyget, som har utvecklats av utbildningsförvaltningen, tar sin utgångspunkt i Stockholms stads it-strategi och knyter an till de fem huvudområden som är it-strategins byggstenar.

Gymnasieledningen följer projektet mycket tätt och avrapportering av aktiviteter sker varannan vecka. Under den senaste månaden har det varit mycket inspirerande att ta del av resultaten från den andra omgången självskattningar och i förra veckan kunde projektet leverera en helhetsbild som jag inte kan undanhålla Pedagog Stockholms följare.Gymnasieskolornas andra självskattning visar på god utveckling

Målbilden är att alla medarbetare ska ha nått grundläggande nivå på samtliga 11 delområden vid projekttidens slut. Bilden ovan visar medianvärdet på skolan och att detta mål nu nåtts på skolnivå. Av samtliga 27 skolor befinner sig 19 skolor på minst grundläggande nivå. Det känns mycket glädjande och visar att rektorer, inspirationslärare och lärare har antagit utmaningen att höja den digitala kompetensen för ett bättre lärande. Det visar också att en tydlig målbild, regelbunden uppföljning med feedback och uthållighet innebär att en utveckling kan ske.

Framgången hittills är sannolikt också en frukt av att projektet har satt det kollegiala lärandet i fokus. Det finns kompetens på våra skolor. När vi börjar dela med oss av våra kunskaper, färdigheter och framgångar och inte bryr oss om att Jante vill något annat, då kan saker och ting hända.

Rubriken på det här inlägget är inte slumpartat vald. Jag menar att det är rörelsen som är det viktigaste. Oavsett var i utvecklingskedjan en lärares, ett arbetslags eller en skolas digitala mognad befann sig 2014 är det stegen i ”rätt” riktning som räknas när vi stämmer av innan jul 2016. Bilden nedan visar hur utvecklingen inom respektive delområde har varit under det sista året.Genomsnittet för samtliga delområden har höjts

Det är tre områden där utvecklingen varit särskilt påtaglig. När vi analyserat resultaten har vi i gymnasieledningen varit extra glada att det handlar om just dessa tre områden. Kunskapsdelning är en förutsättning för att många ska kunna röra sig uppåt på utvecklingsstegen och användning av digitalt innehåll är ett av de centrala målen för projektet. Att lärarna upplever att uppföljningen har förbättrats och utvecklats bekräftar den bild jag själv har. Och jag kan säga att den upplevelsen inte är tagen ur luften. Jag har aldrig under mina verksamma år i skolan varit med om ett projekt som så minutiöst följt upp men också stött verksamheten till framgång. Passar därför på att skicka en virtuell blomma till Charlotte, Johan och övriga medarbetare som deltagit i projektet från IKT-enheten. Den är ni mer än väl värda!

Verktyg för självskattning är precis vad det heter. Det handlar om självskattning. Hur kan man vara säker på att de goda resultaten så här långt är tillförlitliga? Som i alla undersökningar där personers uppfattningar efterfrågas finns det självfallet utrymme för subjektivitet och värderingsskalan kan variera mellan individer. Men med god kännedom om hur det här verktyget är uppbyggt och hur självskattningen genomförs så har jag personligen rätt god tilltro till resultatet. Min och projektets erfarenhet är dessutom att värderingsskalan skärps ju högre den digitala mognaden blir. Eller annorlunda uttryckt: Den fåkunnige har en tendens att överskatta sin förmåga och den högkompetente tenderar att nedgradera sin kompetens. Även i den här frågan känns det relevant att beakta rörelsen som sådan mer än decimaler av procentsatser.

Jag vill avslutningsvis ge en eloge till de inspirationslärare som finns ute på gymnasieskolorna och som utifrån givna förutsättningar och egna förmågor stöttar sina kollegor hands on, med tips och med utbildningsinsatser. Ni betyder mycket för att den digitala kompetensen och användningen kan hållas igång och utvecklas på skolorna. Vid inspirationsdagen vecka 44 är det inte mindre än ett 30-tal av er som kommer att vara aktiva som seminarieledare eller föreläsare. Det betyder mycket att det är just ni som gör detta och det är ett konkret uttryck för att det kollegiala lärandet inte bara är en hög målsättning utan vad som faktiskt sker i vardagsverkligheten.

Jan Holmquist
Gymnasiedirektör
Stockholms stad

 

Ökad digital mognad vid andra självskattningen!

Projektet har nu inlett gymnasieskolornas andra skattning i stadens ”Verktyg för självskattning”(för mer information se nedan). Upplägget för dessa skattningar är något förändrat och innehåller både kunskapsdelning och presentation av en målbild för digitaliseringen i skolan. Under självskattningstillfället får också skolan möjlighet att se inom vilka områden de utvecklats sedan den första självskattningen gjordes. Resultaten för de första skattningarna har visat på en stor positiv utveckling, speciellt inom området kunskapsdelning.

VFS

Under veckan har projektet åkt ut på de första självskattningstillfällena för gymnasieskolornas andra skattning (samtliga gymnasieskolor genomförde sin första självskattning under 2014). Projektet är mycket spänt på resultatet för att kunna se vilket effekt som arbetet givit.

De första självskattningstillfällena har varit väldigt positiva där projektet fått möjlighet att lyssna in när skolornas rektorer, inspirationslärare, arbetslagsledare och lärare berättat om vad de gjort under året. När resultatet från skolornas andra skattning kom visade det ett mycket positivt resultat, speciellt inom området kunskapsdelning. Kunskapsdelning är det område som forskning och erfarenhet visar ger stor effekt inom skolutveckling.

När vi bad Lars Dowert, rektor på STFG, kommentera sin skolas positiva resultat sa han: ”vi har haft så roligt under tiden!”. Han trodde att framgångsfaktorerna för skolan var deras användande av skolans inspirationslärare för att skapa innehåll och fortbildning för skolans lärare, samt det stora intresse som skolans lärare visat för digital teknik.

Vi i projektet ser verkligen fram emot hösten med alla skolors skattningar, inspirationsdagen v44, samt möten med lärare, rektorer och bibliotekarier ute på skolorna.

Charlotte Dingertz

Om Verktyg för självskattning:

Verktyg för självskattning ger skolor och lärare möjlighet att bedöma sin digitala mognad utifrån de fem fokusområden som finns i Stockholms stads it-strategi – för ett bättre lärande. Efter att pedagoger, lärare och skolledning skattat sin digitala mognad i webbverktyget, ger verktyget förslag på åtgärder för att öka den digitala mognaden utifrån skattningens resultat. Tillsammans skapar arbetslag och skolledning därefter en handlingsplan för att öka den digitala mognaden och användningen. Självskattningen blir på så sätt en del av skolans kontinuerliga kvalitetsarbete. Mer information finns på intranätet.