Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
För närvarande pågår tre FoU-projekt inom PREST:
Gestaltning i ett flerspråkigt rum (Teater). Projektet bedrivs på Kunskapsskolan Fryshusets gymnasium under perioden ht 2018 – vt 2020.
Har du funderat på hur du kan hjälpa dina elever att samtala med varandra på ett främmande språk? Samtal i språkklassrummet kan ofta liknas vid en rad monologer eller en onaturlig fråga-svar situation. Själva interaktionen utgörs av ett utbyte av fraser snarare än av kommunikation som fokuserar på informationsutbyte eller på att föra fram ett budskap. I vårt projekt har vi valt att lyfta fram den muntliga uppgiften som del av problemet: Kan det vara så att de uppgifter vi ger eleverna inte lockar till interaktion?
Projektet är inne på sitt tredje år och så långt har vi sett att uppgiftens utformning kan påverka hur eleverna interagerar. Bland annat har resultaten visat att less is more; omfattande instruktioner och mycket material snarare stjälper än hjälper elevernas språkanvändning och interaktion. Vi ser också att problem-baserade uppgifter får eleverna att använda språket för att kommunicera med varandra och att det verkar vara viktigt att uppgiften har ett tydligt avslut.
Hur vet vi det vi vet om historia?
Och hur kan jag använda historiskt källmaterial och utgrävningen av Slussen för att jobba med historiebruk och källkritik med mina elever?
Vill du vara med och bedriva SO-didaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2019/2020 kommer SO-nätverket i Stockholm Teaching and Learning Studies att genomföra studier där forskande lärare designar och analyserar olika lektionsupplägg, baserat på resultat från tidigare forskningsprojekt inom nätverket men också på annan ämnesdidaktisk forskning.
Det är en utmaning för lärare att skapa undervisning som möjliggör för elever att anlägga flera olika perspektiv på frågor som diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi försöka utveckla praktiska metoder för att undervisa kring detta.
Bedömning av muntlig interaktion, TAL-projektet och uppgiftskonstruktion |
Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! På träffen medverkar Linda Borger som nyligen har disputerat med avhandlingen Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English och Rakel Österberg som arbetar med TAL-projektet i moderna språk. Dessutom medverkar – som vanligt – nätverket i engelska och moderna språk i Stockholm Teaching & Learning Studies som uppdaterar er om projektet kring uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion och berättar hur ni gör om ni vill vara med nästa läsår!
Information och anmälan
Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?
Nu är det dags att skicka in ansökan för att vara med i något av våra språkdidaktiska projekt i Stockholm Teaching & Learning Studies! Om du vill träffa oss som koordinerar nätverket, bolla idéer och få information om förutsättningar och ansökningsförfarande är du mycket välkommen på vår informationsträff den 25 januari. Mötet är i Stora Munkan på Fleminggatan 113, kl. 14.00-16.30 (drop-in). På träffen finns också möjlighet att få stöd i ansökningsskrivande på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45. Anmälan sker på den här länken senast 23 januari: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=119861
Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?
Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 25 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.
Och hur kan digitala hjälpmedel bidra till att utveckla och synliggöra elevers lärande?
Hur kan en aktivitet bli till en uppgift som känns meningsfull och skapa ett behov att interagera?
Frågan var utgångspunkt för den workshop som anordnades av vårt nätverk i engelska och moderna språk på årets Leda Lärande. Workshopen, som lockade nästan 50 deltagare, inleddes med en problematisering av just de aktiviteter som används för att få eleverna att prata med varandra i språkklassrummet. Leder dessa aktiviteter till interaktion eller är det snarare produktion? Är det dialoger eller utmärks samtalen av en serie monologer?
Den 14 september hade FoU-projektet ”Bild+Musik=Film” sitt slutseminarium med Catrine Björck, doktor i bildämnets didaktik vid Stockholms universitet, som opponent. Projektets slutprodukt består av en vetenskaplig artikel som beskriver en undersökning kring ett ämnesövergripande digitalt arbete i ämnena bild och musik i grundskolans årskurs 9. Undersökningen baseras på klassrumsobservationer och elevintervjuer vilka transkriberades för att sedan genomgå en fenomenografisk analys. De kategorier av elevers uppfattningar som den fenomenografiska analysen gav fördes sedan in i ett ramverk, en fyrfältare, som beskriver olika dimensioner av estetiska lärprocesser. Resultatet visar på den multimodala aspektens möjligheter för elevers lärande i en ämnesövergripande kontext, att kombinationer av estetiska och teoretiska ämnen kan skapa ett fördjupat lärande kring ett ämnesstoff, men också en bearbetning av ett stoff som ger ytterligare dimensioner för elevernas förståelse av det, en större helhetsförståelse. De estetiska aspekterna och skapandet inom ämnena uttrycker eleverna vidare, är viktiga i en skolkontext där kunskapsinhämtning i mer traditionell mening är dominerande.
Under seminariet kom aspekter kring diskussionen i undersökningen upp och hur denna är kopplad till tidigare forskning och den inledande syftesbeskrivningen. En positiv aspekt som särskilt lyftes fram var användningen av fenomenografiska kategorier införda i ramverket för estetiska lärprocesser som gav en förtydligande dimension till resultatet. Undersökningen kommer nu att slutföras genom att den vetenskapliga artikeln skrivs klar för publicering.
;void(0);){kind=link}