Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Det är titeln på en bok av Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. Det är också rubriken på hans föreläsning nästa måndag 16 april.
Magnus Persson menar att vi behöver fundera över varför elever ska läsa litteratur. Blir vi goda människor av att läsa? Ökar läsning vår empatiska förmåga? Varför ska vi överhuvudtaget läsa litteratur?
vilket är en formulering som du hittar i kursplanen för svenska. Vad gör vi? Jo, vi skapar texter där ord, bild och ljud samspelar.
Att detta ger en ny dimension till deltagarnas digitala kompetens behöver jag väl knappast skriva ut, eller hur!?
har varit på författarbesök hos våra treor. Att bjuda in en fackboksförfattare var en riktig höjdare, det rekommenderas verkligen! Bengt-Erik var mycket bra på alla sätt – och hans böcker är roliga att läsa.
Den 20 mars fick jag möjligheten att vara med på ”Experience Forward:Stockholm” som anordnades av Google for Education Lab. Vi fick pröva en Escape Room övning där vi under 20 minuter skulle ta oss ut genom att lösa gåtor med Googles verktyg och samarbeta kring ledtrådarna för att komma ut. Dessutom hade vi brainstorming utifrån en modell som heter ”Moonshot Factory”, där vi skulle kombinera Huge Problem, med Breakthrough Technology för att hitta en Radical Solution. Syftet var:
Fokus i Eva Borgfeldts föreläsning var att utveckla multimodal textkompetens samt olika perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion. I den reviderade läroplanen som gäller från och med 1/7 används inte begreppet multimodal. I stället används formuleringen skapande av skapa texter där ord, bild och ljud samspelar. För åk 1-3 hittar du skapande av skapa texter där ord och bild samspelar två gånger och för åk 4-9 hittar du skapande av skapa texter där ord, bild och ljud samspelar fyra gånger. Du kan se alla kursplanerna (A3 format) på Skolverkets webb.
Evas avhandling omfattar först 120 sidor som tar upp multimodalitet och undervisning, en teoretisk inramning, metod, analys, resultat och diskussion. Sedan följer de tre studierna som har olika perspektiv.
Nu tänkte jag nämna några av de praktiska exempel som beskrivs i boken Framgångsrik undervisning (Hattie, Fisher & Frey 2018).
Kapitel 2 Ytlärande i literacy ger mängder av konkreta exempel på hur läraren kan arbeta i sin undervisning. Det är hur läraren kan synliggöra kunskaper och färdigheter, förkunskaper, ljudmetoden, undervisning för att bredda och fördjupa ordkunskap, läsförståelse, kamrathandledning och hur elever kan befästa sitt lärande i literacy. Allt exempel på ytlärande som också är en nödvändig grund för att kunna gå vidare och fördjupa sina kunskaper med målet transferering av kunskap.
Hej!
Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.
Som ni säkert förstått så är boken Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok (Hattie, Fisher & Frey 2018) inriktad på undervisning som fungerar. Perspektivet är undervisning med hög påverkansfaktor mätt i effektstorlek. Boken fokuserar på sådant som fungerar och då specifikt inom området literacy men börjar med några generella exempel. Ett av dessa är lärares förväntningar. Författarna skriver att lärare som har höga (eller låga också för den delen) förväntningar har det på alla sina elever och att dessa blir elevernas verklighet.
När en högeffektiv undervisningspraxis för läs- och skrivinlärning används under ett års tid kan eleverna presentera mer än den förväntade utvecklingen under ett skolår. (Hattie, Fisher & Frey 2018:25)
Hej!
Igår fick jag och mina kollegor lyssna på en mycket intressant föreläsning av Karolina Sandahl och Lotta Dessen Jankell, från Globala gymnasiet. De pratade om de globala målen för hållbar utveckling och hur man som lärare kan arbeta med dem i sin undervisning. Det var mycket intressant och jag blev väldigt sugen på att skapa temaarbeten utifrån dessa 17 mål. Många gånger kan olika teman kännas lite lösryckta, men här finns ett tydligt och bra paraply som man kan hämta inspiration från, särskilt när det gäller ämnesövergripande samarbeten. Förra året hade jag ”normer” som ett tema i Svenska 1, det skulle man kunna få in under målen om jämställdhet och jämlikhet. Det finns en mycket bra hemsida som handlar om de globala målen, där det finns mycket färdigt lektionsmaterial att använda sig av: http://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/ .
Går du och funderar på något i skolan som verkligen borde bli undersökt? Eller undrar du över varför eleverna inte lär sig något specifikt innehåll? Kanske har d
u en färdig forskningsidé! Nu har du en möjlighet att förverkliga din idé!
Att som lärare forska om undervisning och lärande är både spännande och utvecklande. Forskande lärare är också ett viktigt inslag i utbildningsförvaltningens skolutvecklande FoU-arbete. Stockholms stad kommer att finansiera ytterligare tre till fyra lärares forskarstudier till licentiatexamen. Den nya utlysningen gäller följande tre forskarskolor:
;void(0);){kind=link}