Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Här på redaktionen lägger vi just nu sista handen vid årets pedagogiska satsning på Stockholmskällan: Vi tar med oss källmaterialet och kommer till din klass för att hålla en lektion! Vilken lektion bokar du?
Forskning visar att det är lättare att lära sig om man samtidigt är i rörelse.
Här visar Östbergaskolan hur man kan hoppa och träna matematik samtidigt!
Stockholm stads mål är att alla elever i Stockholm stads kommunala grundskolor erbjuds minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen.
Här ser ni ett rörelsealfabet där man kan gör t.ex. sitt namn, veckans ord eller engelska glosor med olika rörelser. Här finns även ett 100-kort för att inspirerar till 100 rörelser om dagen. Tipsen kommer från Midsommarkransens grundskola.
Nästa vecka har du chansen att höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om HUR våra elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg. Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför!
Ewas forskning bygger på studier där berättaraktiviteter i förskoleklass genomförs i syfte att utveckla barnens literacy kompetenser. Den berättande (narrativa) genren används främst som ett redskap in i skrivandet. Det visar sig att media och digitala verktyg har stor betydelse för hur barnen utvecklar literacy genom att erbjuda möjligheter till fler multimodala stigar in i läsandets och skrivandets värld. Ewa har tidigare arbetat som lärare i förskoleklass och upp till årskurs 2. Erfarenheter som blev viktiga när skolan köpte in teknologi som gjorde att Ewa började reflektera över OM och HUR tekniken förändrade undervisningen.
Denna gång är det Ålstensskolan som bjuder på tips om två kluriga Brain breaks. Passar både de yngre och de äldre eleverna.
Fantastiskt att se så många skolor som kommit igång med vardagsrörelse och ökad fysisk aktivitet. Vi hoppas att 2019 kommer att bidra till ännu mer rörelse och minskat stillasittande!
Här bjuder Bäckahagens skola på veckans brain break:
Läroplanerna och ämnesplanerna har nyligen kompletterats med skrivelser om digitalisering med utgångspunkt av EU:s nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens beskrivning av digital kompetens. Fyra aspekter lyfts särskilt fram, på övergripande nivå i läroplan och mer konkret i ämnesplanerna, och dessa är ”att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling […] att utveckla förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt samt att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, med användning av digital teknik (Skolverket, 2017, s. 9)
Enligt tidigare forskning (Perselli, 2014) beror användningen av digitala verktyg i undervisningen på lärarens digitala kompetens och styrs av elevernas intresse. Detta betonar betydelsen av lärarnas kompetensutveckling inom området för att de digitala verktygen ska i didaktiskt avseende kunna användas till sin fulla potential. Dessutom visar Berg Christofferson (2015) i sin licentiatuppsats hur yrkeskunnande i form av digital dialog över lärandet under arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättning tar form på en digital lär plattform. Detta accentuerar det digitala formatets betydelse i undervisningen och för lärandet.
Och din klass/grupp till Utbildningsförvaltningens tävling: En bok i världen för åk F-6. Ett sätt att arbeta med läs- och språkutveckling och få in, det du ändå som pedagog ska göra, med dina elever. Behöver du konkreta tips, inspiration från andra pedagoger som arbetat med tävlingen så anmäl dig till vårt Bok afterwork den 23 /1 som vi har på Stadsbiblioteket. Du anmäler dig på Barn och böckers sida här på Pedagog Stockholm till både tävlingen och seminariet. Varmt välkommen att delta!
Hur många år ska elever hålla på att träna trots att de inte gör tillräckliga framsteg? Idor Svensson ger sitt svar. Han säger tre år sedan ska eleven ha stöd med AT, assisterande teknik.
Idor Svensson leder en forskargrupp som forskar kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ur olika perspektiv. Idor själv är professor vis Psykologiska institutionen, Linnéuniversitetet i Växjö. Lägg gärna två minuter på att se filmen på LNU:s webbsida där Idor bland annat berättar om resultatet i en studie som visade att elever med stora läs- och skrivsvårigheter, som fick använda tekniska hjälpmedel i stället för att träna, utvecklades lika bra språkligt som en kontrollgrupp som fortsatte träna. Enligt Idor är AT en alternativ väg för elever som har så stora läs- och skrivsvårigheter att de inte har något alternativ.
Nu är det snart jul. Och därför rätt intressant att stanna upp och reflektera över hur det var vid juletid i Stockholm för cirka 100 år sedan. Året jag tänker på är 1915. Första Världskriget har pågått i två år. Kriget har gjort att det är ransonering i Sverige och svårare att få tag på mat. Några som drabbades hårt var de människor som levde under fattiga förhållanden i Stockholm. Olika hjälporganisationer, exempelvis Frälsningsarmén, hjälpte dessa människor att få en lite drägligare tillvaro genom att dela ut gratis mat.
I filmen nedan får du en inblick i hur det kunde varit julen 1915 i Stockholm. Klicka på länken nedan.
;void(0);){kind=link}