Visar alla blogginlägg med kategorin:
Biologi

Lära sig skriva i olika former

Publicerat i bloggen Svenskläraren tipsar

Hej!

I Svenska 1 tycker jag att det passar extra bra att samarbete med andra ämnen. Jag har till exempel ibland ett samarbete med Biologi 1 och Kemi 1, där eleverna ska skriva labbrapport. Jag kan hjälpa dem med språk, disposition och källhantering i rapporten. Det är ofta svårt för eleverna i årskurs ett att använda ett vetenskapligt språk istället för ett mer allmänt berättande. De stoppar gärna in en hel del ovidkommande information i labbrapporter, särskilt när det gäller metodbeskrivningen. Där har jag märkt att den positiva effekten av att samarbeta med svenskan blir ännu större om man i samband med rapportskrivningen även låter dem skriva en annan text om laborationen. En mer fri text, där de får skriva om sina tankar och upplevelser. Då kan man kontrastera de båda texterna mot varandra och eleverna kan tydligare se skillnaden på en vetenskaplig och en ovetenskaplig text.

Läs hela inlägget

Knyt globala kontakter under Jordens dag

Publicerat i bloggen Nätbaserad lärare

Jordens dag 2018

Den 22 april är det Jordens dag och det är ett utmärkt tillfälle att knyta globala kontakter för att diskutera hur vi kan jobba med de Globala målen. Skype i klassrummet har skapat ett internationellt samarbete där enskilda elever, grupper eller hela klassen skapar en multimedia presentation kring ett av de 17 målen med verktyget Buncee. Jag gjorde en presentationen ”Planetary Boundaries – Resilience to Bounce Back” om biologisk mångfald och gillar att man kan lägga in länkar till mer information och även göra ljudinspelningar till varje element (text, bild, animering eller sticker), vilket gör det lättare att låta flera elever samarbeta.

Läs hela inlägget

Skönlitteratur och ämnesövergripande samarbete

Publicerat i bloggen Svenskläraren tipsar

Hej!

Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.

Läs hela inlägget

Grattis Hans Erkhammar till Ingvar Linqvistpriset i NO 2018!

Publicerat i bloggen Prisbloggen

Hans Erkhammar har vunnit Ingvar Lindqvistpriset i NO 2018.Hans Erkhammar, Bagarmossens skola, Stockholm, har tilldelas Beijerstiftelsens Lärarpris till Ingvar Lindqvists minne i NO (naturorientering) för 2018.

Juryns motivering:

Läs hela inlägget

Nöjd så här långt

Publicerat i bloggen Vad gör de i biblioteket?

Så, idag genomförde vi vår lilla konferens om samarbete högstadielärare-skolbibliotek runt digital kompetens som jag skrev om igår.

Det gick bra. Lärarna diskuterade i grupper efter min inledning och vi har nu bestämt ett område i Sv/SvA och engelska i årskurs 8, ett område i SO i årskurs 7 och ett område i NO i årskurs 9 som vi ska samarbeta om under nästa läsår. NO-gänget ville börja redan denna termin. Jag har fått veta när lärarna ska planera området och de vet att jag måste få vara med redan i planeringen.

Läs hela inlägget

Går du och funderar på något i skolan som verkligen borde bli undersökt? Eller undrar du över varför eleverna inte lär sig något specifikt innehåll? Kanske har dwood-736714_1920u en färdig forskningsidé! Nu har du en möjlighet att förverkliga din idé!

Att som lärare forska om undervisning och lärande är både spännande och utvecklande. Forskande lärare är också ett viktigt inslag i utbildningsförvaltningens skolutvecklande FoU-arbete.  Stockholms stad kommer att finansiera ytterligare tre till fyra lärares forskarstudier till licentiatexamen. Den nya utlysningen gäller följande tre forskarskolor:

Läs hela inlägget

Nytt inför läsåret 2018/19

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

Skolverkets hemsida kan man läsa om en del nyheter gällande Läslyftet. Nytt är bland annat att man kan få statsbidrag för en grupp bupdateestående av fyra deltagare. Tidigare var den undre gränsen sex deltagare.

Några moduler har reviderats, bland annat Textarbete i digitala miljöer, Samtal om text och Skriva i alla ämnen. Det har också publicerats nya moduler: Nyanländas språkutveckling (7-9 och språkintro) och Tidig läsundervisning. Tre nya moduler är på gång: Tidig skrivundervisning, Muntlig kommunikation och Skrivundervisning för svensklärare på gymnasiet.

Läs hela inlägget

SundlerMaria Sundler är lärare på Nya Elementar i Bromma, och har deltagit i ett STLS-projekt om grundskolans naturvetenskapliga undervisning.  Maria har nu fått sin artikel publicerad i tidskriften Forskning om Undervisning och Lärande.

Maria påbörjade projektet som en del av sin roll som NT-utvecklare i Stockholm stad, och valde att tillsammans med sina kollegor genomföra en Learning Study med syfte att undersöka elevers förståelse av växthuseffekten. Studien visar flera kritiska aspekter som är viktiga att ta hänsyn till i undervisning för att eleverna ska få en mer kvalificerad förståelse av växthuseffekten. Studien indikerar att elevernas förståelse för modeller som en förenkling av verkligheten är central. Vidare visar studien på betydelsen av att i undervisning illustrera atmosfärens uppbyggnad, och att särskilja naturlig växthuseffekt från den mänskligt förstärkta. 

Läs hela inlägget

Utvärderingen av Läslyftet för gymnasiet visar samma mönster som utvärderingen för grundskolan: Läslyftet är uppskattat av majoriteten och sv_modul_forklaringhandledarna är mest nöjda, följt av rektorerna, medan lärarna är den grupp som är minst nöjd. Att handledarna är mest nöjda är kanske inte överraskande med tanke på att de (oftast) får tid i tjänsten för uppdraget och en utbildning. Följande är klippt ur Umeå universitets utvärdering av Läslyftet för gymnasiet (Carlbaum, Andersson & Hanberger, 2017):

”En majoritet av huvudmännen, rektorerna, handledarna och lärarna bedömde Läslyftet som ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Svaret ”mycket bra” dominerade hos de tre första målgrupperna där handledarna var de mest positiva följt av rektorerna. I kontrast svarade flest lärare ”ganska bra” och tjugo procent ”varken var bra eller dåligt”, ”ganska dåligt” eller ”dåligt”. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning för en majoritet av deltagarna men att lärarna värderat satsningen lägre än övriga målgrupper. Svarsmönstren mellan målgrupperna var desamma som för grundskolan 2015/16.

Läs hela inlägget

Filmtips dystopier: Gattaca

Publicerat i bloggen Svenskläraren tipsar

Hej!

I samband med mitt dystopiprojekt i Svenska 3 ska jag idag visa filmen Gattaca. Det är en spelfilm från 1997 som handlar om ett framtida samhälle där genmanipulation av människor spelar stor roll. Den känns förvånansvärt aktuell än idag. Verklighetens teknik har inte sprungit ifrån fiktionen, som så annars ofta är fallet. Mina elever ska båda få diskutera filmen som sådan: karaktärer och miljöer, men också specifikt det dystopiska temat: vilken framtid det är som presenteras i filmen, vad den visionen har sitt ursprung i och om filmen känns relevant än idag (varför/varför inte). Man kan också diskutera vidare vilken framtidsutveckling som egentligen är önskvärd när det gäller människans gener. Embryo- och fosterdiagnostik, selektiva aborter, genmodifiering… Filmen lämpar sig väl för ett samarbete med biologi eller naturkunskap, och även filosofi. Filminstitutet har gjort en handledning till filmen som går att hämta på nätet.

Läs hela inlägget