Visar alla blogginlägg med kategorin:
Debatt och skolpolitik

Idag fick vi – delvis – svar på frågan

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Varför läsa litteratur?

Åtminstone fick vi förslag på olika aspekter och perspektiv på litteraturläsning. 

Läs hela inlägget

Två valaffischer från 1930-talet Bilden är ett montage av två valaffischer från 1930-talet, från Socialdemokraterna och Allmänna valmansförbundet

Måndag 23 april kl. 15.30-17.30 bjuder Stockholmskällan på mumsiga mackor, historiska motioner om porrförbud och begränsningar av skärmtid – och en ordentlig genomgång av medieplattformen SLI. Där kan alla Stockholms kommunala skolor hitta film- och TV-material om politik och demokrati inför valet i höst. Kvällens tema är avpassat för dig som jobbar med elever på högstadiet och i gymnasiet.

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5 i Liljeholmen. Anmäl dig till martin.nyblom@stockholm.se, senast onsdag 18 april!

Läs hela inlägget

Ingen skulle behöva stanna hemma

Publicerat i bloggen Gästbloggen

”Var och en har rätt till utbildning.” Så står det i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det innebär att vi som jobbar med skola har mänskliga skyldigheter att ordna med utbildning för alla. Men lever vi egentligen upp till det? Ger vi varenda elev en riktigt god utbildning?

Nyss hemkommen från en studieresa till Indien och New Delhis slum är det lätt att tänka att vi har det ruskigt bra i svensk skola. För det har vi ju, även om vi inte alltid ser det. I Indien träffade jag barn som tiggde på gatorna. Jag träffade lärare med över 80 elever i klasserna. Jag mötte traffickingoffer, vuxna analfabeter och aidssjuka föräldralösa barn. Det låter sorgligt men så kändes det inte, för eleverna visade en sån tilltro och glädje över skolan. Både barn och vuxna uttryckte stort framtidshopp och tyckte att utbildning är vägen till en bättre framtid. Precis som vi också tycker, fast vi tappar bort det lite mellan stressen över provrättningar och arga föräldramejl.

Läs hela inlägget

Varför läsa litteratur?

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Det är titeln på en bok av Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. Det är också rubriken på hans föreläsning nästa måndag 16 april.

Magnus Persson menar att vi behöver fundera över varför elever ska läsa litteratur. Blir vi goda människor av att läsa? Ökar läsning vår empatiska förmåga? Varför ska vi överhuvudtaget läsa litteratur?

Läs hela inlägget

Hurra!

Publicerat i bloggen Vad gör de i biblioteket?

Hjulsta grundskola har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass, tillsammans med bland andra Eriksdalsskolan.

Det händer mycket på skolbiblioteken i Stockholms stad nu och nästa år hoppas jag att vi är ännu fler som finns med på listan!

Den här texten är publicerad i Lisetten, tidning för Riksförbundet i svenska som andraspråk, i ett temanummer om Läsning och språkutveckling.

Det har länge funnits krav i styrdokumenten att det ska finnas skolbibliotek i alla skolor. I de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan som gäller från i sommar står att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. I den här artikeln föreslår Cilla Dalén hur ett skolbibliotek som stärker den språkliga förmågan hos elever med svenska som andraspråk kan tänkas vara.

Läs hela inlägget

Tack alla mina lärare – viktiga vuxna som gjort avtryck

Publicerat i bloggen Gästbloggen

”Jag måste börja med att be om ursäkt, men det är så här det ligger till. Jag minns er inte, alla ni som varit med och format mig till den jag är.

Ta upp frågan i valfritt fikarum och nästan alla kan nämna ett namn: Ann, Anders, Carl, Tom, Anna, Birgitta. Det blänker till i ett öga och fram kommer tråden om den där läraren som såg. Och när vi tar tag i tråden och drar försiktigt rullar berättelserna ut, en efter en. Det är lärare som förstod när det var dags att säga stopp, för att man själv och kompisarna ännu inte hade lärt sig rimligheternas gränser. Lärare som orkade lyssna på små, små fjädrar i hönskostym för att de visste att känslorna är äkta även om perspektivet ännu inte är riktigt kalibrerat. Lärare som gav särskilda utmaningar till den som höll på att tråka ihjäl sig. Lärare som var roliga. En lärare delade äpplen med händerna. En annan var omtyckt för att med stor precis hjärtlighet pricka sudd på den som inte höll sig vaken. Först nu när vi själva är vuxna – och kanske lärare – förstår vi vad de gjorde. Vi förstår inte alltid hur de lyckades, men vi ser på deras stordåd med aktning.

Läs hela inlägget

Statsminister Stefan Löfvén och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström besöker Midsommarkransens gymnasium.Statsminister Stefan Löfven och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström besökte igår barn- och fritidsprogrammet på Midsommarkransens gymnasium.

Under en lektion fick eleverna möjligheten att visa hur och med vilka pedagogiska verktyg de arbetar med i klassrummet och samtidigt också en pratstund med statsministern. Både Stefan Löfven och Anna Ekström hade sett fram emot att träffa eleverna och det blev ett mycket uppskattat besök, från båda parter.

Läs hela inlägget

Skolbibliotekarierna 2018

Publicerat i bloggen Vad gör de i biblioteket?

Skolbibliotekarierna dec 2017

I februrari 2017 startades stafettkontot Skolbibliotekarierna. Sedan dess har en skolbibliotekarie varje vecka berättat om sitt arbete genom att lägga ut bilder och skriva på Instagram. Inläggen har också gått ut på Twitter och Facebook. Det har varit väldigt roligt att följa olika verksamheter runt om i landet.

Läs hela inlägget

Skolan en marknadsplats!?

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Senare tids satsningar på bedömning har lett till att lärare ägnar allt mer tid åt att testa, kartlägga och bedöma. Detta har börjat gå ut över undervisningstiden som finns kvar för att ge eleverna de kunskaper de har rätt till. Det har också lett till att allt fler andra frivilliga test- och kartläggningsmaterial används i skolorna. De flesta av dessa kartläggningsmaterial kostar pengar. När skolor är villiga att betala för något träder det också fram förlag, firmor och olika aktörer som vill sälja just sin produkt. Många gånger är dessa produkter paketerade på ett mycket fint och säljande sätt vilket leder till att alla skolor plötsligt använder en viss metod. Jag hörde en gång en av våra mest kända läsforskare beskriva fenomenet så här: Ena året sitter att fåglarna på den tråden, nästa år sitter alla fåglarna på den där tråden. Detta visualiserades med fåglar på olika elledningar.

De obligatoriska kartläggningsmaterialen måste vi använda. Dessa obligatoriska bedömningsverktyg är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1, NP, Nationella ämnesproven, i åk 3, 6 och 9. Från och med sommaren 2018 använder F-klassläraren också ett nytt kartläggningsmaterial för att kartlägga barnens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Dessa har titlarna Hitta språket och Hitta matematiken (publiceras senast 180701). Beslut är planerat till 31a januari.  Allt annat är frivilligt. Allt annat vi använder tar tid och resurser i anspråk. Riktlinjerna för lärares bedömningsarbete säger att de mest framträdande syftena med bedömningar är att de används för att:

Läs hela inlägget