Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Hur vet vi det vi vet om historia?
Och hur kan jag använda historiskt källmaterial och utgrävningen av Slussen för att jobba med historiebruk och källkritik med mina elever?
Foto:Philip Reeves bokserie Mortal Engines, De vandrande städerna, har getts ut på nytt i samband med filmatiseringen med samma namn. De vandrande städerna utspelar sig i en dystopisk framtid där alla städer rullar runt på hjul.
Sci fi är enligt mig på många sätt en fantastisk genre. En välgjord sci fi-roman (eller film) ställer frågor kring ”vad är meningen med livet?”, ”vad är en människa?”, ”vad är mänsklighet?”, och så vidare. Det är intressanta frågor och här föreslår jag sokratiska samtal som metod för litterära samtal. En hel del i sci fi handlar också om teknik av olika slag, närmare bestämt närvaron eller frånvaron av den. Så vad händer om vi börjar fundera mer kring det ämnet? Kan vi sätta på oss våra källkritiska glasögon och koppla ihop naturvetenskap med fiktionen för försöka ta reda på om det som skildras verkligen är görbart? Ja, varför inte?
Foto: Wikimedia commons
Mer korrekt var det den 12 mars 1989 som Tim Berners-Lee, då anställd vid CERN, först föreslog utvecklandet av vad som skulle komma att bli webben. Den första webbplatsen skapades under samma år, även om webben blev allmänt tillgänglig först när CERN släppte rättigheterna till webben fritt 1993.
CERN:s huvudkontor ligger på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Därför är det omtvistat i vilket land webben faktiskt skapades, då entrén ligger i Schweiz med Berners-Lees kontor tekniskt sett låg i Frankrike.
Foto:Yanan Li
Snart är det dags för Källkritikens dag, 13 mars! Källkritikens dag instiftades av Metros Viralgranskaren 2016. Du som lärare eller skolbibliotekarie kan ta med en klass till ABF för att se föredrag och vara med på olika aktiviteter. Läs mer här. Utmärkelsen Det gyllene förstoringsglaset kommer också att delas ut under dagen. Det gyllene förstoringsglaset går till någon som arbetat med att granska nyheter och annan information på nätet. År 2017 vann Årstaskolan för sin hemsida riktigtsant.se.
Du hittar färdigt lektionsmaterial på Statens medieråds hemsida. Även Internetstiftelsen har en lektionsbank och du kan hitta olika filmer hos UR. Läs mer om källkritik hos Skolverket.
Visst är det en kittlande tanke att datorn med sitt otroligt tekniska paritet kommer ur vävstolens skyttel som far fram och tillbaka… Nåja, riktigt så enkelt är det inte, men det går inte att frånta Jacquardvävstolen med sina hålkort på binär kod den roll den spelat i dagens binära digitalteknik. Den digitala tekniken sipprar in i alla aspekter i våra liv, och där är konsten inget undantag. Ur ett kultur- konst- och hantverksskapande föds idéer som kräver att vi skapar ny digital teknik – som i sin tur ökar vår förståelse för digitalteknik – som sedan påverkar oss i det övriga livet. Skapande och kreativitet föder digital teknik – och digital teknik föder ett kreativt skapande. Något vi fick se på kvällens pedagogiska café.
Tillsammans med IKT-pedagogerna från Medioteket och inbjudna gästföreläsare fick kvällens deltagare smaka på många utmaningar som väver samman skapande och digitalisering. På menyn stod skapande i en abstrakt 3D-värld med tillhörande konkret utskrift i plast. Ett smakprov från nyheter i Scratch – en digital lösning för att arbeta med blockprogrammering. En mumsbit ur Sway – ett digitalt verktyg för berättande och presentation samt en ögonöppnare om bildens trovärdighet och sanningsskapande i appen PicCollage EDU. Några deltagare arbetade med digitalt musikskapande i GarageBand och blev så lyriska att de lyckades flörta till sig en fortsättning efter maten.
Kl 17 – Välkomna!
Kl 17 – 17.30 Skapande och digitalisering i skolan. Vi lyssnar till Josef Sahlin och Jakob Ödin Fagerlund om hur det kreativa skapandet kan få ta nya former med hjälp av digital teknik.
Onsdagen den 30e januari hade vi förmånen att få höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om hur sexåringar och elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg.
Här på redaktionen lägger vi just nu sista handen vid årets pedagogiska satsning på Stockholmskällan: Vi tar med oss källmaterialet och kommer till din klass för att hålla en lektion! Vilken lektion bokar du?
Foto: Nypon förlag
Skolbibliotekarien Monika Staub Halling har just kommit ut med en bok om internet och webbanvändning. Den riktar sig mot målgruppen 11 år och uppåt men jag tänker att även yngre elever kan ha nytta av boken, åtminstone tillsammans med en vuxen medläsare. Koll på nätet ger läsaren en överskådlig bild av hur internet och webben fungerar, internetsäkerhet, nätetik, upphovsrätt, informationssökning, källkritik, med mera. Boken inleds med en förklaring av viktiga ord och begrepp som är bärande för boken och avslutas med en uppslagsdel.
Det märks att författaren har koll på elevernas nätvardag. Boken är full av aktuella exempel för att eleverna ska kunna förstå vad som menas. Det gör boken väldigt aktuell, i min mening, men i likhet med många andra böcker i ämnet finns risken att den blir daterad. Det är nästan oundvikligt då plattformarna och fenomenen som används och är aktuella ständigt varierar. Inte desto mindre är det en innehållsrik och lättfattlig bok som ger den yngre läsaren möjlighet att snabbt få koll på nätet. Förlaget erbjuder också elev-och lärarmaterial.
Emellanåt försöker jag informera nyanställda lärare på skolan om resurser jag tycker de bör känna till. Kommer de från någon annan skola i staden är det inte så mycket, men har de jobbat någon annanstans eller kanske är helt nyexade så kan det vara bra. I morgon ska jag träffa ett gäng och då ge dem dessa tips, subjektivt och något slumpmässigt utvalda…
Lära, prisbelönt personaltidning för utbildningsförvaltningen i Stockholm.
;void(0);){kind=link}