Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Kognitivt stöd i skolan

Publicerat i bloggen Pedagogiskt café

Var skall jag vara nästa lektion? Hur länge och vad skall jag ha med mig? Vem skall jag vara med på rasten? Många, ja de flesta av våra elevers tillvaro underlättas med kognitivt stöd. På vår cafékväll den 29 november pratar vi om förhållningsätt och visar fysiska- och digitala hjälpmedel för kognitivt stöd . Vi har bjudit in föreläsare från olika professioner som alla är proffs på att tänka inkluderande. Du kommer även att få pröva på att träna din egen fokuseringsförmåga. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk.

banner-högupplöst

Läs hela inlägget

Appositioner

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Vad är då appositioner? Ja, det är fokus i mitt tredje och sista inlägg utifrån artikeln  A Closer Look at Close Reading.

Författarna, Mesmer och Rose-McCully, börjar med ett elevexempel. Flickan läser följande text:

Läs hela inlägget

Bingo

Publicerat i bloggen Mattekoffert

2:orna arbetar med subtraktion nu. I läromedlet ägnas två sidor åt ”ta bort” och två sidor åt att ”jämföra”. Min erfarenhet är att eleverna ofta uppfattar detta som två olika räknesätt. Att jämföra blir oftast att räkna upp och möjligtvis kan det kopplas till addition, men sällan till subtraktion. En utmaning att försöka få dem att se kopplingen. Läromedlet får vänta eftersom jag, föga förvånande, ville använda de fantastiska Cuisenairestavarna.

Inledningsvis behövde vi bekanta oss med begreppet Jämföra, ett inte så självklart ord, särskilt inte för våra elever med brokig språklig bakgrund. På tavlan jämförde vi den orangea staven med den bruna, hur mycket skiljer dem åt? Vad är differensen? Vilken stav visar det? Ganska snabbt såg vi att det var den röda. Så jämförde vi blå stav med svart. Vilken differens kunde vi se där? Också den röda! Hur kan det komma sig att det kan vara samma differens fast vi jämförde två olika stavpar? Några elever började resonera om att det var stavarnas längd som betydde nåt, jämfört med varandra.

Läs hela inlägget

Stort intresse för LegiLexi!

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Först – tack Sofia Norén för en ypperlig presentation av LegiLexi. Också stort tack för att deltagarna fick LegiLexi bok  ”Lära alla barn att läsa”! Boken är en kortversion av en längre version som finns på LegiLexis sajt där den kan laddas ner kostnadsfritt. Du kan skicka efter den genom att fylla i formuläret HÄR (171101).

IMG_0792

Läs hela inlägget

Framstegsmätare

Publicerat i bloggen Spela skolan

Framstegtsmatare

Du har förmodligen, under det senaste dygnet, suttit och stirrat på en framstegsmätare (eller progress bar) i din laddande telefon. När du synkar din mejl eller installerar ett program är det samma visa. Framstegsmätare har funnits långt innan tekniken gjorde entré i våra liv.

Läs hela inlägget

Sambandsord

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Nu fortsätter jag på artikeln A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017). Den är verkligen innehållstät. När författarna, Mesmer och Rose-McCully, kommer till sambandsord/sambandsmarkörer börjar de med att dels ringa in att de i artikeln syftar på ord som länkar ett avsnitt till ett annat eller binder ihop två intilliggande meningar. Dels understryker de vikten av att eleverna förstår hur dessa ord används. Författarna refererar till forskning som säger att en tredjedel av den text som läses i fourth grade (åk 3 hos oss) innehåller sambandsord/markörer.

Olika sambandsord är olika svåra att ta till sig och förstå. De presenterar olika typer av sambandsord i en stigande svårighetsgrad i en figur som ser ut så här (min översättning): Figur 7. Sambandsmarkörer.

Läs hela inlägget

Små ord som gör stor skillnad

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

I förrförra inlägget nämnde jag tre språkliga begrepp, anaforer, sambandsord och appositioner. Innebörden och förståelsen av dessa begrepp gör stor skillnad i vår läsförståelse. I artikeln  A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) undersöktes 10-åringars läsförståelse och många hade problem med förståelse av texter där dessa språkliga konstruktioner användes. Syftningar ställer till problem! Syftningar kan göras inom en mening, mellan meningar likaväl som från en mening till ett helt annat textstycke. I artikeln får vi flera praktiska exempel. Jag börjar med…

Anaforer

Anaforen refererar till det som korrelatet refererar till. En anafor är en tillbakasyftning. Ett exempel på en sådan syftning har vi i meningen:

Läs hela inlägget

Lär dig mer om STL!

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

STL är förkortningen för Skriva sig till lärande. Skriva sig till lärande (STL) är en modell är en modell som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik. Det är en modell för effektivt lärande för både elever och lärare som syftar till att låta den digitala tekniken fungera som hävstång för viktiga lärandefaktorer. Den pedagogiska modellen för STL bygger på en undervisning som är väl förankrad i kunskapskraven i Lgr 11. Modellen bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av formativ återkoppling på digitala arenor. Denna kombination av pedagogik och teknik möjliggör för samtliga elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att via teknikens kompensatoriska möjligheter fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater. STL används inom samtliga ämnen från åk 1-9 samt idag även upp i gymnasiet. Eleverna återkopplar formativt på sina klasskamraters texter och arbeten, vilka slutligen publiceras digitalt på gemensamma klassajter. STL syftar i grunden till att skapa en grundläggande förståelse för såväl lärprocessen som det metakognitiva lärandet.

AAG_STL-MODELL-RUBRIK kopia3

Läs hela inlägget

Här syftar jag på läsfärdigheter som påverkar förståelsen. Det finns fenomen i texter som ställer till det för våra elever. Ibland är det svårt att få syn på dessa fenomen även för mig som lärare. Jag märker att eleverna inte förstår men jag vet inte varför de inte förstår. Texten kan synas ligga på rätt nivå för eleven men ändå förstår de inte.

När jag läste en artikel  i det senaste numret av the Reading Teacher så belyses just detta. Artikeln A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) tar upp exempel på när sambandsord, olika syftningar, leder till att läsaren vare sig ser eller förstår syftningarna i texten. Riktigt intressant och lärorikt. Eleverna i artikeln går i fifth-grade, dvs. de är runt 10 år. Deras lärare arbetar i sin undervisning med att låta eleverna analysera sina ordval, sammanfatta textpartier men också att relatera meningar till olika delar i texten. Läraren upptäcker att eleverna inte kan koppla en mening till en annan del i texten. De ser inte och förstår inte hur olika ord, meningar eller textpartier kan syfta på varandra.

Läs hela inlägget

Digitalisering

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

är en term som jag brottas med. Jag vill så gärna få grepp om termen. Jag vill känna att jag kan beskriva vad den innebär i undervisning. Jag vill äga termen. För mig är digitalisering som en hal ål. Den slinker än hit, än dit. Just nu är jag i ett något som kan liknas ett research stadium. Jag har ett antal texter jag läser eller kommer att läsa och jag har börjat göra anteckningar. Jag letar rapporter och läser på nätet. Sist men inte minst så har jag formuleringarna i kursplanen i svenska från Lgr 11, nya versionen för 2017, med mig i arbetet. Ta exempelvis skrivningarna för åk 1-3. Här hittar jag formuleringar som digitala texter, digitala miljöer och digitala verktyg. Nu återstår bara att översätta dessa formuleringar till undervisningspraktik.

Skolverket ställer själva den retoriska frågan ”Vad betyder skrivningarna om digital kompetens i styrdokumenten för din undervisning?”. När jag läser Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering i skolan så ringar de in fyra aspekter.

Läs hela inlägget