Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Stort gratis till AeroEducation UF från Bromma gymnasium som tog hem Ung företagsamhets teknikstipendium på 10 000 kronor i förra veckan.
– Vi är väldigt nöjda med vårt UF-år och tacksamma för priset, säger Nikita Safronov, en av medlemmarna i AeroEducation UF till Ung företagsamhet.
Jag heter Hannah Wikforss-Green och går andra året på bildlinjen på Södra Latins Gymnasium. Jag är initiativtagare för Gränslöst skapande, en nystartad ideell förening på tjugo personer som genom konst, musik och skrivande vill skapa en plats för kulturintresserade ungdomar att få ett utlopp för sin kreativitet, med särskilt fokus på nyanlända elever i gymnasieåldern. Vårt mål är att skapa en integrerande miljö där man kan träffa nya vänner, nyanlända såväl som icke-nyanlända, få utöva sin passion helt gratis och såklart fika.
Södrabladet är Södra Ängby skolas webbtidning – redaktionen består av ett gäng kreativa webbstjärnor från åk 7-9:
Leo Eriksson 9A, Viktor Bergquist 9B, Aleksandra Romanova 8A, Didrik Wistedt 8B, Oliver Sundberg 8C, Joel Byström 7B, Albert Ahnfelt 7B, Hugo Ahlenius 7B, Elin Ayala Vestberg 7C, Amelie Uggla 7C, Jolina Johnsson 7C och Simon Allergren 7D – under ledning av Mailene Rollvén.
Motiveringen löd:
”En skoltidning en skoltidning i ordets klassiska bemärkelse, där man använder webben som ett tydligt verktyg för att presentera både lokala och globala nyheter. Språkligt och multimedialt, där frågor som rör allt från källkritik till pedagogik möts på ett charmigt sätt. We like.”
– Det känns fantastiskt, jag är otroligt glad för att det arbete vi gjort med att förändra UF på skolan och att det vi satsat på våra UF-elever under året nu synliggörs.
Carl Kronberg är förstelärare i ekonomiska ämnen och juridik, med särskild inriktning på entreprenörskap och UF. Tjänsten har mer än väl fyllts, då Carl handleder hela 144 elever fördelat på 32 UF-företag.
– Det är världens roligaste kurs att undervisa i och är en konstant utmaning. Det går inte att planera ett helt läsår i augusti, här får man dag för dag ta situationer utifrån var eleverna befinner sig i sina processer och handleda dem utifrån det. Som UF-lärare behöver man vara beredd på att hantera besvikelser som är negativa i stunden, men som jag vet blir det positiva på längre sikt. Det kommer att uppstå motgångar, samarbetsproblem i gruppen, leverantörer som inte svarar, lösningen är ju att inte ge upp utan att hitta vägar runt det och komma vidare. Där kan jag som lärare försöka coacha och ge dem självförtroendet och energin att komma runt det.
Att det också skapar drivkrafter i lärarrollen blir tydligt
– I en vanlig kurs skulle de kunna blunda för sina motgångar, men med UF så är varje steg i processen något som leder till nästa steg – det går inte att hoppa över. Det är därför UF är så himla lärorikt inför det liv och arbetsliv som kommer, du behöver inte bli egenföretagare för att ha oerhörd nytta av UF, de entreprenöriella förmågor du tränar med UF har du nytta av i alla situationer i livet, att inte ge upp vid motgångar utan hitta vägar runt det, det är den största lärdomen. Som lärare blir det en viktig balansgång, jag kan inte gå in och lösa deras problem utan behöver istället stötta dem att komma framåt.
Bromma Gymnasium var tidiga med att erbjuda UF-företagande, däremot är det första gången UF spridits utanför ekonomiprogrammet. Nu erbjuds UF-företagande till alla skolans elever på Sam-, Natur-, Teknik- och Ekonomiprogrammet.
– Vi har spridit UF till alla program med det individuella valet och för teknikprogrammets fjärde gymnasieingenjörsåret ligger UF i kursplanen. UF är inte längre en kurs som alla andra, utan mer av kronan på verket på hela utbildningen, och då menar jag 13 år i skolan. Det innebär att vi jobbat mycket med ämnesintegration, från allt mellan svenska och ekonomi för ekonomiprogrammet, och teknikämnet och UF-kursen på Teknikprogrammet.
Precis som i arbetslivet uppstår synergier när olika kompetenser och bakgrunder möts.
– Vi har nu företag som har en helt annan syn på företagande, på affärsidén och vad de vill göra. Exempelvis har våra elever på teknikprogrammet som just börjat driva UF-företag tekniskt rätt avancerade affärsidéer och en teknikers synsätt på processerna. Det har även påverkat och sporrat elever på ekonomiprogrammet att utveckla andra aspekter på sitt UF-företag som tidigare kommit i skymundan, och vice versa. De lyfter varandra på det sättet.
För vissa elever kommer processen UF-företagande med nya utmaningar.
– Högpresterande elever kan ha nästan mer motvilja till UF till en början, eftersom de känner att de inte kan använda samma nyckel för att lyckas och för få ett högt betyg. Många som har knäckt ”pluggkoden” kan bli ganska skrämda när de kommer till sista året och de inte längre bara ska plugga i böcker och förstå vilka svar läraren är ute efter, utan att det är något helt annat som krävs.
På förekommen anledning med stundande skolval för en blivande förskoleklassare här hemma så går väldigt mycket, eller ska jag säga ännu mer, av min tid åt till att fundera över utbildningsväsendet och de normer och regler som styr våra barns skolgång. Jag inser då att inte mycket har förändrats i strukturerna sedan folkskolan infördes 1842. Barn går till ett hus där de delar upp sig i klasser och undervisas av en lärare enligt schema. De äter mat enligt schema och de har rast enligt schema. Alla barn i klassrummet får samma undervisning och denna undervisning grundar sig på det som politiker, och för all del lärare och föräldrar, tycker att barnen ska kunna vid avslutad skolgång. Föräldrarna tittar bakåt på sin egen skolgång och vill gärna känna igen sig i sina barns utbildning samtidigt som de gärna vill att skolan ska anamma alla de nymodigheter som digitaliseringen innebär. Men inte på bekostnad av det gamla och beprövade.
I veckan hade jag utvecklingssamtal med mina elever och ett par föräldrar var väldigt upprörda över att deras barn inte fick tillräckligt med läxor. De kom med förslag på i vilka ämnen läxor behövdes och hur dessa läxor skulle se ut. De förklarade även att det var det bästa för barnen om läraren bara kunde skicka hem mer arbete. Jag sa att vi tyckte olika. Men jag fattar – man vill känna igen sig. Det blir ju enklare då.
Jag är en visuell person. Jag går ingång (mer än vad jag vill erkänna) på en snygg layout, ett coolt typsnitt eller en riktigt passande och tankeväckande bild eller illustration. Jag vill att de material som jag producerar, både till undervisning och allt annat ska vara grafiskt tilltalande för att locka mottagaren att titta en gång till och ta till dig den information som jag vill ge. Nu är jag inget proffs på grafisk formgivning. Jag älskar att göra livet lätt för mig själv och alla sätt där jag kan fuska mig till en snyggt resultat är värt att undersökas. Jag kan känna av mina grafiska och nytänkande tillkortakommanden när till exempel en presentations ska skapas. Man kör same old och söver nästan mig själv för det händer inget nytt.
Där kommer Canva in. 
När jag gick på Lärarhögskolan hade vi animerade diskussioner om utbildningen skulle hållas separat från näringslivet. Jag hävdade med emfas vikten av att skolan skulle stå för sig själv utan att ta hänsyn till näringslivets behov. Nu är jag inte lika säker. Vi har samma ämnen som för 100 år sedan och i takt med att vi rasar i PISA rankingen går vi också tillbaka till den metodik vi hade för säg 60 år sedan. Men är PISA det bästa testet för att utvärdera den svenska skolan? Sverige ligger inte sämst på alla rankinglistor, tittar vi på Current innovation index och innovation scoreboard ligger vi i topp.
Våra elever skulle kanske må bättre och utnyttja sin fulla potential om vi närmade oss näringslivets och samhällets behov? Ett näringsliv som efterfrågar kreativitet, uthållighet, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, världsmedborgare, emotionell intelligens, ledarskap, problemlösning, digital litteracitet och entreprenörskap. Kunskaper och färdigheter som ingår i alla kulturprojekt. Om detta handlar mitt inlägg som främst bygger på Ann Bamfords forskning och föreläsningar.
Att få elever att skriva för livet så att pennorna glöder kräver ett engagemang och elevnära frågor. De behöver känna sig motiverade och vara ägare över sitt eget skrivande. ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Lgr 11, Svenska).
Inför varje läsår väljer vi en författare som vi kommer att fördjupa oss i. I förskoleklass arbetade vi med Stina Wirsen, i första klass Astrid Lindgren och i andra klass har vi arbetat med Martin Widmark.
Sista dagen för årets skoldagar på Dammenscenen i Kungsträdgården. Det känns vemodigt att musikfesten för skolornas del är slut för denna gång. Med det här blogginlägget från torsdagens uppträdanden vill jag med bilder och filmer ge dig en känsla av vad vi fick uppleva. I blogginlägget finns också länkar till tisdagens och onsdagens uppträdanden.
;void(0);){kind=link}