Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Filmpedagogisk termin med Skolbio Stockholm

Publicerat i bloggen Kulan

Under vårterminen erbjuder Skolbio Stockholm ett nytt filmpedagogiskt flerstegsprogram som vänder sig till lärare och pedagoger i årskurs 4 – gymnasiet. cloudboy_still_06 Cloudboy

  1. Filmworkshop med Ipad för lärare: Vi går igenom filmskapandets grunder och provar att göra enkla kortfilmer med Ipad som verktyg. Anmäl dig och en kollega till den kostnadsfria grundkursen Filmworkshop med Ipad på Medioteket den 8/2 klockan 14.00-17.30. Läs mer om kursinnehåll och anmäl dig på stockholm.se/anmalan
  2. Skolbiobesök med elever: Ta med en klass för att se någon av skolbiofilmerna:
    Det här är vår värld för årskurs 4–6
    Cloudboy för årskurs 4–7
    The Square för årskurs 9–vux.

Läs hela inlägget

Ämnesövergripande arbete om författare och böcker

Publicerat i bloggen Kulan

När klass 2c i Björkhagens skola fick veta att Bob Dylan inte skulle komma till nobelprisutdelningen skrev de ett brev till pristagaren i litteratur 2016 och hälsade honom välkommen. Brevet fick stor spridning i svenska press men Bob Dylan lät sig inte bevekas. Brevet  i sin helhet kan du läsa här

dylan svd

Läs hela inlägget

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Publicerat i bloggen Kulan

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

Läs hela inlägget

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Läs hela inlägget

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Läs hela inlägget

Kulturupplevelser som inkluderar alla elever

Publicerat i bloggen Kulan

Barn och unga har ibland av olika skäl, svårt att uppleva teater, musik, dans och cirkus. De är ovana, har svårt att fokusera, svårt att sitta still, rädda för mörker och mycket annat som vi vuxna ibland har svårt att förstå. Vissa barn blir stressade när det inte händer så mycket på scenen och andra vill ha det tvärtom. Ja samma situation som vi är vana med från klassrummet .

P1020041

Läs hela inlägget

Verbalt, visuellt och materiellt språkande i slöjden

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Läs hela inlägget

Elever tar initiativ för att överbygga gränser och skapa nya band

Publicerat i bloggen Kulan

I mitt förra inlägg på Kulan bloggen berättade jag om ett nystartat projekt som går ut på att genom kreativa workshops skapa en mer integrerande gymnasiegång.

GS4 (003)

Läs hela inlägget

Bäst av det bästa i Stockholms kulturutbud för barn och unga

Publicerat i bloggen Kulan

Kolla Kultur är Kulans stora utbuds- och inspirationsdag. Den 9 oktober fick besökare ta del av utdrag från utvalda föreställningar, föreläsningar, goda exempel på estetiskt lärande och prova på att animera, trumma, göra skuggspel och mycket mer. I år hade vi fokus på kultur för barn i förskola och elever upp till årskurs 6. En film från Pedagog Stockholm ger en känsla av vad vi fick uppleva av dans, teater och musik från scen och i foajé på Folkoperan. Alla föreställningar går att boka via Kulan och har Kulanpremie. Medverkande artister och föreläsare har tidigare presenterats i ett blogginlägg på Kulan

Läs hela inlägget

Digitalisering

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

är en term som jag brottas med. Jag vill så gärna få grepp om termen. Jag vill känna att jag kan beskriva vad den innebär i undervisning. Jag vill äga termen. För mig är digitalisering som en hal ål. Den slinker än hit, än dit. Just nu är jag i ett något som kan liknas ett research stadium. Jag har ett antal texter jag läser eller kommer att läsa och jag har börjat göra anteckningar. Jag letar rapporter och läser på nätet. Sist men inte minst så har jag formuleringarna i kursplanen i svenska från Lgr 11, nya versionen för 2017, med mig i arbetet. Ta exempelvis skrivningarna för åk 1-3. Här hittar jag formuleringar som digitala texter, digitala miljöer och digitala verktyg. Nu återstår bara att översätta dessa formuleringar till undervisningspraktik.

Skolverket ställer själva den retoriska frågan ”Vad betyder skrivningarna om digital kompetens i styrdokumenten för din undervisning?”. När jag läser Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering i skolan så ringar de in fyra aspekter.

Läs hela inlägget