Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Be active and speak English all the time!

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Som engelsklärare känner du säkert igen denna uppmaning, men frågan är vilken uppfattning om språkinlärning som kommer till uttryck i detta citat? Under Lärarnas Forskningskonferens, LFK, som i år hölls på Nacka Gymnasium, arrangerade det ämnesdidaktiska nätverket för engelska och moderna språk ett uppskattat rundabordssamtal med just denna titel. Under samtalet diskuterades livligt bland annat effekterna, positiva och negativa, av att enbart ha målspråket som norm i språkklassrummen, samt vilka konsekvenser det kan få för undervisningen i flerspråkiga klassrum.

 

Läs hela inlägget

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Läs hela inlägget

Vad innebär det att se budskap i skönlitterära texter?

I STLS nätverk för svenska och svenska som andraspråk är detta en fråga vi ägnat en stor del av den gångna terminen åt att diskutera. Kanske är det en fråga som du som läser detta skulle vilja vara med och försöka besvara, och i så fall som en del av STLS forskningsanknutna miljö? Detta kan du göra som en del av vårt kommande forskningsprojekt Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur:

Läs hela inlägget

Christer Fuglesangs rymdfärder

Publicerat i bloggen Pedagogiskt café

För en vecka sedan, en mörk och snöblaskig kväll tände vi marschaller utanför Galleri So Stockholm i Kungsträdgården. Vi väntade storfrämmande, Christer Fuglesang skulle berätta för inbjudna lärare om livet som astronaut och vad som är på gång med svensk rymdforskning på Esrange i Kiruna.

Tidigare under dagen hade Christer besökt Sturebyskolan och inför en fullsatt aula berättat om sina rymdfärder.

Läs hela inlägget

Tillbakablick på Lärarnas forskningskonferens 2017

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Terminen för matematiknätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies närmar sig sitt slut. Just nu planeras det för fullt, för nästa termin i nätverket. Innan vi gör avslut tittar vi tillbaka på terminen som gått, bl.a. på höjdpunkten Lärarnas forskningskonferens 2017, som hölls tisdag 31 oktober på Nacka gymnasium. Över 300 deltagande lärare och skolledare från bl.a. Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun fick möjlighet att lyssna till presentationer om praktiknära forskning och delta i intressanta samtal och diskussioner.

Under dagen fanns Marja Wanér (Eriksdalsskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) på plats som presenterade sitt ram-projekt från 2016/2017; Att identifiera elevers förmåga att resonera algebraiskt. Nedan finns två korta urval från deras presentation.

Läs hela inlägget

Informationsträffar om Läslyftet 2018/2019

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

Skolverket har fattat  beslut om ytterligare statsbidrag för Läslyftet. Rektorer som är intresserade av att delta med sina skolor meddelar respektive grundskolechef senast den 7 december. Utifrån skolornas önskemål ansöker utbildningsförvaltningen om statsbidraget i januari vilket innebär att de skolor som beviljats bidrag kommer att informeras omkring mars månad.

Inför ansökan bjuder FoU – enheten in skolledare i Stockholms stads skolor till en informationsträff angående Läslyftet och ansökningsförfarandet inför läsåret 2018/2019. Tre tider att välja mellan:

Läs hela inlägget

Verbalt, visuellt och materiellt språkande i slöjden

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Läs hela inlägget

Lärarnas forskningskonferens 2017

Publicerat i bloggen Nätbaserad lärare

lfksthlm

Spännande inblick i många forskningsområden under Lärarnas forskningskonferens 2017. Jag följde NO spåret och fick tillfälle att höra om STEM-projekt (Per Selin och Jonas Tengblad), didaktisk modellering (Niklas Pihl) och lärande genom animerad kemi (Astrid Berg och Magnus Hultén m.fl.).

Läs hela inlägget

Måndag 20 november gästas Stockholm av Dr Mei Kuin Lai från University of Auckland. Hon kommer att bland annat att hålla en föreläsning om Collective problem solving för lärare och rektorer i Stockholmsregionen. Mei har varit här i Stockholm tidigare och hållit både föreläsningar och workshops som har varit mycket uppskattade. Vid sitt förra besök intervjuades hon av Pedagog Stockholm och sade bland annat att :

Läs hela inlägget

Anne Reath Warrens avhandling Developing multilingual literacies in Sweden and Australia handlar om tre olika former av utbildning: modersmålsundervisning ochbridge-113194_1920 studiehandledning på modersmål i Sverige och utbildning i vietnamesiska i Australien. I Australien finns ingen modersmålsundervisning som organiseras genom skolan. Om man vill underhålla modersmål så är community language schools den vanligaste formen utanför skolan. De organiseras av föräldrar eller volontärer och brukar vara på helger.

Anne Reath Warren har arbetat som lärare i engelska som andraspråk under många år. Under hennes lärarutbildning, och även i de klassrum som hon arbetade i efteråt, tillämpades ett didaktiskt tillvägagångssätt som utgick från att man nästan låtsades som om eleverna inte hade några andra språk än engelska. All undervisning var på engelska och inga andra språkliga resurser räknades.

Läs hela inlägget