Visar alla blogginlägg med kategorin:
FOU-projekt

Workshop på OpenLab för lärare

Publicerat i bloggen Programmering Stockholm

Tisdagen den 7 februari sammaldes ett gäng lärare från Utbildningsförvaltningens nätverk för programmering i skolan på KTHs OpenLab. Syftet var att få pröva på Design Thinking i en workshop med erfarna handledare.
openlab1_

Design Thinking är en modell som ofta används vid komplexa problem, wicked problems, där det handlar om frågor som kan klassas som samhällsutmaningar. Problemet gruppen står inför idag är hur man ska kunna föra in programmering i skolan på ett lämpligt sätt. Ett relevant ämne i och med skolverkets reviderade handlingsplan för skolans digitalisering. Ämnet har även högsta relevans med tanke på hur viktigt det är för våra elever att få kunskaper kring hur algoritmer och digitalisering påverkar våra liv. Förståelse för programmering kan i relation till detta beskrivas som en form av medborgarkunnande och är därmed en viktig demokratifråga.

Läs hela inlägget

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Läs hela inlägget

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Läs hela inlägget

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Läs hela inlägget

”Vi struntar i lärares lärande!”

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Dessa ord av professor Inger Eriksson (faktiskt i än starkare ordalag än jag vågat återge här), yttrade med klingande åländsk brytning, ringer fortfarande i mina öron från tillfället då de fälldes. Tillfället var ett informationsmöte om upplägget för den ämnesdidaktiska forskarskolan till vilken jag och mina nyblivna ”forskarskolekollegor” antagits och det måhända bryska yttrandet ingick i en beskrivning av vad som är fokus för den lärardrivna forskningsprojektplattformen Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), en del vår forskartjänst.

Det har sedan informationsmötet gått en termin och så här mot terminsslut kan jag nu, i en personlig backspegel, se tillbaka på vad det hektiska arbetet i STLS inneburit. Ett arbete som faktiskt på ett sätt handlat om ”att sk-ta i lärares lärande”. Men på ett annat sätt inte.

Läs hela inlägget

Nu är det bråda dagar i SO-nätverket! Men härlig brådska: extrainsatta träffar med våra två FoU-projekt kring kulturmöten under Vikinga- respektive Stormaktstid, artikelskrivande, projektavslutning, och planerande av första forskningslektionen i de tre Ram-delprojekten om migration över Medelhavet. Det är fantastiskt stimulerande att få arbeta ihop med alla lärare i dessa projekt.

Idag påbörjas som sagt planeringen av den första forskningslektionen kring migration över Medelhavet. Att designa (eller utforma kanske vi säger på ren svenska?) undervisning är ett av de svåra kärnuppdragen i läraryrket. När vi utformar vår forskningslektion utgår vi ifrån kritiska aspekter av att analysera flyktingsituationen på Medelhavet, som vi identifierat genom att undersöka elevers sätt att förstå och hantera det innehållet, och vi tar utgångpunkt i variationsteori för att göra det möjligt för eleverna att få syn på just de kritiska aspekter som vi valt ut. Poängen är att få eleverna att förstå något särskilt, något som vi har skäl att tro är avgörande att få syn på.

Läs hela inlägget

Föredrag om svenskundervisning på LFK, del 2

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

LFK2016-300x192I ett tidigare blogginlägg skrev jag om tre av sex föredrag om svenskundervisning på Lärarnas forskningskonferens, LFK. Här följer en kort presentation av de återstående tre föredragen.

Min egen presentation handlade om vilken läsning som efterfrågas och realiseras i textsamtal i en klass i årskurs 7. I studien som bygger på data som samlades in i samband med mitt licentiatprojekt undersöks vilka läsarter som efterfrågas och realiseras när läraren och eleverna samtalar om skönlitterära texter. Utgångspunkten i läsartsanalysen är att såväl lärarens fråga, elevens svar som lärarens uppföljning av svaret påverkar orienteringen mot särskilda förhållningssätt till texten (Tengberg, 2011). Läsarter kan exempelvis vara handlingsorienterade, betydelseorienterade eller värderingsorienterade. Resultaten visar bland annat att eleverna oftast realiserar de efterfrågade läsarterna men även sådana som inte efterfrågas. En slutsats man kan dra är att elevers läsning begränsas respektive utvidgas utifrån lärarens val av efterfrågad läsart men att eleverna har ett visst inflytande.

Läs hela inlägget

Föredrag om svenskundervisning på LFK

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

LFK2016-300x192LFK eller Lärarnas forskningskonferens ägde rum tisdagen under novemberlovsveckan vilket är tradition sedan 2012. Konferensen har vuxit varje år, både vad gäller antalet seminarier och antalet besökare. Här ger jag en kort inblick i tre av sex föredrag om undervisning i svenskämnet.

Cecilia Rosenbaums presentation Det står ju inte i texten! handlade om ett pågående forskningsprojekt i svenskämnets undervisningspraktik i mellanstadiet. Det övergripande syftet med studien är att med hjälp av ett teoretiskt ramverk studera ett specifikt lärandeobjekt inom läsförståelse och litteraturdidaktik. Forskningsmetoden är Learning study och en av forskningsfrågorna är vad mellanstadieelever behöver urskilja för att kunna göra inferenser och därmed fördjupa sin läsförståelse. Det ska bli spännande att följa Rosenbaums studie – kanske kan hon presentera preliminära resultat vid nästa LFK!

Läs hela inlägget

Slöjdens ämnesspråk

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

bridge-113194_1920I en utvecklingsartikel om slöjdens ämnesspråk konstaterar Laila Guvå och Maria Stevanovic att elever inte med självklarhet snappar upp slöjdens ämnesbegrepp. De två språklärarna har tillsammans med två slöjdlärare undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

I projektet följdes elever i årskurs 7 under två terminer. Hälften av eleverna fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och hälften fick instruktioner på ”vanligt traditionellt” sätt.  I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Resultaten efter projektet visar att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skilde sig särskilt mycket mellan grupperna. Det räcker alltså inte med att införa digitala hjälpmedel men inte heller att läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Istället bör det finnas en övergripande plan för undervisningen och läraren måste explicit tala om för eleverna att de förväntas lära sig och aktivt använda begreppen.

Läs hela inlägget

Ordfattigdom

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Lästa texter blir impulser som leder vidare. Har du hört den där uppmaningen om ”Tänk inte på en rosa elefant!”? Vilket leder till att man inte kan låta bli att tänk på just en rosa elefant. Efter att ha läst Åsa Elwérs avhandling om elever som läser utmärkt utan förståelse och slutsatsen att ordförrådets omfattning och djup är av mycket stor betydelse för vår läsförståelse så ser jag artiklar om ordförråd överallt. Ordförråd och undervisning kring det har blivit min rosa elefant. Det finns överallt oavsett vad jag läser. Att skriva blogginlägg blir mitt sätt att få någon ordning i tankarna och allt läst.

Skolresultaten kan stå och falla med hur pass brett och djupt ordförråd en elev har. Man skulle kunna tala om ordfattigdom.

Läs hela inlägget