Visar alla blogginlägg med kategorin:
Genrepedagogik

Genre Writing Workshop

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

Är du språklärare, svenska, svenska som andraspråk eller engelska och intresserad av att lära dig mer om genrepedagogik och SFL (systemisk funktionell lingvistik) då kanske du ska förlägga två fortbildningsdagar i augusti till att lära dig mer om genreskrivande och SFL.

Med vem?

Läs hela inlägget

Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017

Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.

Läs hela inlägget

Ett tillägg – Miniwhiteboards vid gemensam skrivning

Publicerat i bloggen MoD

Vid gemensam skrivning är det oftast få elever som är engagerade. Min kollega kom då på att miniwhiteboards kan användas för att eleverna ska få vara mer aktiva och också få fler tillfällen till att skriva. Reading to learn är en multimodal pedagogik som här har fått ett tillägg.

Lektionen som exemplen nedan kommer ifrån är för en klass på Språkintroduktion som är runt betygsnivå svenska som andraspråk. Vi jobbar med händelserna i Köln på nyårsafton 2015 och detta är en gemensam omskrivning från en text av det samhällskritiska perspektivet till vår text som ska vara ur ett perspektiv om individens ansvar. Innan dess har vi läst om nationalistiska och feministiska förklaringar till händelserna.

Läs hela inlägget

Reading to Learn – Den bästa pedagogiken?

Publicerat i bloggen MoD

I Australien drabbades genrepedagogiken av en backlash när medelklassmänniskor ansåg sig hotade. Medelklassen måste återskapa sina privilegier för varje generation och då genrepedagogiken, och speciellt Reading to Learn (R2L), lär ut de akademiska förmågorna som krävs för att bli medelklass, motarbetades pedagogiken. I Sverige har ingen sådan backlash kommit än. Det pedagogiska fältet har andra svagheter här än uppenbara klasskonflikter. En av de svenska pedagogiska akilleshälarna är uppfattningen om pedagogik som modefluga. En pedagogik bör avlösas av nästa, som uppfattas som bättre enbart på grund av att den är nyare, för att inte anses förlegad. Cyklerna är dessvärre så pass snabba att man knappt hinner börja förstå och tillämpa en pedagogik, än mindre utvärdera den, innan det är dags för nästa. Det är på detta sätt R2L har blivit drabbat i Sverige. Att sätta sig in i R2L är att sätta sig in i språket, alla ämnens språk. Språket är ju som bekant det mest komplexa system vi känner till. Själv har jag undervisat i R2L sedan 2011 och det är först nu som jag med ledighet kan använda mig av pedagogiken, planera för undervisning och utvärdera min insats och elevernas resultat någorlunda snabbt och effektivt.

Man har i Sverige också vänt sig mot att R2L anser sig vara den bästa pedagogiken. Det har uppfattats som provocerande. Alla pedagogiker anses väl vara de bästa av de som förespråkar dem. R2L är sprunget ur en rättviserörelse, därför tror jag att det är lättare att slå ner på den. Den är utarbetad av lingvister och lärare i samarbete och är inte en rent akademisk produkt. Lärare som undervisar i R2L har genom klassrumsforskning, som traditionellt sett har varit nedvärderat som forskningsområde, visat att pedagogiken minskar klyftorna mellan de högpresterande och lågpresterande eleverna. På detta är R2L bäst. Om det sedan är den mest innovativa metoden (det är ju den nyaste pedagogiska trenden i Sverige, ”innovativ” pedagogik – att bedriva så kreativ, elevförankrad och rolig undervisning som möjligt.) låter jag vara osagt. För att avgöra vilken pedagogik som är bäst måste vi ställa oss frågan vilket mål vi försöker uppnå.  Jag vill bidra till minskad sortering av elever, till att färre elever känner sig dumma under sin skoltid för att skolans vita medelklasskultur inte görs explicit och förklaras och jag vill förändra världen och bidra till att klassamhället, genom utbildning, avskaffas. Då är en pedagogik som genrepedagogiken, där man har skapat en ”express super highway” till den input och övning som vanligtvis tar väldigt många år att få och som är det som skapar språkfärdigheten och till det akademiska språket och kunskaperna, den mest effektiva. Det är dessa kunskaper som inte är tillgängliga för en majoritet av världens elever.

Läs hela inlägget

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Läs hela inlägget

Som jag sa i det föregående blogginlägget så är detta en bloggserie där jag påminner dig om alla fantastiska digitala resurser som finns i staden. Detta inlägg är dedikerat till en oldie but a goodie. Nationalencyklopedin. Hur många gånger har du varit inne och rotat på NE.se, tänkt att det här är ju rätt bra och sedan glömt att resursen finns? Jag måste erkänna att det är ett väldigt tydligt mönster hos mig. Istället för att börja på NE.se har jag gett mig ut på world wide web och spenderat timmar i ett evigt sökande. But no more. För NE.se är så mycket mer än ett uppslagsverk. Det är ett smörgåsbord av fakta i olika former som kan locka fram nyfikenhet hos näsan alla.

Högst upp på sidan (och längs ner) har du TJÄNSTER. Beroende på vad du är på jakt efter är det bra att börja leta på rätt ställe.

NE8

Läs hela inlägget

Språkutvecklande NO-undervisning

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

NO-bokBjörn Kindenberg och Maria Wiksten, författare till Språkutvecklande SO-undervisning, har nu skrivit en motsvarande bok om NO-undervisning. Enligt baksidestexten handlar boken om hur man kan skapa en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och språk. Eftersom språket, kunskaperna och tänkandet är sammanlänkat, behöver eleverna få språkliga strategier för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

Boken innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Till exempel handlar det om hur man:
• stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter
• arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande
• formulerar utmanande frågor
• går igenom ord och begrepp i en text.

Läs hela inlägget

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Läs hela inlägget

Skönlitteratur eller faktatexter – är det frågan?

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

ChildWithBook2-300pxDebatten som ställer läsningen av å ena sidan skönlitteratur och å andra sidan faktatexter emot varandra startade med en debattartikel i DN (17/7 2016). Lars Melin, docent i svenska , hävdade att skolan lägger alltför stort fokus på läsning av skönlitteratur, när det istället är faktalitteraturen som är nyckeln till framgång i skolan, till högre studier och till framgång i alla något så när kvalificerade jobb. Han fick inte stå oemotsagd utan många tyckte tvärtom att det är för lite skönlitteratur i skolan (se t.ex. här). Litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström och Lars Melin rök ihop i direktsänd TV (länk). Enligt Witt-Brattström visar forskning att skönlitteraturen är rena undermedlet för att fördjupa läskunnigheten, få ett mer varierat ordförråd och vidga känsloregistret, vilket Melin kontrade med att det i så fall inte är ”rätt” ordförråd i ett informationssamhälle. Istället bör statusen för informativa texter höjas enligt honom, och i det sammanhanget är det ”fullkomligt onödigt” att satsa på skönlitteratur.

I början av december var det dags igen. Melin skrev i Dagens nyheter (5/12 2016) om bristen på läsning av informativa texter i skolan vilken han menade skulle förklara det fortsatta Pisa-raset (som ju uteblev, fick vi veta dagen efter). Balansen har tippat över till fördel för ”det prestigefyllda skönlitterära läsandet”, skriver Melin. Han tar också upp det förr vanliga arbetssättet med textgenomgång, läxläsning och läxförhör som enligt honom tränade elevernas läsning utan att man egentligen tänkte på det som lästräning.

Läs hela inlägget

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Läs hela inlägget