Visar alla blogginlägg med kategorin:
Genrepedagogik

Lär dig mer om STL!

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

STL är förkortningen för Skriva sig till lärande. Skriva sig till lärande (STL) är en modell är en modell som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik. Det är en modell för effektivt lärande för både elever och lärare som syftar till att låta den digitala tekniken fungera som hävstång för viktiga lärandefaktorer. Den pedagogiska modellen för STL bygger på en undervisning som är väl förankrad i kunskapskraven i Lgr 11. Modellen bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av formativ återkoppling på digitala arenor. Denna kombination av pedagogik och teknik möjliggör för samtliga elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att via teknikens kompensatoriska möjligheter fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater. STL används inom samtliga ämnen från åk 1-9 samt idag även upp i gymnasiet. Eleverna återkopplar formativt på sina klasskamraters texter och arbeten, vilka slutligen publiceras digitalt på gemensamma klassajter. STL syftar i grunden till att skapa en grundläggande förståelse för såväl lärprocessen som det metakognitiva lärandet.

AAG_STL-MODELL-RUBRIK kopia3

Läs hela inlägget

Att läsa på olika sätt

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Stanna upp ett tag!

Det är en uppmaning jag får i Suzanne Parmenius Swärds artikel med just den titeln i Svensklärarföreningens årsskift 2016. Vi behöver stanna upp för att hinna tänka innan vi tycker till. Vi behöver läsa, faktiskt läsa, och prata om vad vi läser. Parmenius Swärd tar i artikeln avstamp i begreppet Close Reading hämtat från Brown & Kappes (2012).  

Läs hela inlägget

Så söker du på Pedagog Stockholm

Publicerat i bloggen Redaktionen

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

Läs hela inlägget

Genre Writing Workshop

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

Är du språklärare, svenska, svenska som andraspråk eller engelska och intresserad av att lära dig mer om genrepedagogik och SFL (systemisk funktionell lingvistik) då kanske du ska förlägga två fortbildningsdagar i augusti till att lära dig mer om genreskrivande och SFL.

Med vem?

Läs hela inlägget

Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017

Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.

Läs hela inlägget

Ett tillägg – Miniwhiteboards vid gemensam skrivning

Publicerat i bloggen MoD

Vid gemensam skrivning är det oftast få elever som är engagerade. Min kollega kom då på att miniwhiteboards kan användas för att eleverna ska få vara mer aktiva och också få fler tillfällen till att skriva. Reading to learn är en multimodal pedagogik som här har fått ett tillägg.

Lektionen som exemplen nedan kommer ifrån är för en klass på Språkintroduktion som är runt betygsnivå svenska som andraspråk. Vi jobbar med händelserna i Köln på nyårsafton 2015 och detta är en gemensam omskrivning från en text av det samhällskritiska perspektivet till vår text som ska vara ur ett perspektiv om individens ansvar. Innan dess har vi läst om nationalistiska och feministiska förklaringar till händelserna.

Läs hela inlägget

Reading to Learn – Den bästa pedagogiken?

Publicerat i bloggen MoD

I Australien drabbades genrepedagogiken av en backlash när medelklassmänniskor ansåg sig hotade. Medelklassen måste återskapa sina privilegier för varje generation och då genrepedagogiken, och speciellt Reading to Learn (R2L), lär ut de akademiska förmågorna som krävs för att bli medelklass, motarbetades pedagogiken. I Sverige har ingen sådan backlash kommit än. Det pedagogiska fältet har andra svagheter här än uppenbara klasskonflikter. En av de svenska pedagogiska akilleshälarna är uppfattningen om pedagogik som modefluga. En pedagogik bör avlösas av nästa, som uppfattas som bättre enbart på grund av att den är nyare, för att inte anses förlegad. Cyklerna är dessvärre så pass snabba att man knappt hinner börja förstå och tillämpa en pedagogik, än mindre utvärdera den, innan det är dags för nästa. Det är på detta sätt R2L har blivit drabbat i Sverige. Att sätta sig in i R2L är att sätta sig in i språket, alla ämnens språk. Språket är ju som bekant det mest komplexa system vi känner till. Själv har jag undervisat i R2L sedan 2011 och det är först nu som jag med ledighet kan använda mig av pedagogiken, planera för undervisning och utvärdera min insats och elevernas resultat någorlunda snabbt och effektivt.

Man har i Sverige också vänt sig mot att R2L anser sig vara den bästa pedagogiken. Det har uppfattats som provocerande. Alla pedagogiker anses väl vara de bästa av de som förespråkar dem. R2L är sprunget ur en rättviserörelse, därför tror jag att det är lättare att slå ner på den. Den är utarbetad av lingvister och lärare i samarbete och är inte en rent akademisk produkt. Lärare som undervisar i R2L har genom klassrumsforskning, som traditionellt sett har varit nedvärderat som forskningsområde, visat att pedagogiken minskar klyftorna mellan de högpresterande och lågpresterande eleverna. På detta är R2L bäst. Om det sedan är den mest innovativa metoden (det är ju den nyaste pedagogiska trenden i Sverige, ”innovativ” pedagogik – att bedriva så kreativ, elevförankrad och rolig undervisning som möjligt.) låter jag vara osagt. För att avgöra vilken pedagogik som är bäst måste vi ställa oss frågan vilket mål vi försöker uppnå.  Jag vill bidra till minskad sortering av elever, till att färre elever känner sig dumma under sin skoltid för att skolans vita medelklasskultur inte görs explicit och förklaras och jag vill förändra världen och bidra till att klassamhället, genom utbildning, avskaffas. Då är en pedagogik som genrepedagogiken, där man har skapat en ”express super highway” till den input och övning som vanligtvis tar väldigt många år att få och som är det som skapar språkfärdigheten och till det akademiska språket och kunskaperna, den mest effektiva. Det är dessa kunskaper som inte är tillgängliga för en majoritet av världens elever.

Läs hela inlägget

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Läs hela inlägget

Som jag sa i det föregående blogginlägget så är detta en bloggserie där jag påminner dig om alla fantastiska digitala resurser som finns i staden. Detta inlägg är dedikerat till en oldie but a goodie. Nationalencyklopedin. Hur många gånger har du varit inne och rotat på NE.se, tänkt att det här är ju rätt bra och sedan glömt att resursen finns? Jag måste erkänna att det är ett väldigt tydligt mönster hos mig. Istället för att börja på NE.se har jag gett mig ut på world wide web och spenderat timmar i ett evigt sökande. But no more. För NE.se är så mycket mer än ett uppslagsverk. Det är ett smörgåsbord av fakta i olika former som kan locka fram nyfikenhet hos näsan alla.

Högst upp på sidan (och längs ner) har du TJÄNSTER. Beroende på vad du är på jakt efter är det bra att börja leta på rätt ställe.

NE8

Läs hela inlägget

Språkutvecklande NO-undervisning

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

NO-bokBjörn Kindenberg och Maria Wiksten, författare till Språkutvecklande SO-undervisning, har nu skrivit en motsvarande bok om NO-undervisning. Enligt baksidestexten handlar boken om hur man kan skapa en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och språk. Eftersom språket, kunskaperna och tänkandet är sammanlänkat, behöver eleverna få språkliga strategier för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

Boken innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Till exempel handlar det om hur man:
• stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter
• arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande
• formulerar utmanande frågor
• går igenom ord och begrepp i en text.

Läs hela inlägget