Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Den 21 november håller Mei Kuin Lai, skolforskare från Nya Zeeland, en föreläsning och workshop om: Improving literacy achievement in multicultural a
nd multilingual schools
Föreläsningen riktar sig till alla lärare på grundskolan med intresse för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Det har gått ett tag sedan jag skrev sist. Jag var i Sundsvall förra veckan på skidhelg och campus-träff. Vi tenterade skolans historia/styrning på tisdagen och rivstartade sedan nästa kursmoment med föreläsningar hela dagarna.
Så jag är en aning mör… både i kropp och knopp!
Fredrik Brohlin, lärare på Spånga gymnasium tillsammans med Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister som deltog vid prisutdelningen.
Fredrik Brohlin, historie- och samhällskunskapslärare på Spånga gymnasium, har tilldelats Michael A Frieds lärarpris för sitt arbete för att sprida kunskap om Förintelsen samt verka för tolerans och jämlikhet.
När forskare i pedagogik och didaktik diskuterar frågan om lärarkompetens (se mitt förra inlägg) understryks ständigt vikten av kontextkänslighet. Begreppet innebär att för att läraren ska utföra kvalitativt god undervisning bör hen alltid ha kunskaper om olika kontexter: vilken plats i samhället har ämnet som lärs ut? Hur ser elevernas personliga och sociala situationer ut? Vilken är skolans socioekonomiska kontext? Och så vidare. Kunskap och mänskliga relationer existerar helt enkelt inte i någon form av vakuum: de skapas alltid och får sina betydelser i en viss tid, kultur och politisk struktur.
Gott så. Men på vilka sätt kan jag som lärare vara kontextkänslig i praktiken? Jag ska undervisa i svenska: hur kan jag exempelvis koppla samtal om litteratur med – säg – dagsaktuella händelser inom utrikespolitiken? Vad har litteratur och läsande överhuvudtaget med politik att göra? kanske vissa elever undrar. Hur skulle jag kunna belysa språkets och litteraturens plats i samhället på ett intressant sätt?
Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.
Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.
Landguiden ger dig heltäckande och tillförlitlig information om alla världens länder, konflikter och organisationer. Både texter och statistik uppdateras kontinuerligt av Utrikespolitiska institutets redaktörer som dagligen följer utvecklingen i världen.
Guidens statistikverktyg är mycket enkelt att använda. Här kan du jämföra länder, deras utveckling över tid och ta fram topplistor utifrån ett 60-tal parametrar.
I samband med en konferens om flerspråkighet i Norden besökte jag tillsammans med andra konferensdeltagare en låg- och mellanstadieskola i Helsingfors. Vi möttes av en entusiastisk lärare i finska som andraspråk som presenterade skolans arbete på två sätt. Dels fick vi ta del av hennes presentation Inclusive learning in a multicultural classroom, peer learning, dels fick vi se hur hon arbetade med en grupp elever. Det inkluderande handlar bland annat om att nyanlända elever placeras i klass direkt och att skolan har ett mycket medvetet arbete med flerspråkiga elever där målet är både att lära sig finska snabbt och att få finskspråkiga vänner. Det senare bidrar förstås till det förra men det handlar också om elevernas allmänna välbefinnande. Eleverna är indelade i smågrupper som består av både finska som andraspråks- och finska som modersmålselever, och läraren i finska som andraspråk arbetar med en grupp i taget. Det betyder att alla eleverna någon gång lämnar klassrummet för ett sådant arbete. Vi fick se läraren arbeta med en grupp 8-åringar med två helfinska barn, en nyanländ flicka och två andraspråkselever, och det märktes tydligt att de var vana vid och fann stor glädje i arbetet.
Ett annat inslag i det inkluderande arbetet är s.k. multilingual lessons. Dessa planeras av klassläraren och finska som andraspråksläraren tillsammans och handlar om att lyfta fram de olika språken som är representerade i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs och något att vara stolt över och inte som en utmaning. Allt som har med språk att göra lyfts fram med intresse, exempelvis något så enkelt som att en elev lärt sig ett svenskt ord på en Stockholmskryssning.
Tredje inlägget från Pedagogiskt café med temat Världen in i klassrummet . Det här blogginlägget handlar om hur vi kan använda den virtuella tekniken, VR-glasögon för att konkretisera och skapa empati. Under kvällen hade vi med oss företrädare för Plan Internationell. En av många organisationer som börjat använda tekniken och göra filmer på ett nytt sätt.
Det kom ett brev till redaktionen:
Hej på er!Vi på Rålambshovsskolan i Stockholm har några internationella projekt. Skolan satsar på att förstärka sina internationella kontakter och att koppla ihop den med vår profil som teknikskola. Det som är mest aktuellt just nu är att vi programmerar appar tillsammans med lärare och elever från fyra andra skolor i Europa (Tyskland, Holland, Spanien och Italien). Projektet är ett så kallat Erasmus+ KA2 och finansieras av Europakommissionen. Ni kan läsa mer om det projektet i vår blogg .Vi har även två andra projekt som vi har startat i år, men dessa kommer vi kunna berätta mer om vid ett senare tillfälle om ni vill: Ett nordiskt projekt med Norge och Danmark som handlar om läsförståelse, nordiska språk och IKT. Projektet är finansierat av Nordplus junior/Nordiska ministerrådet. Ett Erasmus+/KA1-projekt där språklärarna på skolan åker till Malta, Tyskland och Spanien på IKT-kurser. Projektet är finansierat av Europakommissionen.
;void(0);){kind=link}