Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
I förra veckan var Stockholmskällan i Vancouver och deltog i den internationella konferensen Museum and the Web. Dessutom vann vi en GLAMi Award för projektet ”WikiWelcome” i kategorin bästa pedagogiska program. Så roligt att detta spännande arbetssätt nu uppmärksammas internationellt. Under konferensen höll Stockholmskällan även i en ”WikiWelcome-workshop” och nu hoppas vi att metoden sprids över hela världen.
Den 22 april är det Jordens dag och det är ett utmärkt tillfälle att knyta globala kontakter för att diskutera hur vi kan jobba med de Globala målen. Skype i klassrummet har skapat ett internationellt samarbete där enskilda elever, grupper eller hela klassen skapar en multimedia presentation kring ett av de 17 målen med verktyget Buncee. Jag gjorde en presentationen ”Planetary Boundaries – Resilience to Bounce Back” om biologisk mångfald och gillar att man kan lägga in länkar till mer information och även göra ljudinspelningar till varje element (text, bild, animering eller sticker), vilket gör det lättare att låta flera elever samarbeta.
Om du ännu inte anmält dig till vår tävlingen för åk F-6- så gör gärna det! Ett roligt arbete med din klass/grupp att göra det du som pedagog ändå ska göra! Du får inspirerande tips på litteratur och vi har särskilda gruppuppsättning att låna för tävlingen på Cirkulationsbiblioteket. Läs mer och inspireras på Barn och böckers sida här på Pedagog Stockholm. Du hittar praktiska tips på hur du kan arbeta med tävlingen på lektionerna, litteraturtips, se förra årets alla bidrag i vår Gallerilänk m m . Anmäl dig senast 31 januari på Barn och böcker sida om tävlingen.
Anne Reath Warrens avhandling Developing multilingual literacies in Sweden and Australia handlar om tre olika former av utbildning: modersmålsundervisning och
studiehandledning på modersmål i Sverige och utbildning i vietnamesiska i Australien. I Australien finns ingen modersmålsundervisning som organiseras genom skolan. Om man vill underhålla modersmål så är community language schools den vanligaste formen utanför skolan. De organiseras av föräldrar eller volontärer och brukar vara på helger.
Anne Reath Warren har arbetat som lärare i engelska som andraspråk under många år. Under hennes lärarutbildning, och även i de klassrum som hon arbetade i efteråt, tillämpades ett didaktiskt tillvägagångssätt som utgick från att man nästan låtsades som om eleverna inte hade några andra språk än engelska. All undervisning var på engelska och inga andra språkliga resurser räknades.
Den 21 november håller Mei Kuin Lai, skolforskare från Nya Zeeland, en föreläsning och workshop om: Improving literacy achievement in multicultural a
nd multilingual schools
Föreläsningen riktar sig till alla lärare på grundskolan med intresse för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Det har gått ett tag sedan jag skrev sist. Jag var i Sundsvall förra veckan på skidhelg och campus-träff. Vi tenterade skolans historia/styrning på tisdagen och rivstartade sedan nästa kursmoment med föreläsningar hela dagarna.
Så jag är en aning mör… både i kropp och knopp!
Fredrik Brohlin, lärare på Spånga gymnasium tillsammans med Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister som deltog vid prisutdelningen.
Fredrik Brohlin, historie- och samhällskunskapslärare på Spånga gymnasium, har tilldelats Michael A Frieds lärarpris för sitt arbete för att sprida kunskap om Förintelsen samt verka för tolerans och jämlikhet.
När forskare i pedagogik och didaktik diskuterar frågan om lärarkompetens (se mitt förra inlägg) understryks ständigt vikten av kontextkänslighet. Begreppet innebär att för att läraren ska utföra kvalitativt god undervisning bör hen alltid ha kunskaper om olika kontexter: vilken plats i samhället har ämnet som lärs ut? Hur ser elevernas personliga och sociala situationer ut? Vilken är skolans socioekonomiska kontext? Och så vidare. Kunskap och mänskliga relationer existerar helt enkelt inte i någon form av vakuum: de skapas alltid och får sina betydelser i en viss tid, kultur och politisk struktur.
Gott så. Men på vilka sätt kan jag som lärare vara kontextkänslig i praktiken? Jag ska undervisa i svenska: hur kan jag exempelvis koppla samtal om litteratur med – säg – dagsaktuella händelser inom utrikespolitiken? Vad har litteratur och läsande överhuvudtaget med politik att göra? kanske vissa elever undrar. Hur skulle jag kunna belysa språkets och litteraturens plats i samhället på ett intressant sätt?
Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.
Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.
;void(0);){kind=link}