Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Jag heter Chloe Ottosson och kommer från Motala och går i 8:e klass på Skolgårda skola. Denna vecka har jag praoat på Stockholmskällans redaktion.
Än så länge så har jag fått åka på studiebesök tillsammans med min handledare, lagt in ”snabbsökningar” på webbsidan , vikt broschyrer och sökt fel på hemsidan som dem får fixa senare.
Martin Nyman och Anna-Karin Nordin från Ämnesdidaktiska forskarskolan presenterar på Lärarnas forskningskonferens 2017
Hur löd frågan? Vad är en fråga? Ibland vill en bara berätta.
Skolstarten i år var nervigare än på länge. Många klasser och grupper stod utan behöriga lärare och det fanns få behöriga sökanden till alla lediga tjänster. Det cirkulerar skräckhistorier om hur nybakade studenter har anställts för att ta hand om undervisning i kärnämnena utan att alls ha de kunskaper som faktiskt krävs. På min skola är vi lyckligt lottade och har behöriga lärare för i princip alla grupper. I några fall har pensionärer fått hoppa in, men det är bara positivt för alla inblandade. Dock så står vi inför en allt värre brist och varje klass som saknar en behörig lärare är en klass för mycket.
Finns det ett speciellt lärarmode?Som ny lärare funderade jag en hel del på hur jag skulle se ut och vad jag skulle ha på mig för kläder. Jag ville se kompetent ut, fast jag egentligen var lite osäker, och jag ville samtidigt att eleverna skulle tycka om mig. Dock kom jag från nära fem års högskolestudier och hade inte allt för mycket pengar att lägga på en ”jobbgarderob”. De lärarna jag hade på högstadiet och gymnasiet varierade inte sina kläder speciellt mycket, de hade vardagliga kläder och gärna träskor eller tofflor. Inte precis några kläder som ingav respekt utan kläder som mer ville betona samhörighet med eleverna. Få svenska pedagogiska bloggar har skrivit om klädernas betydelse men jag ska göra ett försök.
En av mina (många) laster är att sitta med Pinterest alldeles för länge. Dessutom samlar jag alldeles för många pins på alldeles för många anslagstavlor. Pinterest bygger på bilder som man kan samla. Varje bild är egentligen en länk till någon hemsida, men ofta räcker bilden för att man ska förstå vad det handlar om. Många bilder fungerar bara som inspiration medan andra leder till intressanta fördjupningsartiklar.
Här står jag och låter Dr Google utmana. Idag har jag haft den stora förmånen att presentera mitt forskningsprojekt i biologi didaktik på konferensen Skolibliotek 2017 i Göteborg. Ett fantastiskt gäng skolbibliotikarier, lärare och skolledare googlade symtom som ”illamående, yrsel och huvudvärk”. Gör det du också! Hur många träffar fick du? Vilken typ av källor dyker upp i träfflistan? Vilken diagnos får du av dr Google? Syftet med mitt forskningsprojekt är att utforska vad förmågan till kritisk granskning kan innebära i relation till ett växande medielandskap. Hur förhåller sig elever kritiskt till motstridig hälsoinformation på nätet? Hur kan skolans NV-undervisning bidra till att kvalificera förmågan till kritisk granskning?
Under konferensen lyssnade jag också på utvecklingskonsulten och IT-strategen Mats Östling, som pratade om skolans digitalisering. Han menar på att skolans tillämpning av digital teknik borde möjliggöra innovationer och kreativitet, snarare än att förstärka och stödja befintliga metoder. I couldn’t agree more!!! Dessutom visade han en finfin programmeringsduk där robotar kan vandra runt i ”berättande samspel”. Hej framtiden…eller NUTIDEN menar jag 
Allt började med en enorm kärlek till språket och en längtan till att få arbeta med barn och ungdomar. Inte visste jag då att jag skulle sitta här, 23 år senare, så mycket rikare, så mycket visare med en ännu större längtan till att förändra. Jag heter Farah Davari och jag arbetar som lärare på Stockholms byggtekniska gymnasium i Kista. Resan hit har varit lång, krokig, utvecklande, utmanande, spännande och minst sagt lärorik. Jag brukar säga att jag fortfarande lär mig, eftersom jag ställs inför en helt ny utmaning varje gång jag tar emot en grupp nya elever. Det finns ju ingen mall precis, gör så här så lyckas du förhoppningsvis. Nej, riktigt så enkelt är det inte tyvärr. Det där med att bygga relationer och lära känna eleverna, deras styrkor och svagheter, är det absolut viktigaste en lärare ska prioritera. Genom åren har jag varit med om många förändringar i skolans värld, på gott och ont. Bland annat tre olika läroplaner och betygssystem. Har det varit roligt och spännande alla gånger? Givetvis inte! Det är oerhört krävande och slitigt.
Vad är det då som får mig att fortsätta? Vad ger mig drivkraften och motivationen? Det är det faktumet att jag får vara med och forma dessa underbara individer, en och en och en. Vid otaliga tillfällen har jag tagit emot elever som har haft det svårt. En del har till och med varit hemmasittare. Dessa elever har oftast inte upptäckt böckernas spännande värld, vissa har aldrig ens öppnat en bok. Tänk er, glädjen i att lyckas hjälpa dem att bli törstiga bokslukare! Var det lätt, som att trycka på en knapp? Absolut inte! Var det värt mödan? Självklart, säger jag med stolthet! Läraryrket är visst tufft och komplext på många sätt. Kan du tänka dig något annat yrke som får utstå så mycket kritik? Någon annan yrkeskår som granskas så ofta och så hårt? Men låt inte motståndet skrämma dig! Det är oerhört berikande att arbeta som lärare och vi behöver bli fler. Att det tyvärr råder en enorm lärarbrist i Sverige i dag har väl knappast undgått någon. Det finns otroligt många barn som väntar på att få lära sig läsa, skriva och räkna men de saknar behöriga och engagerade lärare som längtar efter att möta just deras frågor och behov. Vill du också vara med och förändra framtiden för ett av dessa barn?
Farah Davari, lärare, Stockholms byggtekniska gymnasium och poddvärd
Lyssna på podden ” Skolan i förändring” som släpps 23 mars.
Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finaniseras av olika skolhuvudmän. För information om vilka huvudmän som utlyser tjänster kan ni kontakta studierektor för forskarskolan, lektor Eva Norén eva.noren@mnd.su.se
Stockholms stad söker 3-4 licentiander. Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Resterande 40 procent är undervisning på skolan.
;void(0);){kind=link}