Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Carolin Lysell, Klara Norra gymnasium i Stockholm har tilldelats Kungliga Vetenskapsakademien Lärarpris till Ingvar Lindqvists minne år 2017 i kemi.
Motivationen lyder ”för sitt målmedvetna arbete att skapa laborativa förutsättningar och språkmässiga nycklar i de naturvetenskapliga ämnena, framför allt kemi, till en heterogen elevgrupp”.
Ja så lyder titeln på ett glädjande pressmeddelande från Svenska Kemisamfundet den 26 januari i år. Utmärkelsen i fråga är den prestigefyllda Gunnar Starck-medaljen som delas ut framstående pedagogisk verksamhet på kemins område. Kemilektorn i fråga, det är ingen mindre än Helena Danielsson-Thorell från Kungsholmens gymnasium. Klingar namnet bekant? Tänkte det. Helena är disputerad i kemi, har mångårig undervisningserfarenhet och är medförfattare till den sprillans nya läroboken Reaktion Kemi – ett nytänkande läromedel som engagerar. Och på tal om engagemang, du som följer med lite i den NV-didaktiska skolforskningen vet säkert redan att Helena också varit med och bedrivit undervisningsutvecklande forskning inom ramen för STLS. Till Svenska Kemisamfundets reporter säger Helena såhär om att delta i STLS:
“– För mig var det väldigt betydelsefullt att vara med i det här projektet. Man lär sig mycket varje gång när man sitter och jobbar med materialet och diskuterar. Det kändes som att vi kom något på spåren, lite av en slump, som man gör i forskning. Hon anser att studien har gett henne större respekt för vad det innebär att vara elev, vilket hon också har tagit med sig till sin egen undervisning.”
I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.
Nu har delrapport 2 av Umeå universitets utvärdering av Läslyftet publicerats. Rapporten redovisar och analyserar huvudmäns, rektorers, handledares och lärares erfarenheter och bedömningar av effekter av Läslyftet under läsåret 2015/16. Rapporten bygger på de svar som de olika målgrupperna lämnat i enkäter och intervjuer.
När det gäller en sammantagen bedömning av Läslyftet svarade alla målgrupperna att de ansåg att Läslyftet var ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Handledarna var de mest positiva medan lärarna lämnade något mindre positiva svar. Efter handledarna var rektorerna de mest positiva. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning av de flesta. När det gäller de upplevda effekterna av Läslyftet, skriver rapporten följande:
Vill tipsa er om Utställningen Unga Forskare – en tävling för elever som gör ett gymnasiearbete inom naturvetenskap, teknik eller matematik. Genom att tävla i utställningen får elever möjligheten att träffa likasinnade, utveckla sina projekt och vinna fina priser!
Debatten som ställer läsningen av å ena sidan skönlitteratur och å andra sidan faktatexter emot varandra startade med en debattartikel i DN (17/7 2016). Lars Melin, docent i svenska , hävdade att skolan lägger alltför stort fokus på läsning av skönlitteratur, när det istället är faktalitteraturen som är nyckeln till framgång i skolan, till högre studier och till framgång i alla något så när kvalificerade jobb. Han fick inte stå oemotsagd utan många tyckte tvärtom att det är för lite skönlitteratur i skolan (se t.ex. här). Litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström och Lars Melin rök ihop i direktsänd TV (länk). Enligt Witt-Brattström visar forskning att skönlitteraturen är rena undermedlet för att fördjupa läskunnigheten, få ett mer varierat ordförråd och vidga känsloregistret, vilket Melin kontrade med att det i så fall inte är ”rätt” ordförråd i ett informationssamhälle. Istället bör statusen för informativa texter höjas enligt honom, och i det sammanhanget är det ”fullkomligt onödigt” att satsa på skönlitteratur.
I början av december var det dags igen. Melin skrev i Dagens nyheter (5/12 2016) om bristen på läsning av informativa texter i skolan vilken han menade skulle förklara det fortsatta Pisa-raset (som ju uteblev, fick vi veta dagen efter). Balansen har tippat över till fördel för ”det prestigefyllda skönlitterära läsandet”, skriver Melin. Han tar också upp det förr vanliga arbetssättet med textgenomgång, läxläsning och läxförhör som enligt honom tränade elevernas läsning utan att man egentligen tänkte på det som lästräning.
Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!
Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?
I slutet av denna vecka eller början av nästa publiceras en av de nya modulerna på Skolverkets läs- och skrivportal. Den heter från vardagsspråk till ämnesspråk och riktar sig till lärare och förskollärare från förskoleklass till årskurs 9. Enligt uppgift från Skolverket är flera exempel och uppgifter hämtade från de praktisk-estetiska ämnena vilket efterfrågats av många lärare.
De olika delarna behandlar följande områden (preliminära rubriker):
Med stöd av Vinnova har Vetenskapens Hus i samarbete med Stockholms stad just genomfört kursen ”Digitalt lärande och programmering i klassrummet”. Sammanlagt deltog 17 lärare i en serie av tio kurstillfällen under två terminer med start i våras.
I dagens Svenska Dagbladet (7/12 2016) har Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, kommenterat de svenska Pisa-resultaten (länk). Det hon lyfter fram är vikten av att träna läsning i skolans alla ämnen. ”Läsförståelse” är inte ett skolämne, och det räcker inte att lämna ansvaret för undervisningen av läsförmågan till svenskämnet. Avgörande för utvecklingen av avancerad läsförståelse är att den ses som en del av kompetensen i alla olika ämnen, skriver Karlsson. Hon nämner Läslyftet som en viktig fortbildningsinsats i sammanhanget, liksom motsvarande satsningar inom matematik och naturvetenskap där man också framhållit språkets roll. I förlängningen handlar det om att förändra den traditionella ämneslärarens identitet, menar Karlsson som också anser det vara välgörande att OECd:s kunskapssyn inte tar hänsyn till skolans invanda ämnesorganisation.
Läs också våra tidigare inlägg om språkets roll i olika skolämnen: matematik, kemi, bild, slöjd, SO.
;void(0);){kind=link}