Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kollegialt lärande

Obs! Sista anmälningsdag för Handleda vidare

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

Handleda vidare består av hel- eller halvdagsträffar under hösten -Pioner117 och våren -18 där du som deltar får lyssna på föreläsningar om handledning och kollegialt lärande samt föreläsningar inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Du får också möjlighet att utbyta erfarenheter och skapa nätverk med andra deltagare.

Målgrupp

Lärare, förstelärare och lektorer som:

Läs hela inlägget

Är du autentisk i din lärarroll?

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Vad är det egentligen att vara autentisk som lärare? Nu har jag läst en studie som har genomlyst just detta. Studiens titel är ‘Authentic’ teachers are better at engaging with their students och huvudansvarig för studien är Zac D. Johnson, forskare och lektor vid California State University, Fullerton.

Sammanfattningsvis visar resultatet att lärare som har en autentisk undervisningsstil inte bara mottas mer positivt av sina elever utan eleverna lär sig också mer. Dessutom handlar det här om djupare förståelse s.k. higher levels of learning and deeper understanding. 

Läs hela inlägget

Genre Writing Workshop

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

Är du språklärare, svenska, svenska som andraspråk eller engelska och intresserad av att lära dig mer om genrepedagogik och SFL (systemisk funktionell lingvistik) då kanske du ska förlägga två fortbildningsdagar i augusti till att lära dig mer om genreskrivande och SFL.

Med vem?

Läs hela inlägget

Att våga prova ett nytt förhållningssätt

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Mod och öppenhet är den gemensamma nämnaren för deltagarna i Språkpaketet.
Idag, onsdagen den 31a maj, möttes vi som deltagit i  Språkpaketet 2016-2017 för ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Lärare från 8 skolor har gjort en gemensam resa i arbetet med att utveckla sin undervisning i den första läs- och skrivinlärningen. Arbetssättet kallas ASL, Att skriva sig till läsning. Det betyder att eleverna lär sig läsa genom att börja skriva. Inget nytt i och för sig. Det som är nytt är att arbetet utgår från att eleverna skriver på Ipads eller datorer redan från allra första början. Skrivandet stöds av talsyntes. Det är spökskrift, bokstavräckor, ord och berättelser. Det är upptäckarskrivande, dvs. orden skrivs som de låter då eleven utforskar och analyserar förhållandet mellan ljud och bokstav. Symbolhanteringen utgörs av tidig form av upptäckarskrivande, avancerad form av upptäckarskrivande och helordsskrivande.

Först ut var kollegorna på Askebyskolan. Du ser här några glimtar från deras redovisning.

Läs hela inlägget

Musikquiz och geografilek

Publicerat i bloggen Gränslöst digitalt lärande

cellular-2246309_960_720Vad ska man hitta på de första och sista dagarna på terminen? Många lärare brukar göra någon lek eller frågesport med sina elever. När man har jobbat ett tag så brukar man ha några olika alternativ som man vet fungerar bra. Ibland är det dock roligt att få pröva något nytt och då är det roligt att kunna hjälpas åt.

Fråga i facebookgrupp väcker  engagemang

Alla har inte förmånen att ha så många kollegor som jag har. Då är det så fantastiskt att vi har varandra på sociala medier. Häromdagen dök det upp en önskan om tips på låtar till ett musikquiz med geografitema i facebookgruppen Nätverk för geografilärare.

Läs hela inlägget

Designbaserad forskning på LFK 2017

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

LFK2016

Nu är anmälan till Lärarnas forskningskonferens 2017 öppen! Alltid på tisdag vecka 44 – i år den 31 oktober. Vi är på Nacka gymnasium, Griffelvägen 17, Nacka, kl. 9.00-17.00.

Läs hela inlägget

Handledare som förändringsagent?

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

På konferensen Skriv! Les! i Trondheim förra veckan presenterades ett antal studier om Läslyftet. En avnorra_bantorget_0627 presentationerna hade titeln Förändringsagenter i skolans literacy-undervisning (Pernilla Andersson Varga och Ann-Christin Randahl, Göreborgs universitet/Göteborgs stad). Studien bygger på enkäter som handledare besvarat och på observationer av kollegiala samtal, och utforskar handledarnas förväntade, upplevda och utförda roller. De preliminära resultaten visar att dessa roller är följande: samtalsledare (den viktigaste rollen – inte oväntat), språkdidaktisk expert, jämbördig kollega, projektledare, biktfader och ambassadör för Läslyftet.

När det gäller handledarnas potential att fungera som förändringsagenter på skolan har studien identifierat både möjligheter och hot. Möjligheterna handlar om att handledarna är välutbildade och motiverade och att kollegorna på skolan är positiva. Det behövs dock en vidareutbildning av handledare i systematisk skolutveckling för att de ska lyckas i sin roll att driva fortsatt utveckling av literacy-undervisningen. Som exempel på identifierade hot kan man nämna bristen på tid och bristen på utrymme bland de många satsningarna.

Läs hela inlägget

Vad är postkolonial teori?

Publicerat i bloggen Lärare på G

Jag skrev för ett tag sedan (här) om en nyhet i gymnasiets kursplan för svenska: att det numera står explicit att feministiska och postkoloniala litteraturvetenskapliga perspektiv ska diskuteras med eleverna vid tolkning och analys av skönlitterära verk. Jag har fått höra från en del svensklärare att de skulle behöva fräscha upp kunskaperna vad gäller postkoloniala teori, eftersom det behandlas mycket svepande inom lärarutbildningen och en del har inte ens fått tillfälle att fördjupa sig i det. Jag tänkte därmed dela en text jag skrev inom ramen för kursen Postkolonial teori på Stockholms universitet, som redogör för några grundläggande idéer hos olika postkoloniala tänkare. I min uppfattning är detta inte bara relevant för svensklärare, utan även för er som undervisar i samhällsvetenskap, historia, musik/konst eller naturvetenskap. Texten knyter an till en dikt jag skrev som reaktion på en händelse förra året. Varsågoda:

Postkolonial analys av en händelse

Det är inte första gången vi hör sånt här på universitetet. Vi vet redan att för att lära oss rätt, måste vi ibland höra fel. Vi får en lektion i retorikens grunder, inom kursen svenska språket. Vi sitter som ljus. Väntar. Professorn i retorik drar ett lugnt andetag och sätter igång föreläsningen. Power point: en stor bild på skärmen av en man som spelar trumpet. Med ryggen mot publiken. Professorn pekar på bilden och mannen.

Läs hela inlägget

Rapport från en kunskapsbyggande myrstack

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Under veckan som gått har Anna-Maija Norberg och undertecknad från STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk varit på forskningskonferensen Skriv!Les! i Trondheim.

Där har vi presenterat pågående arbete och tidigare resultat från delprojekt i ramprojektet för vårt nätverk, som undersöker vad kursplaneförmågan ”Att läsa och skriva för olika syften” kan innebära.

Läs hela inlägget

Språkets roll i konflikter

Publicerat i bloggen Lärare på G

Hur kan konflikter som uppkommer i skolan lösas? I kurslitteraturen betonas att själva basen för konfliktlösning är god kommunikation, och basen för all kommunikation är språket. Språket är det medel med vilket konflikter kan förstås och lösas och därför kommer jag här fokusera på språkets betydelse i konflikthantering.

Roger Ellmin menar att konflikthantering är den andra baskunskapen i skolan – medan den första är språket: ”[…] det muntliga, skriftliga och kroppsliga.” (2008:120). Han baserar sin språksyn på Bertrand Russel och Michail Bachtin, i och med att språket beskrivs som både det som uttrycker tankar, men även skapar tankar ”[…] som inte skulle finnas utan det [språket].” (2008:120). Bachtin menar att lärande alltid sker i dialog – med andra individer, med texter och idéer. För att nå djupare förståelse och vidareutveckla våra egna uppfattningar måste vi lyssna på den andres synpunkter och engagera oss i en ständig dialog bestående av frågor, svar och överenskommelser, enligt Bachtin.

Läs hela inlägget