Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kollegialt lärande

Designbaserad forskning på LFK 2017

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

LFK2016

Nu är anmälan till Lärarnas forskningskonferens 2017 öppen! Alltid på tisdag vecka 44 – i år den 31 oktober. Vi är på Nacka gymnasium, Griffelvägen 17, Nacka, kl. 9.00-17.00.

Läs hela inlägget

Handledare som förändringsagent?

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

På konferensen Skriv! Les! i Trondheim förra veckan presenterades ett antal studier om Läslyftet. En avnorra_bantorget_0627 presentationerna hade titeln Förändringsagenter i skolans literacy-undervisning (Pernilla Andersson Varga och Ann-Christin Randahl, Göreborgs universitet/Göteborgs stad). Studien bygger på enkäter som handledare besvarat och på observationer av kollegiala samtal, och utforskar handledarnas förväntade, upplevda och utförda roller. De preliminära resultaten visar att dessa roller är följande: samtalsledare (den viktigaste rollen – inte oväntat), språkdidaktisk expert, jämbördig kollega, projektledare, biktfader och ambassadör för Läslyftet.

När det gäller handledarnas potential att fungera som förändringsagenter på skolan har studien identifierat både möjligheter och hot. Möjligheterna handlar om att handledarna är välutbildade och motiverade och att kollegorna på skolan är positiva. Det behövs dock en vidareutbildning av handledare i systematisk skolutveckling för att de ska lyckas i sin roll att driva fortsatt utveckling av literacy-undervisningen. Som exempel på identifierade hot kan man nämna bristen på tid och bristen på utrymme bland de många satsningarna.

Läs hela inlägget

Vad är postkolonial teori?

Publicerat i bloggen Lärare på G

Jag skrev för ett tag sedan (här) om en nyhet i gymnasiets kursplan för svenska: att det numera står explicit att feministiska och postkoloniala litteraturvetenskapliga perspektiv ska diskuteras med eleverna vid tolkning och analys av skönlitterära verk. Jag har fått höra från en del svensklärare att de skulle behöva fräscha upp kunskaperna vad gäller postkoloniala teori, eftersom det behandlas mycket svepande inom lärarutbildningen och en del har inte ens fått tillfälle att fördjupa sig i det. Jag tänkte därmed dela en text jag skrev inom ramen för kursen Postkolonial teori på Stockholms universitet, som redogör för några grundläggande idéer hos olika postkoloniala tänkare. I min uppfattning är detta inte bara relevant för svensklärare, utan även för er som undervisar i samhällsvetenskap, historia, musik/konst eller naturvetenskap. Texten knyter an till en dikt jag skrev som reaktion på en händelse förra året. Varsågoda:

Postkolonial analys av en händelse

Det är inte första gången vi hör sånt här på universitetet. Vi vet redan att för att lära oss rätt, måste vi ibland höra fel. Vi får en lektion i retorikens grunder, inom kursen svenska språket. Vi sitter som ljus. Väntar. Professorn i retorik drar ett lugnt andetag och sätter igång föreläsningen. Power point: en stor bild på skärmen av en man som spelar trumpet. Med ryggen mot publiken. Professorn pekar på bilden och mannen.

Läs hela inlägget

Rapport från en kunskapsbyggande myrstack

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Under veckan som gått har Anna-Maija Norberg och undertecknad från STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk varit på forskningskonferensen Skriv!Les! i Trondheim.

Där har vi presenterat pågående arbete och tidigare resultat från delprojekt i ramprojektet för vårt nätverk, som undersöker vad kursplaneförmågan ”Att läsa och skriva för olika syften” kan innebära.

Läs hela inlägget

Språkets roll i konflikter

Publicerat i bloggen Lärare på G

Hur kan konflikter som uppkommer i skolan lösas? I kurslitteraturen betonas att själva basen för konfliktlösning är god kommunikation, och basen för all kommunikation är språket. Språket är det medel med vilket konflikter kan förstås och lösas och därför kommer jag här fokusera på språkets betydelse i konflikthantering.

Roger Ellmin menar att konflikthantering är den andra baskunskapen i skolan – medan den första är språket: ”[…] det muntliga, skriftliga och kroppsliga.” (2008:120). Han baserar sin språksyn på Bertrand Russel och Michail Bachtin, i och med att språket beskrivs som både det som uttrycker tankar, men även skapar tankar ”[…] som inte skulle finnas utan det [språket].” (2008:120). Bachtin menar att lärande alltid sker i dialog – med andra individer, med texter och idéer. För att nå djupare förståelse och vidareutveckla våra egna uppfattningar måste vi lyssna på den andres synpunkter och engagera oss i en ständig dialog bestående av frågor, svar och överenskommelser, enligt Bachtin.

Läs hela inlägget

Inspirationsdag om Läslyftet

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

båda bildernaOm du ska vara handledare nästa läsår och varken gått eller ska gå handledarutbildningen, är du välkommen att delta i Skolverkets inspirationsdag om handledning inom Läslyftet i skolan den 22 augusti på Clarion Hotel Stockholm (vid Skanstull). Boka in dagen redan nu!

Inspirationsdagens syfte är att stötta och inspirera dig i din roll som handledare i Läslyftet. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Du får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle att utbyta erfarenheter med andra deltagare.

Läs hela inlägget

Läraren och klockan – prioriteringar underlättar

Publicerat i bloggen When you are lärare

Eva Bergman Chinapah bloggEn lärares arbetsdag är mångfacetterad och innehåller ofta många olika arbetsuppgifter förutom själva undervisningen. Detta kan innebära att tiden i vissa fall kan upplevas som en bristvara. Vad kan vi då göra på skolorna för att underlätta lärarens arbete tillsammans med rektorer och annan personal på skolan?

Läraryrket kännetecknas idag av en viss frihet att forma undervisning och planering inom vissa bestämda ramar. Vi lärare ska möta eleven där den befinner sig. Detta ställer krav på läraren men även på skolverksamheten i stort. Vi är många som tillsammans ska skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. I klassrummet bedrivs undervisning där läraren vill motivera och skapa insikt hos förhoppningsvis vetgiriga elever. I nästa stund är det dags för möte med kollegorna i arbetslaget för att följa upp elever och planera skolprojekt som temaveckor eller studiebesök. Plötsligt ringer jobbtelefonen och en orolig förälder undrar hur det går för hennes dotter i skolan. Sedan ska vi inte nämna alla oförutsedda händelser och möten som sker under en arbetsdag.

Läs hela inlägget

Dr Google och robotorna utmanar!

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

IMG_4772Här står jag och låter Dr Google utmana. Idag har jag haft den stora förmånen att presentera mitt forskningsprojekt i biologi didaktik på konferensen Skolibliotek 2017 i Göteborg. Ett fantastiskt gäng skolbibliotikarier, lärare och skolledare googlade symtom som ”illamående, yrsel och huvudvärk”. Gör det du också! Hur många träffar fick du? Vilken typ av källor dyker upp i träfflistan? Vilken diagnos får du av dr Google? Syftet med mitt forskningsprojekt är att utforska vad förmågan till kritisk granskning kan innebära i relation till ett växande medielandskap. Hur förhåller sig elever kritiskt till motstridig hälsoinformation på nätet? Hur kan skolans NV-undervisning bidra till att kvalificera förmågan till kritisk granskning?
FullSizeRender(3)

Under konferensen lyssnade jag också på utvecklingskonsulten och IT-strategen Mats Östling, som pratade om skolans digitalisering. Han menar på att skolans tillämpning av digital teknik borde möjliggöra innovationer och kreativitet, snarare än att förstärka och stödja befintliga metoder. I couldn’t agree more!!! Dessutom visade han en finfin programmeringsduk där robotar kan vandra runt i ”berättande samspel”. Hej framtiden…eller NUTIDEN menar jag :)

Läs hela inlägget

Vill du också förändra framtiden?

Publicerat i bloggen When you are lärare

farahpsblogg Allt började med en enorm kärlek till språket och en längtan till att få arbeta med barn och ungdomar. Inte visste jag då att jag skulle sitta här, 23 år senare, så mycket rikare, så mycket visare med en ännu större längtan till att förändra. Jag heter Farah Davari och jag arbetar som lärare på Stockholms byggtekniska gymnasium i Kista. Resan hit har varit lång, krokig, utvecklande, utmanande, spännande och minst sagt lärorik. Jag brukar säga att jag fortfarande lär mig, eftersom jag ställs inför en helt ny utmaning varje gång jag tar emot en grupp nya elever. Det finns ju ingen mall precis, gör så här så lyckas du förhoppningsvis. Nej, riktigt så enkelt är det inte tyvärr. Det där med att bygga relationer och lära känna eleverna, deras styrkor och svagheter, är det absolut viktigaste en lärare ska prioritera. Genom åren har jag varit med om många förändringar i skolans värld, på gott och ont. Bland annat tre olika läroplaner och betygssystem. Har det varit roligt och spännande alla gånger? Givetvis inte! Det är oerhört krävande och slitigt.

Drivkraft och motivation

Vad är det då som får mig att fortsätta? Vad ger mig drivkraften och motivationen? Det är det faktumet att jag får vara med och forma dessa underbara individer, en och en och en. Vid otaliga tillfällen har jag tagit emot elever som har haft det svårt. En del har till och med varit hemmasittare. Dessa elever har oftast inte upptäckt böckernas spännande värld, vissa har aldrig ens öppnat en bok. Tänk er, glädjen i att lyckas hjälpa dem att bli törstiga bokslukare! Var det lätt, som att trycka på en knapp? Absolut inte! Var det värt mödan? Självklart, säger jag med stolthet! Läraryrket är visst tufft och komplext på många sätt. Kan du tänka dig något annat yrke som får utstå så mycket kritik? Någon annan yrkeskår som granskas så ofta och så hårt? Men låt inte motståndet skrämma dig! Det är oerhört berikande att arbeta som lärare och vi behöver bli fler. Att det tyvärr råder en enorm lärarbrist i Sverige i dag har väl knappast undgått någon. Det finns otroligt många barn som väntar på att få lära sig läsa, skriva och räkna men de saknar behöriga och engagerade lärare som längtar efter att möta just deras frågor och behov. Vill du också vara med och förändra framtiden för ett av dessa barn?
Farah Davari, lärare, Stockholms byggtekniska gymnasium och poddvärd
Lyssna på podden ” Skolan i förändring” som släpps 23 mars.

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Här kommer information från vår senaste träff för lärare i moderna språk som den här gången också inkluderade lärare i engelska. Hela 60 språklärare deltog och vi lyssnade på presentationer från TAL-projektet och från projekt som jobbar med uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Här kommer information som togs upp på träffen:

Läs hela inlägget