Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Tips på Skapande skolaprojekt. Skarpnäcks skola har arbetat med samma kulturaktörer, fast i olika årskurser och teman.
Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Ann-Charlotte Hedegärd lärare och ansvarig för Skapande skola berättar om arbetet.
Pass tre leder lärarna utifrån ett material som de går igenom med sina klasser. Grupperna får i övningsuppgift att filma efter ett nästan färdigt bildmanus. Sedan är det dags att börja arbeta fram det egna filmmanuset.
I korthet innehåller lektionen:
Vi kommer att dela med oss av 13 pass i film och drama från filmprojektet Ung i Sthlm. I förra inlägget för berättade vi hur vi arbetade med drama för att svetsa samman klasserna. Det här inlägget från pass 2 handlar om kameraperspektiv.
Sjöviksskolan arbetar långsiktigt med Skapande skola och har under tre år låtit sina elever i årskurs ett till och med tre arbeta med dansaren Amanda Norlander från Withinart. Vårens arbete redovisades i parken Blomsterdalen vid skolan
I år har skolan inga lokaler för dans inomhus, de är inhysta i baracker i väntan på sin nya skola som blir klar 2019. Så alla workshops under våren hölls i parken som de utforskade genom dans och improvisation. Vi i publiken guidades runt till olika spelplatser av publikvärdar från klasserna. Eftersom dansen utspelades i en allmän park så var det också andra barn där som gungade och åkte rutschkana och blev en del av föreställningen. Det finns en kort film från elevernas dansuppvisning längre ned i blogginlägget.
Efter en kort information av filmprojektet Ung i STHLM för de deltagande klasserna, språkintroduktion och samhällsvetarklass från Blackebergs gymnasium ägnade vi resterande tid åt enkla namnövningar med syfte att skapa en trygg grupp.
I inlägget berättar jag om de övningar som vår teaterlärare Alexandra Ljungkvist gjorde med klasserna. Övningar som jag varmt rekommenderar för alla som börjar arbeta med en ny klass. Övningarna fungerar bra oavsett årskurs.
Efter många lektioner i filmskapande och dramatik är det ändligen dags för premiärvisning av elevernas filmer på tema trygghet inom projektet Ung i STHLM.
På bilden ses tre av de viktigaste aktörerna för projektets genomförande: Elisabet Jonsved och Elin Jönsson, filmpedagoger på Medioteket och Alexandra Ljungkvist, teaterlärare på Medioteket.
Vi funderade länge på om vi skulle ha ett tema för filmprojektet och i så fall, vilket tema? Eftersom Ung i STHLM är ett samarbetsprojekt mellan elever från språkintroduktion och nationella program var vi måna om att det skulle vara ett tema som eleverna kan relatera till och vilja eftersträva. Ett tema som förenar snarare än visar på olikheter.
Brist på trygghet hos unga har visat sig vara ett av de största problemen som har kommit fram i undersökningar och enkäter bland unga. Det är också ett begrepp som betonas starkt i Stockholms stads skolprogram. Som skolborgarrådet Olle Burell skrev på facebook efter att varit på Ung i STHLM:s filmpremiär med trygghetstema:
Leta rätt på en klass på din skola med elever som vill lära känna elever som nyligen kommit till Sverige eller en klass som vill lära känna svenska elever/elever som bott i Sverige en längre tid och anmäl er till språk-, integrations-,och scenprojektet Ung i STHLM.
Ung i STHLM är ett ett språk- och integrationsprojekt som vänder sig till skolor där svenskfödda elever/elever som bott i Sverige en längre tid får möjlighet att lära känna nyanlända elever och vice versa. I projektet arbetar vi med film och andra estetiska uttryckssätt för att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter och kompetens, men som ännu inte behärskar det svenska språket, ska erbjudas olika möjligheter att uttrycka sig.
Men också för att estetiska uttryckssätt gynnar elever som längtar efter ombyte från en texttyngd undervisning. På bilden arbetar elever från Blackebergs gymnasium på sitt bildmanus.
På många sätt speglar döden och hur vi hanterar våra döda ett samhälle väl. Vi undersöker vilka strukturer som rådde vid tiden då Skogskyrkogården uppfördes, och varför tankar om ökad jämställdhet och likhet inför döden växte fram just då. Hur har det egentligen blivit? Har synen på klass, religion och genus förändrats i begravningsritualer och minnesskapande?
;void(0);){kind=link}