Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lgr11/Lgrs11

Verbalt, visuellt och materiellt språkande i slöjden

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Läs hela inlägget

bild+musik=film

Läroplanen för grundskolan har reviderats 2017 med ett utökat fokus på digitalt kunnande. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla sin förmåga till eget skapande samt kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer. Eleven ska kunna använda digital teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen påtalar också att lärare ska organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Läs hela inlägget

Så söker du på Pedagog Stockholm

Publicerat i bloggen Redaktionen

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

Läs hela inlägget

Crazy koffertlady

Publicerat i bloggen Mattekoffert

Nya koffertenEn stor väska och flera små. Packades i, packades ur och packades om. Kanske skulle jag ha fler väskor för att inte behöva ägna så mycket tid åt packandet och när jag fick höra talas om Koffertmannens butik i Midsommarkransen fanns ingen återvändo. Jag gick i spinn. Inför läsåret 2016/17 införskaffades Den Stora Kofferten med två våningar. Problemet med den stora kofferten var att den inte är så mobil så den kom att bli en stationär koffert att inspireras av i lokalerna på Oasen som inrymmer lågstadiets speciallärare och mig som matteresurs.  Efter ett tag fick jag ytterligare en väska av en kollega och jag började fundera på att ha en väska för varje centralt innehåll i kursplanen. Den tanken finns fortfarande kvar, men jag har inte kommit fram till hur jag ska dela upp det konkreta materialet enligt den klassificeringen. Vissa Open koffertmaterial är specifikt gjorda för ett område medan de flesta kan användas till så mycket. Då blir det ändå en massa ompackande. Samtidigt kanske olika väskor kan signalera till eleverna vilket område vi ska arbeta med vilket skulle kunna skapa en tydlighet och förenas med planeringar, utvärderingar och bedömningsstöd. Det är lättare att rusa iväg i tanken än att konkretisera, jag är mer tänkare än görare, men tankarna ska få mogna lite under sommaren så kanske de kan bli till konkreta lösningar till höstterminen. Tips, tankar, idéer kring detta mottas tacksamt! Och har du en väska över tar jag gärna den med :)

De här första inläggen har handlat om hur väskorna kom till. Till hösten planerar jag att berätta mer om hur jag använder olika material i mitt arbete med eleverna, både framgångshistorier och bakslag. Förhoppningsvis hinner jag skriva ytterligare inlägg innan sommarlovet, men för säkerhets skull önskar jag ändå trevlig sommar redan nu!

Läs hela inlägget

Vilket språk ska man lära sig?

Publicerat i bloggen Programmering Stockholm

Prog-languages

Det finns många olika programmeringsspråk, kanske närmare två tusen. Alla används inte längre och många är varianter av större språk, ungefär som dialekter. Gemensamt är att språken har en strikt syntax som måste följas. I vissa språk är indrag i början på kodraden viktig, i andra inte. Tecken som ”krullparentenser” {} (även kallade måsvingar) och semikolon kan ha olika funktioner i olika språk. I Python kan man använda antingen ”dubbelfnuttar” (”) eller ”enkelfnuttar” (’) för att markera en sträng, medan det i andra språk bara fungerar med det ena. En annan skillnad mellan språken är hur data sorteras. Olika språk är också mer eller mindre kompatibla med varandra. Eftersom skrivare, paddor och datorer kan vara programmerade med olika språk, är det en fördel om de lätt kan kommunicera med varandra.

Läs hela inlägget

Språkutvecklande NO-undervisning

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

NO-bokBjörn Kindenberg och Maria Wiksten, författare till Språkutvecklande SO-undervisning, har nu skrivit en motsvarande bok om NO-undervisning. Enligt baksidestexten handlar boken om hur man kan skapa en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och språk. Eftersom språket, kunskaperna och tänkandet är sammanlänkat, behöver eleverna få språkliga strategier för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

Boken innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Till exempel handlar det om hur man:
• stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter
• arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande
• formulerar utmanande frågor
• går igenom ord och begrepp i en text.

Läs hela inlägget

Att lära gamla hundar sitta

Publicerat i bloggen Programmering Stockholm

dog-102955_1280

Just nu strömmar det in oroliga åsikter från höger och vänster, angående den nya digitala agendan för skolan. Oron som kommer från folk utanför skolan struntar jag fullständigt i. Jag tänker inte ens läsa ledare som kritiserar regeringens beslut. Det är inte värt energin.

Läs hela inlägget

Digital kompetens bortom verktyg och appar

Publicerat i bloggen Programmering Stockholm

cat-244060_1280

I efterdyningarna av regeringens beslut om att stärka digital kompetens i styrdokumenten har jag hamnat i många debatter i sociala medier. Mellan raderna läser jag in olika typer av kritik, som i mångt och mycket bottnar i oro. Vi måste bli tydligare i att förklara vad digital kompetens är och varför det är viktigt.  Det digitala är inte något ytligt krimskrams som lärare använder för att skoja till lektionerna lite. Jag berörde det i inlägget om Varför programmering här.

Läs hela inlägget

ballonger

Idag kom det äntligen. Regeringen har antagit Skolverkets för hur programmering kommer in i läroplanen. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017.

Läs hela inlägget

Didaktorn: Digitalkunskap

Publicerat i bloggen Programmering Stockholm

Dagens blogginlägg blir i form av en podcast. I samband med Bokmässan i höstas, träffade jag Natanael Derwinger och spelade in ett avsnitt av podcasten Didaktorn. Här följer 17 minuter där jag förklarar bakgrunden till mina tankar om programmering och den digitala dimensionen av läroplanen.

/Karin

Läs hela inlägget