Differensen är grön
Publicerat i bloggen Mattekoffert
Ja, nu var det ju ett tag sedan men lektionen om differens och skillnad med utgångspunkt i Cuisenairstavar fortsatte och genomfördes i tre olika klasser. Efter att vid första tillfället ha letat efter stavar med skillnaden röd stav fick eleverna försöka hitta stavar med differensen grön. Det var inga större problem för någon elev, de började förstå begreppet differens nu. Därmed var vi redo att gå vidare till uppgifter kring likhetstecknet, sk öppna utsagor. Eleverna fick arbetsblad med uppgifter som
nd multilingual
Förrförra veckan hamnade jag hastigt och lustigt på tvådagarskurs kring Singaporematte. Jag har gått en tvådagarsutbildning tidigare men inte använt mig av hela konceptet eftersom jag inte jobbar i klass med den kontinuitet som krävs. Nu var det Dr Ban Har Yeap från Singapore (där han bl a arbetar med lärarutbildningen och en skola för autistiska) som höll i utbildningen och det var fantastiskt inspirerande. Genom en till synes enkel uppgift skapas utforskande lektion där eleverna själva upptäcker massor av matematik som de diskuterar, presenterar och får modellad av läraren. När jag veckan efter skulle vikariera i en trea två dagar var jag på grund av detta barnsligt ivrig att få prova lite Singaporemodell. Klassen skulle arbeta med sambandet mellan multiplikation och division med talen 5 och 10. Den inledande 
lektionen delade jag ut ett antal multilinkkuber per elevpar (alla fick 30/par men det var inget jag nämnde). Uppgiften var sedan att dela in dem i lika stora grupper och att upptäcka om det var möjligt att göra på flera olika sätt. Inledningsvis byggdes lite pistoler och svärd, men efter ett tag ägnade sig de flesta åt det som var uppgiften. Jag gick runt och iakttog och informerade klassen om ett nytt sätt hade upptäckts och på så sätt blev eleverna ivriga att få bli det par som kom på ett helt nytt sätt. Efter en halvtimme fanns det par som hävdade att de hittat 8 olika sätt att gruppera på och då måste vi såklart sammanfatta på tavlan. Som jag lärt av Dr Yeap hade jag en plan för hur jag skulle strukturera tavlan för att eleverna skulle få syn på samband. Vi räknade grupper och hur många som var i varje grupp och sedan vilket sätt som var enklast för att se det totala antalet klossar (vilket inte kom upp till diskussion förrän nu). De flesta tyckte att 3 grupper med 10 i varje var enklast, medan några tyckte att två grupper med 15 var lättare. När jag frågade om de såg något mönster eller något annat de reagerade på funderade de en kort stund och sedan såg jag den där gnistan i någras ögon som tyder på att de fått blicka in i den magiska världen av matematisk skönhet. Det är så fascinerande att se att barn faktiskt kan känna lycka av att upptäcka matematiska 
samband. 5 gånger 6 och 6 gånger 5… och 10 gånger 3 och 3 gånger 10… och titta det stämmer med 15 och 2 också!
Drömscenario, supertaggad! Introduktion av bråk för en klass 2. Möjligheterna breder ut sig och måste begränsas, 40 minuter har jag på mig att få med dem på tåget. Dessutom övermättad av inspiration efter att ha läst Mun Ling Los bok Variationsteori. Vilka variationsmönster och kontrasteringar kan jag använda mig av? Såhär i efterhand kan jag se att det kanske blev lite som att blanda alla sina favoritmaträtter i en skål och inse att det kanske inte blev tusen gånger så bra, men något fick de med sig och från att ha en bråkdel (förlåt, typisk mattelärarhumor) av elevernas uppmärksamhet vid lektionens början ökade engagemanget till att i stort sett alla elever viftade med händerna och utstötte såna där ljud som barn gör när de vill dela med sig av sin kunskap omedelbart. Så, vad gjorde vi? Det blev en whiteboardlektion, det ska erkännas. Hade det varit halvklass eller om jag varit säker på att eleverna var vana vid att arbeta med konkret material hade jag låtit dem arbeta mer praktiskt, men nu fanns 40 minuter tillgängliga och min bedömning var att en tavelcentrerad genomgång skulle ge bäst resultat.
Redan när eleverna kom in satt cuisenairestavarna uppe på tavlan vilket väckte några elevers nyfikenhet, sådana hade de inte sett förut, de var coola. Jag inledde med att berätta att bråk kommer av det tyska ordet för bryta och att det handlar om att bryta eller dela tal och att det viktiga är att en måste dela lika. Sedan tog jag den orangea stavan och sa att den var ett eller en hel. – Om jag nu vill dela den i två lika stora delar, vilka stavar ska jag ta då?
Några händer upp i luften, prova den bruna blev första förslaget. Då passade ju bara den röda, det blev inte två lika stora. Nu dök fler händer upp i luften, det här måste lösas! Svart blev förslaget, men det visade sig att det inte heller stämde. Ännu fler händer och det var dags att prova med gul. Ja, det stämde ju! Två gula blev lika länga som en orange.
;void(0);){kind=link}