Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar.
Summer reading loss är ett känt begrepp. Det står för att elever som inte läser under sommarlovet går tillbaka i sin läsutveckling, medan elever som läser mycket kan gå framåt.
Inläsningstjänst har vi kommunabonnemang på i Stockholms stad. Många känner till att där finns inlästa läromedel för elever i behov av sådana, men att det också finns en massa annat för lustläsning och kunskapsinhämtning har inte alla koll på. Det är lättlästa böcker från Nypon, Vilja och Hegas – en del av dem på engelska och även några vanliga modersmål.
Finfin resurs alltså, men Inläsningstjänst har en totalt genomusel sökfunktion. Så, för att hjälpa elever att hitta böckerna gjorde jag affischer på min förra skola. Nu uppdaterar jag dem, informerar lärare och när det passar även direkt i elevgrupperna. I morgon ska jag träffa några nyanlända elever på mellanstadiet, ILT är guld för dem.
Som du vet är alla bilder från Stadsmuseet och Stadsarkivet i Stockholmskällan fria att använda, ändra och sprida. En bra resurs för att slöjda julkort och vinterhälsningar alltså! De här korten är gjorda i Photoshop. Vi har lagt till lager med färg och vektor-bilder – olika ramar i eps-format – men sax och klister funkar precis lika bra, liksom andra, enklare bildredigeringsappar.
Jag har undervisat i modersmål i Sverige sedan 2002. Innan dess har jag undervisat i Italien, England och i Tyskland. I varje land hade jag också ett annat uppdrag i skolan: att ta emot de nyanlända barnen med ringa språkkunskaper; att undervisa nybörjare i italienska och tyska; att inkludera de nyanlända i det dagliga klassrummet; eller ta eleverna på studieresa till andar europeiska länder. Jag saknar detta utbyte av erfarenheter med andra kolleger i andra länder. Det är så berikande. Här i Sverige ser min vardag istället ensam ut; jag går från skola till skola, träffar mina tvåspråkiga elever men inga kolleger eftersom vi är så spridda ute på alla skolor och personal i skolorna har inget att dela med oss språklärare. I flera år funderade jag på att få veta hur det ser ut i andra länder och av denna nyfikenhet tog jag kontakt med mina kollegor i staden jag undervisade innan jag flyttade till Sverige. Jag organiserade en studieresa till Italien för att se hur undervisningen hade förändrats under alla år jag varit i Sverige. Jag kunde realisera detta våren 2019 och tog med mig två kollegor från Språkcentrum
Jag har varit på en tematräff om ”Kartläggning av språkförmågan hos flerspråkiga elever i årskurs F-3”. Tematräffen var för modersmålslärare och anordnades av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) torsdagen den 21 november 2019.
Det var cirka 20 deltagare från hela Sverige. De flesta var modersmålslärare men det fanns också några verksamhetsutvecklare. Vi var sex modersmålslärare från Stockholms Språkcentrum. Jag tyckte det var väldigt givande att få vara med vid tematräffen.
Sverige har fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samiska, jiddisch, romani, finska och meänkieli är nationella minoritetsspråk. Samer har därutöver också ställning som urfolk i det vi idag kallar Sverige. Stockholms stad har status som förvaltningsområde och har därmed tagit på sig ett utökat ansvar för att de nationella minoriteterna och gruppernas möjligheter att leva, bevara och utveckla sina kulturer. På Stockholmskällan har vi nu samlat en träfflista på 71 källmaterial och litteraturtips om våra nationella minoriteters historia i Stockholm.
I Stockholms stad går det superlätt att få en fin hylla med böcker på elevernas modersmål – det är ju bara att beställa från Mångspråksbiblioteket.
Jag har fått många frågor från förskoleklasslärare om huruvida modersmålslärarna kan genomföra Hitta språket med nyanlända. När jag läser i lärarinformationen till kartläggningsmaterialet så ser jag att modersmålslärare nämns i Hitta matematiken men inte i Hitta språket.
I Hitta matematiken läser jag under avsnittet Anpassningar följande:
I år handlar temat i tävlingen “En bok i världen” om sanning. Det låter intressant, tycker jag. I år behöver jag inte översätta texter i en bilderbok till thai därför att mångkulturellt bibliotek tipsade om en bok på thailändska, Nithan Town House, eller en berättelse om ett radhusområde.
Innehållet som boken tar upp handlar mer om grannarnas olika förhållningssätt till ett fruktträd i radhusområden. Vilket fruktträd vet vi inte exakt, men vi gissade att det skulle vara mangoträd. Det bär frukter och grannarna har blivit irriterade på att frukterna ramlar på deras hustak, så de vill att huvudpersonens mamma ska hugga ner trädet. Mamman hugger bara ner de grenar som sträcker sig över grannarnas hustak. Men efter att mamman huggit ner grenarna så har det blivit varmare och varmare inuti grannarnas hus. Men mamman har det lugnt och skönt därför att trädet skyddar huset från solens värme.
;void(0);){kind=link}