Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Handleda vidare består av hel- eller halvdagsträffar under hösten -
17 och våren -18 där du som deltar får lyssna på föreläsningar om handledning och kollegialt lärande samt föreläsningar inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Du får också möjlighet att utbyta erfarenheter och skapa nätverk med andra deltagare.
Lärare, förstelärare och lektorer som:
Är du språklärare, svenska, svenska som andraspråk eller engelska och intresserad av att lära dig mer om genrepedagogik och SFL (systemisk funktionell lingvistik) då kanske du ska förlägga två fortbildningsdagar i augusti till att lära dig mer om genreskrivande och SFL.
Med vem?
Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017
Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.
På fredag börjar utbildningen för de nya handledarna inom Läslyftet på Stockholms kommunala skolor. Det är 105 handledare som kommer att delas in i åtta grundskole- och två gymnasielärargrupper, s.k. basgrupper med var sin basgruppsledare. Handledarna har bjudits in till en samarbetsyta där all information om utbildningen finns.
Utbildningen innehåller både handledning och didaktik, men den första utbildningsdagen är inriktad mot handledning. Bland annat blir det en föreläsning om handledning som verktyg. Hela programmet finns i aktivitetsplanen på samarbetsytan.
Litteraturläsningens vara eller icke-vara?
På konferensen Skriv! Les! i Trondheim förra veckan presenterades ett antal studier om Läslyftet. En av
presentationerna hade titeln Förändringsagenter i skolans literacy-undervisning (Pernilla Andersson Varga och Ann-Christin Randahl, Göreborgs universitet/Göteborgs stad). Studien bygger på enkäter som handledare besvarat och på observationer av kollegiala samtal, och utforskar handledarnas förväntade, upplevda och utförda roller. De preliminära resultaten visar att dessa roller är följande: samtalsledare (den viktigaste rollen – inte oväntat), språkdidaktisk expert, jämbördig kollega, projektledare, biktfader och ambassadör för Läslyftet.
När det gäller handledarnas potential att fungera som förändringsagenter på skolan har studien identifierat både möjligheter och hot. Möjligheterna handlar om att handledarna är välutbildade och motiverade och att kollegorna på skolan är positiva. Det behövs dock en vidareutbildning av handledare i systematisk skolutveckling för att de ska lyckas i sin roll att driva fortsatt utveckling av literacy-undervisningen. Som exempel på identifierade hot kan man nämna bristen på tid och bristen på utrymme bland de många satsningarna.
I en ny avhandling Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn (Susanne Duek, 2017) har sex nyanlända barn mellan fyra och nio år följts både hemma, förskolan och skolan under ett år i en studie om barnens litteracitetspraktiker och om relationen mellan skolan/förskolan och hemmet. Barnens föräldrar har ingen eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Fokus i studien har legat på familjernas vanor, traditioner och normer, snarare än barnens färdigheter. Familjernas vanor och traditioner skiljer sig markant från skolans skriftspråkliga norm och lärarnas förväntningar. Barnen har få böcker hemma och föräldrarna använder tryckta texter i liten utsträckning. Familjerna värderar dock barnens skolgång högt, och för en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.
I en intervju säger Duek att hon blev förvånad över att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Barnens modersmål skulle kunna vara en mycket större tillgång i skolan. Duek menar också att studiens resultat är giltiga för alla elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska.
Om du ska vara handledare nästa läsår och varken gått eller ska gå handledarutbildningen, är du välkommen att delta i Skolverkets inspirationsdag om handledning inom Läslyftet i skolan den 22 augusti på Clarion Hotel Stockholm (vid Skanstull). Boka in dagen redan nu!
Inspirationsdagens syfte är att stötta och inspirera dig i din roll som handledare i Läslyftet. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Du får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle att utbyta erfarenheter med andra deltagare.
Skolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.
Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.
Det finns många saker som är bra med att arbeta i Stockholm. En som jag gillar speciellt är att det finns många fortbildningar eller föreläsningar på kvällarna att gå på som är kostnadsfria.
I februaris deltog jag Kulturombudsträffen som handlar om dramaövningar. Det var mycket lärolikt. Där träffade jag Rocio Johansson, en kvinnlig modersmålspedagog i spanska, på Kulturombudsträffen. Vi är båda modersmålslärare på Språkcentrum men det innebär inte att vi skulle ha lärt känna varandra på jobbet eftersom vår organisation är stor med cirka 400 modersmålslärare som därför är uppdelad i olika grupper med olika chefer.
;void(0);){kind=link}