Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Den 21 november håller Mei Kuin Lai, skolforskare från Nya Zeeland, en föreläsning och workshop om: Improving literacy achievement in multicultural a
nd multilingual schools
Föreläsningen riktar sig till alla lärare på grundskolan med intresse för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
På många skolor har Läslyftet nu kommit igång, antingen en första omgång med statsbidrag eller en fortsättning i egen takt. Läsårets handledarutbildning började med en första dag i juni och den 6-7 september är det dags för tillfälle 2. Den första av de två dagarna handlar om didaktik, bland annat med tre spännande föreläsningar: Per Blomqvist talar om skrivundervisning på gymnasiet, Gudrun Svensson om andraspråkselever och didaktik och Elisabeth Jennfors om critical literacy.
I ett tidigare inlägg skrev jag om en studie om Läslyftet som presenterades på Skriv! Les! -konferensen i Trondheim i början av maj. Nu återkommer jag till konferensen och 
presenterar en studie av lärares arbete med Läslyftet.
Handleda vidare består av hel- eller halvdagsträffar under hösten -
17 och våren -18 där du som deltar får lyssna på föreläsningar om handledning och kollegialt lärande samt föreläsningar inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Du får också möjlighet att utbyta erfarenheter och skapa nätverk med andra deltagare.
Lärare, förstelärare och lektorer som:
Är du språklärare, svenska, svenska som andraspråk eller engelska och intresserad av att lära dig mer om genrepedagogik och SFL (systemisk funktionell lingvistik) då kanske du ska förlägga två fortbildningsdagar i augusti till att lära dig mer om genreskrivande och SFL.
Med vem?
Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017
Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.
På fredag börjar utbildningen för de nya handledarna inom Läslyftet på Stockholms kommunala skolor. Det är 105 handledare som kommer att delas in i åtta grundskole- och två gymnasielärargrupper, s.k. basgrupper med var sin basgruppsledare. Handledarna har bjudits in till en samarbetsyta där all information om utbildningen finns.
Utbildningen innehåller både handledning och didaktik, men den första utbildningsdagen är inriktad mot handledning. Bland annat blir det en föreläsning om handledning som verktyg. Hela programmet finns i aktivitetsplanen på samarbetsytan.
Litteraturläsningens vara eller icke-vara?
På konferensen Skriv! Les! i Trondheim förra veckan presenterades ett antal studier om Läslyftet. En av
presentationerna hade titeln Förändringsagenter i skolans literacy-undervisning (Pernilla Andersson Varga och Ann-Christin Randahl, Göreborgs universitet/Göteborgs stad). Studien bygger på enkäter som handledare besvarat och på observationer av kollegiala samtal, och utforskar handledarnas förväntade, upplevda och utförda roller. De preliminära resultaten visar att dessa roller är följande: samtalsledare (den viktigaste rollen – inte oväntat), språkdidaktisk expert, jämbördig kollega, projektledare, biktfader och ambassadör för Läslyftet.
När det gäller handledarnas potential att fungera som förändringsagenter på skolan har studien identifierat både möjligheter och hot. Möjligheterna handlar om att handledarna är välutbildade och motiverade och att kollegorna på skolan är positiva. Det behövs dock en vidareutbildning av handledare i systematisk skolutveckling för att de ska lyckas i sin roll att driva fortsatt utveckling av literacy-undervisningen. Som exempel på identifierade hot kan man nämna bristen på tid och bristen på utrymme bland de många satsningarna.
I en ny avhandling Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn (Susanne Duek, 2017) har sex nyanlända barn mellan fyra och nio år följts både hemma, förskolan och skolan under ett år i en studie om barnens litteracitetspraktiker och om relationen mellan skolan/förskolan och hemmet. Barnens föräldrar har ingen eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Fokus i studien har legat på familjernas vanor, traditioner och normer, snarare än barnens färdigheter. Familjernas vanor och traditioner skiljer sig markant från skolans skriftspråkliga norm och lärarnas förväntningar. Barnen har få böcker hemma och föräldrarna använder tryckta texter i liten utsträckning. Familjerna värderar dock barnens skolgång högt, och för en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.
I en intervju säger Duek att hon blev förvånad över att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Barnens modersmål skulle kunna vara en mycket större tillgång i skolan. Duek menar också att studiens resultat är giltiga för alla elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska.
;void(0);){kind=link}