Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
I och med det stora flyktingmottagandet hösten 2015 ökade intresset för nyanlända på alla fronter i samhället och inte minst i skolan. För ökad likvärdighet och kvalitet i nyanländas lärande gav regeringen i uppdrag till Skolverket att sätta in resurser och insatser för detta. Skolverket erbjöd alla Sveriges huvudmän statsbidrag för att tillsätta samordnare för nyanländas lärande.
Att Sveriges skolor har fått många nyanlända elever det senaste året har nog inte undgått någon. Läraren, och vinnare av Guldäpples särskilda pris 2016, Hülya Basaran har skrivit boken Nyanlända i mitt klassrum. Hon arbetar till vardags i Trollhättan med språkundervisning och nyanlända. Boken har ett fokus på hur digitala resurser kan bidra till språkundervisning. Den är konkret och relevant för alla som arbetar i skolan med språk och nyanlända. De digitala redskapen bildar en röd tråd genom boken.
Boken beskriver tydligt och enkelt hur du med språkutveckling i fokus och med utgångspunkt i styrdokumenten kan använda digitala resurser i undervisningen utan att vare sig argumentera för eller ha en övertro till tekniken. Genom val av resurser kan du som lärare skapa ett inkluderande arbetssätt och förutsättningar för dina nyanlända elevers lärande.
Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.
Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.
Från det ögonblick vi föds in i denna värld möter vi nya miljöer och situationer. Ibland kan det röra sig om vardagliga upplevelser som när vi går på träning eller en fest, ibland mer omvälvande förändringar som första dagen i skolan eller på arbetsplatsen, kanske i en ny stad eller rent av i ett nytt land. Vi hamnar i andra kulturer av olika slag som till en början kan verka obegripliga, ibland skrämmande men också fascinerande och rent av komiska. Hur sådana möten kan te sig skildras i Teateri senaste produktion Ankomsten som bygger på Alma-belönade Shaun Tans gripande bildroman.
Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.
Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.
Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!
Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?
I samband med en konferens om flerspråkighet i Norden besökte jag tillsammans med andra konferensdeltagare en låg- och mellanstadieskola i Helsingfors. Vi möttes av en entusiastisk lärare i finska som andraspråk som presenterade skolans arbete på två sätt. Dels fick vi ta del av hennes presentation Inclusive learning in a multicultural classroom, peer learning, dels fick vi se hur hon arbetade med en grupp elever. Det inkluderande handlar bland annat om att nyanlända elever placeras i klass direkt och att skolan har ett mycket medvetet arbete med flerspråkiga elever där målet är både att lära sig finska snabbt och att få finskspråkiga vänner. Det senare bidrar förstås till det förra men det handlar också om elevernas allmänna välbefinnande. Eleverna är indelade i smågrupper som består av både finska som andraspråks- och finska som modersmålselever, och läraren i finska som andraspråk arbetar med en grupp i taget. Det betyder att alla eleverna någon gång lämnar klassrummet för ett sådant arbete. Vi fick se läraren arbeta med en grupp 8-åringar med två helfinska barn, en nyanländ flicka och två andraspråkselever, och det märktes tydligt att de var vana vid och fann stor glädje i arbetet.
Ett annat inslag i det inkluderande arbetet är s.k. multilingual lessons. Dessa planeras av klassläraren och finska som andraspråksläraren tillsammans och handlar om att lyfta fram de olika språken som är representerade i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs och något att vara stolt över och inte som en utmaning. Allt som har med språk att göra lyfts fram med intresse, exempelvis något så enkelt som att en elev lärt sig ett svenskt ord på en Stockholmskryssning.
En av keynoteföreläsarna på Vetenskapsrådets resultatdialog (21-22/11 2016) var Nihad Bunar, Stockholms universitet, känd bland annat för sin bok Nyanlända och lärande. Titeln på hans föreläsning var ”Hur skall vi göra?” – migration, utbildning och utbildningsforskningens ansvar.
Bunar talade om strukturellt missgynnade områden och deras skolor och beskrev en utveckling från lokalsamhällets stolthet till skolor med dåligt rykte som tappar framför allt studiemotiverade elever. Oavsett möjliga anledningar till utvecklingen är det viktigt att uppmärksamma alla barns situation. Just detta var en av Bunars argument: att betrakta alla barn som barn – vilket inte är fallet nu enligt honom. De lagar, regler och bestämmelser som gäller för ”barn” tycks inte alltid gälla för barn som befinner sig i en process av pågående migration.
Fredrik Rusks intresse för ämnet väcktes när han arbetade som assistent i ett forskningsprojekt om flerspråkighet och lärande. Han märkte att barn är skickliga på att använda alla sina språk och att de lär av varandra i vardagen. Hans avhandling är ett försök att förstå lärande och språket som en social handling och därmed inte något som bara sker i huvudet. Han har filmat finlandssvenska föräldrar, lärare och barn mellan 6 och 17 år för att se hur lärandet sker.
Hans resultat visar att barn är bra på detta lärande och måste inte alltid ha en lärare närvarande. Ett viktigt resultat är att till synes små saker, som hur lärare ställer frågor och vilken typ av kunskap som efterfrågas, tycks kunna få stora konsekvenser. Kanske eleven inte förstår i detalj vad läraren frågar efter när det sker på andraspråket, vilket läraren kan missa. Här är det bra att använda elevens förstaspråk som stöd. Enligt Rusk finns det en uppfattning att det är bättre att bara använda ett språk men istället kan läraren behöva förklara begrepp och öppna för alla språk eleven har. Det ska man inte vara så rädd för och det betyder inte att eleven inte kommer att lära sig andraspråket, menar Rusk.
Nyanländ till kemins värld. En studie om nyanländas lärande i naturvetenskap i gymnasieskolan – så heter Sara Planting-Bergkloos pågående studie som hon presenterade på Lärarnas forskningskonferens, LFK. I studien undersöks hur nyanlända elever kan möta den ordinarie undervisningen på de nationella programmen med hjälp av naturvetenskapens kommunikativa resurser. Tidigare forskning (Zang, 2016) visar att en ökad användning av multimodala resurser kan gynna en kunskapsutveckling i det naturvetenskapliga innehållet men också den språkliga utvecklingen, enligt Planting-Bergkloo. I studien inkluderas även de nyanlända elevernas egna perspektiv. Studien följer fem nyanlända elever i årskurs 2 på ett naturvetenskapligt program. Datainsamlingen består av videoinspelade elevsamtal från elevernas möten med kommunikativa resurser och en fokusgruppsintevju där eleverna reflekterar över undervisningen.
Preliminära resultat visar att dessa elevsamtal skapar tillfällen för informella naturvetenskapliga samtal utan den press som kan finnas i samtal med lärare eller inför klasskamrater. De kommunikativa resurserna skapar därmed situationer där de nyanlända eleverna engageras i naturvetenskapliga samtal och formulerar naturvetenskapliga förklaringar. Enligt Planting-Bergkloo kan dessa samtal vara en början till en naturvetenskapligt språkinriktad undervisning.
;void(0);){kind=link}