Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Det svenska nittitalet

Publicerat i bloggen Svenskläraren tipsar

Hej!

Ledsen för lite svajigt bloggande, men med maj kommer ju den tyngsta arbetsbördan för  oss lärare och det är som bekant också perioden då man måste hålla ungefär tusen saker i huvudet samtidigt. Och så gäller det att försöka planera någonting meningsfullt de sista lektionerna av kursen, trots att man är färdig med alla examinationer. Där är jag just nu och funderar kring Svenska 2, som jag den här terminen har i tre klasser parallellt. Jag har en idé, som jag ska försöka konkretisera lite mer och göra verklighet av nästa vecka.

Läs hela inlägget

Lite nip and tuck gav resultat. Landguiden i ny skrud.

Publicerat i bloggen IKTEKET

Del 3 i bloggserien om digitala möjligheter i Stockholm Stad är denna gång vigd åt Utrikespolitiska institutets fantastiska webbplats Landguiden 

Hur många gånger har du hör talas om det den där Landguiden och tänkt att det där är väl något som enbart geografiläraren har användning för? Tänk om och landguiden 1tänk igen. Precis som att NE.se är en guldgruva så är Landguiden  en webbplats du ska sätta som favorit. För här finns mycket matnyttigt för både lärare och elever. Bara det att allt är på ett och samma ställe så varken du eller eleverna behöver surfa runt på webben i jakten på trovärdig information är ett stort plus i kanten.  

Landguiden är en del av den webbplats som Utrikespolitiska institutet driver och här har de samlat en sammanställning över vad som pågår i världen.  Utöverlandguiden 7 Landguiden så ingår även UI:s egna webbplats och Utrikesmagasinet som är UI:s forum för analys och opinion. En webbplats som helt enkelt täcker in många kunskapskrav i många ämnen och kurser.  

Läs hela inlägget

Alla för eleven

Publicerat i bloggen When you are lärare

jonahbloggVarför jobbar vi på skola? Lockar den massiva lönen? Beror det på all positiv publicitet i media? Beror det på konferensresorna till Paris? Svaret lutar åt ”nej”. Vi jobbar på skola, till allra största del, för att vi ges en unik möjlighet att utveckla elever i grupp och som individer. En möjlighet att lägga grunden för deras framtida yrkesliv och sociala samspel.

I denna utveckling behövs en rad olika människor och yrkesroller. Allt från skolsköterskor, lokalvårdare och kökspersonal till rektorer, lärare och fritidspedagoger. Alla har vi ett gemensamt ansvar och ett gemensamt mål, och det är genom samarbeten mellan all personal och deras kompetens som utvecklingen frodas allra bäst.

Läs hela inlägget

We say Yes! Första gången med En bok i världen

Publicerat i bloggen En bok i världen

_20170504_150438 (2) Meriel Meriel Followell är modersmålslärare i engelska och deltog för första  gången i tävlingen En bok i världen med en av sina grupper denna vår.
-Det har jag velat i flera år, säger Meriel. Men i år när jag gick förbi en av affischerna med årets tema Längtan – då blev det av. Jag fick ok från mina chefer och barngruppen svarade unisont ”We say YES” när jag frågade dem.
Vi träffas på Medioteket en tisdag några veckor efter att tävlingsbidragen ställts ut på biblioteken runt om i staden. Jag är nyfiken på hur hon, som förstagångsdeltagare, lagt upp arbetet i sin modersmålsgrupp.
Det är en liten grupp med 9-10 åringar som jobbat med tävlingen och motivationen och engagemanget har varit på topp berättar Meriel.
-Jag valde ut fyra olika böcker som barnen fick välja mellan och efter genomgången valde de enhälligt att läsa boken Sadako and the thousand paper-cranes.
Det är en bok om flickan Sadako som blev strålningsskadad av atombomben över Hiroshima under andra världskriget, om hennes kamp mot sjukdomen och hennes tro på livet och hoppet. En riktig klassiker från 1977, översatt till svenska 1980. Sadako, som var en verklig person, står staty i Fredsparken i Hiroshima med en papperstrana i händerna och papperstranor är en symbol för fredsrörelsen sedan dess. Tusentals barn har vikt papperstranor under årens lopp och många av dem hängs upp runt Sadakos staty.
Meriel berättar hur hon valde att jobba med boken och tävlingsbidraget tillsammans med eleverna.
-Boken lästes både hemma och i gruppen, de fick läsläxor och vid tre olika tillfällen diskuterade vi den. Det svåraste var att vi började med arbetet så sent. För det kräver tid. Det är ju många moment innan man har ett tävlingsbidrag, säger Meriel.
-Först samtalade vi om alternativa ord till ” longing” på engelska, och antecknade alla vi kom på. Sen arbetade vi kring bildens utformning under 2-3 lektioner. För då måste man ju konkretisera det man pratat om. Först ville alla egentligen göra sin egen ide, men med en gemensam A3 plansch på bordet fick de börja titta på varandras ideér och bestämma vad man ville ha med från var och en. Det blev en riktig verkstad och ett bra samarbete i gruppen och engagemang till 150 %. Så skulle jag kunna ha det varje dag!
-Barnen var väldigt nöjda när bidraget var klart och tyckte att det hade varit ”very fun!” Och den av eleverna som hade svårast med läsningen var faktiskt den mest engagerade av alla.
Så det här gör vi om nästa år – men vi börjar tidigare!

Kia K-N

Lärarnas forskningskonferens 2017

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Tiden går fort och förberedelserna inför 2017 års ”Lärarnas forskningskonferens” (den sjätte i raden!) pågår för fullt. Vi håller i dagarna på att skapa ett gediget program och har redan fått in många intressanta abstracts som kommer att ta form som presentationer under konferensen den 31/10 (tisdag ve 44). På Lärarnas forskningskonferens möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Det finns fortfarande möjlighet att ansöka om att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier. Mer information om konferensen och abstract finns vår hemsida. Deadline för att skicka in abstracts är den 16/5, via den här länken.

Läs hela inlägget

Kan vi rena vatten?

Publicerat i bloggen Kungsholmens förskolor

smutsigt vattenPå förskolan Fröjden arbetar vi mycket med hållbar utveckling tillsammans med barnen. En förmiddag började barnen samtala om dricksvatten, och hur man i vissa länder måste köpa vatten på flaska då vattnet i kranen är smutsigt. Utifrån detta började de fundera på hur vattnet i kranarna i Sverige kunde vara så rent, vi bestämde oss för att själva testa att rena vatten. Vi använde oss av flera tomma PET-flaskor som vi delade på mitten och sedan bygger ihop med toppen neråt och en botten. Vi gör ”smutsigt” vatten av att hälla i jord och sand i en hink med vatten. Från gården samlar vi stora stenar, grus och sand från sandlådan. Utöver det behöver vi bomull. Barnen turas sedan om att fylla de olika flaskorna med ovanstående saker och sist hälla i vattnet för att undersöka om det kommer ut smutsigt eller rent vatten på andra sidan.

Vad kommer hända?

Innan vi startar diskuterar vi vad vi tror kommer hända;

Läs hela inlägget

till bloggen

Ni vet den där känslan när man står på tröskeln till en sal fylld med människor man aldrig har träffat förr, den där känslan som fanns den första sommardagen på kollo, i det nya fotbollslaget eller när man nysnuten med en blå skolväska började i skolan: Vilka är de där människorna? Hur tänker de? Vad tänker de om mig? Är de snälla? Elaka?

Läs hela inlägget

Ett tillägg – Miniwhiteboards vid gemensam skrivning

Publicerat i bloggen MoD

Vid gemensam skrivning är det oftast få elever som är engagerade. Min kollega kom då på att miniwhiteboards kan användas för att eleverna ska få vara mer aktiva och också få fler tillfällen till att skriva. Reading to learn är en multimodal pedagogik som här har fått ett tillägg.

Lektionen som exemplen nedan kommer ifrån är för en klass på Språkintroduktion som är runt betygsnivå svenska som andraspråk. Vi jobbar med händelserna i Köln på nyårsafton 2015 och detta är en gemensam omskrivning från en text av det samhällskritiska perspektivet till vår text som ska vara ur ett perspektiv om individens ansvar. Innan dess har vi läst om nationalistiska och feministiska förklaringar till händelserna.

Läs hela inlägget

Reading to Learn – Den bästa pedagogiken?

Publicerat i bloggen MoD

I Australien drabbades genrepedagogiken av en backlash när medelklassmänniskor ansåg sig hotade. Medelklassen måste återskapa sina privilegier för varje generation och då genrepedagogiken, och speciellt Reading to Learn (R2L), lär ut de akademiska förmågorna som krävs för att bli medelklass, motarbetades pedagogiken. I Sverige har ingen sådan backlash kommit än. Det pedagogiska fältet har andra svagheter här än uppenbara klasskonflikter. En av de svenska pedagogiska akilleshälarna är uppfattningen om pedagogik som modefluga. En pedagogik bör avlösas av nästa, som uppfattas som bättre enbart på grund av att den är nyare, för att inte anses förlegad. Cyklerna är dessvärre så pass snabba att man knappt hinner börja förstå och tillämpa en pedagogik, än mindre utvärdera den, innan det är dags för nästa. Det är på detta sätt R2L har blivit drabbat i Sverige. Att sätta sig in i R2L är att sätta sig in i språket, alla ämnens språk. Språket är ju som bekant det mest komplexa system vi känner till. Själv har jag undervisat i R2L sedan 2011 och det är först nu som jag med ledighet kan använda mig av pedagogiken, planera för undervisning och utvärdera min insats och elevernas resultat någorlunda snabbt och effektivt.

Man har i Sverige också vänt sig mot att R2L anser sig vara den bästa pedagogiken. Det har uppfattats som provocerande. Alla pedagogiker anses väl vara de bästa av de som förespråkar dem. R2L är sprunget ur en rättviserörelse, därför tror jag att det är lättare att slå ner på den. Den är utarbetad av lingvister och lärare i samarbete och är inte en rent akademisk produkt. Lärare som undervisar i R2L har genom klassrumsforskning, som traditionellt sett har varit nedvärderat som forskningsområde, visat att pedagogiken minskar klyftorna mellan de högpresterande och lågpresterande eleverna. På detta är R2L bäst. Om det sedan är den mest innovativa metoden (det är ju den nyaste pedagogiska trenden i Sverige, ”innovativ” pedagogik – att bedriva så kreativ, elevförankrad och rolig undervisning som möjligt.) låter jag vara osagt. För att avgöra vilken pedagogik som är bäst måste vi ställa oss frågan vilket mål vi försöker uppnå.  Jag vill bidra till minskad sortering av elever, till att färre elever känner sig dumma under sin skoltid för att skolans vita medelklasskultur inte görs explicit och förklaras och jag vill förändra världen och bidra till att klassamhället, genom utbildning, avskaffas. Då är en pedagogik som genrepedagogiken, där man har skapat en ”express super highway” till den input och övning som vanligtvis tar väldigt många år att få och som är det som skapar språkfärdigheten och till det akademiska språket och kunskaperna, den mest effektiva. Det är dessa kunskaper som inte är tillgängliga för en majoritet av världens elever.

Läs hela inlägget

Gemensam konstruktion – styvmoderligt behandlat

Publicerat i bloggen MoD

Jag jobbar med nyhetstexter med mina nybörjare i engelska just nu.

Extreme weather in Peru

Läs hela inlägget