Visar alla blogginlägg med kategorin:
Organisation och ledarskap

I takt med att skolan digitaliseras i en all snabbare fart sätts ett allt större fokus på ledarens roll för att lyckas. En kommun som var tidigt ute med att ge elever varsin skoldator var Falkenberg. Nu har Arja Holmstedt Svensson, tidigare förvaltningschef i Falkenbergs kommun, skrivit en bok om Falkenbergs förändringsresa:  Att leda i förändring

 Boken beskriver hennes berättelse om uppdraget och utmaningarna. Från uppstart till genomförande, från vision till implementering.  Att vara ledare i en förändringsprocess kräver en tydlig riktning, en stark övertygelse och en förmåga att entusiasmera, menar Arja. I boken beskrivs arbetet med politiker, rektorer och lärare, i medgång och i motgång.

Läs hela inlägget

Så blir du expertlärare – enligt forskningen

Publicerat i bloggen Lärare på G

Vi har nog alla varit med om det. Känt av det. Känt den där magkänslan som uppkommer i klassrummet och som ganska snabbt talar om för oss om läraren vi har framför oss är bra eller inte, inspirerande eller inte.

Det är egentligen ganska grymt. Jag hade en gång en talpedagog (när jag utbildade mig till guide) som sa att forskning inom psykologi har visat att när en talare ställer sig framför en grupp åhörare tar det ca. 7 sekunder för gruppen att skapa sig en helhetsbild av talarens personlighet och kompetens som talare. 7 sekunder! Sen är du dömd! Livet är inte barmhärtigt…

Läs hela inlägget

Ambivalensutforskning

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

I min föregående inlägg har du fått veta mer om hur lång tid det kan tänkas ta att nå en bestående förändring, du har också fått förslag på hur en förändrings- förbättringsplan kan se ut.

Här kommer jag att avhandla de motstridiga känslor som ofta uppstår innan man fullt ut beslutat sig för att förändra en vana eller ovana. Vi skall ägna oss åt ambivalensutforskning.

Ambivalensutforskning är  en del av en strukturerad samtalsmetod, MI som ofta används i beteendeförändringssamtal. Läs mer på Folkälsomyndigheten 

Rörelsen fortsätter

Publicerat i bloggen 1 till 1 - 2016

Digitaliseringsprojektet 1:1 2016 – för ett bättre lärande går vid årsskiftet över från projekt till förvaltning. För ungefär ett år sedan lämnades en redovisning av det samlade utfallet från Verktyg för självskattning för våra gymnasieskolor där en påtaglig förbättring över hela linjen glädjande nog kunde redovisas. Vi har nu fått ta del av resultatet från den tredje mätningen och den positiva rörelsen fortsätter.

Den utmanande målbilden var att alla lärare under treårsperioden skulle nå upp till minst grundläggande nivå. Där är vi ännu inte men det känns ändå som en stor framgång att det samlade resultatet med råge har passerat denna nivå och nu ligger på ett värde på 3,28. Förbättringen mellan den första och tredje mätningen är +22,4% och där årets ökning ligger på 6,5%

Läs hela inlägget

Nya verktyg och arbetssätt för stadens rektorer

Publicerat i bloggen 1 till 1 - 2016

Under året har 1:1 – 2016 och fem rektorer från gymnasieskolor i staden träffats och tillsammans utvecklat ett antal lösningar på problem som rektorer ofta stöter på i sin vardag. Nu har vi haft den sista träffen för det vi kallat för rektorsinkubatorn och vi har tagit fram en verktygslåda full med idéer och metoder för att förenkla och förbättra rektorernas arbete.

Fem rektorer deltog i inkubatorn: Anna Hoffsten, Ann-Sofie Rosenqvist, Gunilla Blomqvist, Lesley Brunnman och Maria Magnerius. Stort tack till dessa för ett väl genomfört arbete som varit både roligt och utvecklande!

Läs hela inlägget

Elevhälsoarbetet en del av folkälsan

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

apple-256261__340

Vad påverkar folkhälsan?
Folkhälsan påverkas av människans livsvillkor och levnadsvanor. I första hand av livsvillkoren, det vill säga vilket samhälle vi lever i, våra arbetsvillkor, utbildningsnivån, bostadssituationen och den yttre miljön. Även arvet och den sociala situationen har betydelse för folkhälsans utveckling. Exempel på levnadsvanor som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan är stress, fysisk aktivitet, kost samt möjligheten till vila och rekreation. Våra tobaks- och alkoholvanor är andra faktorer som påverkar hälsan.

En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.

Vår hälsa påverkas till 25 % av genetiska faktorer, 30 % av kulturella och till 45 % av faktorer som är kopplade till vår livsstil och vårt beteende. Vissa av dessa faktorer påverkas av oss själva, andra av samhället och omgivningen och kanske de flesta i samspel mellan individuella och samhällsrelaterade faktorer (Ringsberg, 2009).

Läs hela inlägget

Kommunikation

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

red-24177_960_720Att arbeta tillsammans med andra kräver god kommunikation och en vilja att mötas i samtalet. Vi har nog alla varit med om möten där samtalsklimatet försvårat arbetet och ibland dödat den kreativa lusten. Möten där prestigen tagit all plats och man efter mötet konstaterar att man  kastat bort ett par timmar av sin arbetstid.
Andra möte känns kreativa, lätta roliga och meningsfulla, samtalstonen är respektfull och alla perspektiv välkomna.

Att bli ironiskt bemött när man kommer med ett genomtänkt inlägg eller förslag, bli avbruten mitt i mening eller ignorerad känns inte så särskilt bra. Det är ofta svårt att komma åt destruktiva möteskulturer och kanske halkar man själv in i liknande beteenden fast man inte vill. Man blir som man umgås helt enkelt.

Vi kan alla uppvisa en mindre funktionell kommunikation när vi är stressad och känner att klimatet är prestigefyllt och dömande. I värsta fall skapas en ond cirkel där prestige blir viktigare än problemlösning.

Framgångsrik kommunikation är avgörande för såväl det professionella mötet som det privata. Genom att bli medveten om olika destruktiva kommunikationsmönster kan vi  lära oss att påverka dessa och skapa framgångsrika möten som utvecklar och leder  framåt.

Läs hela inlägget

Elevhälsans interprofessionella arbete

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

Elevhälsans personal har olika professioner och bildar där med ett interprofessionellt team. Det är en utmaning att arbete i ett team där man har olika utgångspunkt, utbildning, erfarenhet och till viss del också olika lagrum. Hur skall alla olika delar kunna bidra till en helhet och ett gemensamt mål, hur undvikeplay-stone-1743301_960_720r man prestige och revirtänkande?

I beskrivningarna nedan har jag  lånat definitioner framtagna för att beskriva hälso- och sjukvårdens interprofessionella arbete mot patienter . Jag har tagit mig friheten  och bytt ut patient mot elev, vård mot lärande och hälso- och sjukvård mot skola.

Interprofessionell utbildning
Interprofessional Education (IPE)

Interprofessionell utbildning sker när två eller flera professioner lär med, av och om varandra för att förbättra samarbetet och kvalitet.

Läs hela inlägget

Vad kan en skolledning göra med sin organisation för att öka den digitala mognaden i organisationen? Hur får man fart på det kollegiala lärandet? På ESS-gymnasiet i Stockholm har man kommit långt vilket bl.a. syns i de årliga självskattningarna i digital mognad. Maria Magnerius, en av tre rektorer på ESS-gymnasiet svarar här på vad hon tror har haft stor betydelse för skolans utveckling.

ESS-gy

Läs hela inlägget

Stockholm delar och lär

Publicerat i bloggen #sthlmisit

16-Stockholm_webbStockholm är en av 20 kommuner som 20 kommuner deltar i programmet LEDA för smartare välfärd. Syftet är att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar.

Fredagen den 21 oktober träffas samtliga kommuner i Stockholm och delar erfarenheter med varandra utifrån lyckade digitaliseringsprojekt. Charlotte Dingertz och Claes Johannesson kommer då att berätta om hur de två projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016 på gymnasieskolan har arbetet tillsammans för att nå en ökad digital mognad och en ökad digital användning i Stockholm stads skolor.

Läs hela inlägget