Visar alla blogginlägg med kategorin:
Psykologi

Handledare som förändringsagent?

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

På konferensen Skriv! Les! i Trondheim förra veckan presenterades ett antal studier om Läslyftet. En avnorra_bantorget_0627 presentationerna hade titeln Förändringsagenter i skolans literacy-undervisning (Pernilla Andersson Varga och Ann-Christin Randahl, Göreborgs universitet/Göteborgs stad). Studien bygger på enkäter som handledare besvarat och på observationer av kollegiala samtal, och utforskar handledarnas förväntade, upplevda och utförda roller. De preliminära resultaten visar att dessa roller är följande: samtalsledare (den viktigaste rollen – inte oväntat), språkdidaktisk expert, jämbördig kollega, projektledare, biktfader och ambassadör för Läslyftet.

När det gäller handledarnas potential att fungera som förändringsagenter på skolan har studien identifierat både möjligheter och hot. Möjligheterna handlar om att handledarna är välutbildade och motiverade och att kollegorna på skolan är positiva. Det behövs dock en vidareutbildning av handledare i systematisk skolutveckling för att de ska lyckas i sin roll att driva fortsatt utveckling av literacy-undervisningen. Som exempel på identifierade hot kan man nämna bristen på tid och bristen på utrymme bland de många satsningarna.

Läs hela inlägget

Inspirationsdag om Läslyftet

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

båda bildernaOm du ska vara handledare nästa läsår och varken gått eller ska gå handledarutbildningen, är du välkommen att delta i Skolverkets inspirationsdag om handledning inom Läslyftet i skolan den 22 augusti på Clarion Hotel Stockholm (vid Skanstull). Boka in dagen redan nu!

Inspirationsdagens syfte är att stötta och inspirera dig i din roll som handledare i Läslyftet. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Du får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle att utbyta erfarenheter med andra deltagare.

Läs hela inlägget

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Läs hela inlägget

Konflikt i klassen!

Publicerat i bloggen Lärare på G

Ibland händer det saker i klassrummet som man inte är förberedd på. Situationer som inte var planerade, men som uppstår för att vi människor är oförutsägbara, impulsiva och gör konstiga saker när vi umgås i grupp. För ett par veckor sedan uppstod en sådan situation i min klass – och min lärarroll sattes på prov.

(Personerna som figurerar i händelsen heter egentligen något annat)

Läs hela inlägget

Montessori: pedagog och feminist

Publicerat i bloggen Lärare på G

Vad har Anne Frank, P.Diddy, Gabriél García Márquez och Googles grundare Larry Page och Sergey Brin gemensamt? Jo, alla har gått i Montessoriskolor under sin barndom. Jag har många gånger hört om Montessoriskolor men inte vetat särskilt mycket om dem förutom att de använder ”alternativa” pedagogiska metoder. Nu när vi inom lärarutbildningen läser om specialpedagogik blev jag dock mer nyfiken och såg en dokumentär om Maria Montessori. 

Vilken kvinna – och vilket liv! Maria Montessori föds 1870 som enda dotter i en välmående familj från Anacona, Italien. Hon visar sig ha läshuvud och hennes föräldrar uppmuntrar henne så småningom att studera vidare. Den karriärväg som vanligtvis var möjlig för kvinnliga studenter under den här tiden var lärarutbildning; att bli fröken eller privatlärare. Men Maria ville inte arbeta som lärare, hon var intresserad av naturvetenskap och teknik och sattes därför i en pojkskola (de matematiskt inriktade utbildningarna var bara för pojkar). Senare ville Maria bli läkare. Hon som skulle komma att bli en världsberömd pedagog i framtiden valde alltså från början bort läraryrket.

Läs hela inlägget

Läslyftet Stockholm – en uppdatering

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

updateHäromdagen skickade vi in en rekvisition gällande Läslyftet nästa läsår till Skolverket, och intresset har varit stort, ännu större än tidigare. Under pågående läsår utbildas ett åttiotal handledare i Stockholms kommunala skolor, och nästa läsår ser antalet ut att bli nästan 120 nya handledare! Dessutom ansöker ett antal skolor statsbidrag för ett andra år – vi håller tummarna för att de beviljas det. Förmodligen fortsätter många skolor Läslyftet på halvfart. Ni som gör det får gärna höra av er till oss på FoU-enheten (se mejladress nedan) och berätta hur det går. Enligt Skolverkets uppföljningar upplevs det höga tempot som ett problem av många, men en farhåga är att man tappar för mycket styrfart om man inte håller det höga tempot.

Det pågår en uppföljning och en forskningsinsats gällande Läslyftet Stockholm. Elva skolor, både grundskolor och gymnasier, har fått besök av utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet som både observerat lektioner och intervjuat deltagande lärare. Även rektorerna på dessa skolor har intervjuats. Forskningsinsatsen handlar om interaktiva fallstudier på tre till fyra skolor där så gott som alla lärare deltar i Läslyftet. Jag återkommer till resultaten så småningom men kan avslöja så mycket som att uppföljningsenheten sett mycket kvalitativ undervisning under sina besök. Det är glädjande oavsett om det beror på Läslyftet eller annat!

Läs hela inlägget

Visst är det lätt att förstå att motion och träning påverkar muskler, skelett, hjärta och kroppen i största allmänhet. Men vad finns det för koppling mellan våra muskler och vår fysiska aktivitet och hjärnan?

Det finns studier som visar att fysisk aktivitet ökar det psykiska välbefinnandet, motivationen, kognitionen och hjärnans kapacitet överlag. För några  år sedan gjorde vetenskapsinstitutet Cochrane en summering av hur väl motion fungerar vid behandling av depression. Där ser man att  sammantaget har motion, psykologisk behandling och läkemedel ungefär likvärdig effekt för att lindra symtom vid depression.
Carl Johan Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, anser att ”likvärdig effekt” ger ett överväldigande stöd att rekommendera och förskriva fysisk aktivitet. 

– Ja, eftersom vi talar om en åtgärd som har ytterst liten biverkningsrisk jämfört med läkemedel och som jämfört med psykologisk behandling är billig. Regelbunden fysisk aktivitet ger dessutom en rad andra goda hälsoeffekter i individens liv. Om man jämför dessa alternativ faller fysisk aktivitet ut som det mest attraktiva, säger han

Läs hela inlägget

Om litteraturen i Vita Huset

Publicerat i bloggen Lärare på G

När forskare i pedagogik och didaktik diskuterar frågan om lärarkompetens (se mitt förra inlägg) understryks ständigt vikten av kontextkänslighet. Begreppet innebär att för att läraren ska utföra kvalitativt god undervisning bör hen alltid ha kunskaper om olika kontexter: vilken plats i samhället har ämnet som lärs ut? Hur ser elevernas personliga och sociala situationer ut? Vilken är skolans socioekonomiska kontext? Och så vidare. Kunskap och mänskliga relationer existerar helt enkelt inte i någon form av vakuum: de skapas alltid och får sina betydelser i en viss tid, kultur och politisk struktur.

Gott så. Men på vilka sätt kan jag som lärare vara kontextkänslig i praktiken? Jag ska undervisa i svenska: hur kan jag exempelvis koppla samtal om litteratur med – säg – dagsaktuella händelser inom utrikespolitiken? Vad har litteratur  och läsande överhuvudtaget med politik att göra? kanske vissa elever undrar. Hur skulle jag kunna belysa språkets och litteraturens plats i samhället på ett intressant sätt?

Läs hela inlägget

Utvärdering av Läslyftet, delrapport 2

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

båda bildernaNu har delrapport 2 av Umeå universitets utvärdering av Läslyftet publicerats. Rapporten redovisar och analyserar huvudmäns, rektorers, handledares och lärares erfarenheter och bedömningar av effekter av Läslyftet under läsåret 2015/16. Rapporten bygger på de svar som de olika målgrupperna lämnat i enkäter och intervjuer.

När det gäller en sammantagen bedömning av Läslyftet svarade alla målgrupperna att de ansåg att Läslyftet var ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Handledarna var de mest positiva medan lärarna lämnade något mindre positiva svar. Efter handledarna var rektorerna de mest positiva. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning av de flesta. När det gäller de upplevda effekterna av Läslyftet, skriver rapporten följande:

Läs hela inlägget

Ambivalensutforskning

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

I min föregående inlägg har du fått veta mer om hur lång tid det kan tänkas ta att nå en bestående förändring, du har också fått förslag på hur en förändrings- förbättringsplan kan se ut.

Här kommer jag att avhandla de motstridiga känslor som ofta uppstår innan man fullt ut beslutat sig för att förändra en vana eller ovana. Vi skall ägna oss åt ambivalensutforskning.

Ambivalensutforskning är  en del av en strukturerad samtalsmetod, MI som ofta används i beteendeförändringssamtal. Läs mer på Folkälsomyndigheten