Visar alla blogginlägg med kategorin:
Psykologi

Om litteraturen i Vita Huset

Publicerat i bloggen Lärare på G

När forskare i pedagogik och didaktik diskuterar frågan om lärarkompetens (se mitt förra inlägg) understryks ständigt vikten av kontextkänslighet. Begreppet innebär att för att läraren ska utföra kvalitativt god undervisning bör hen alltid ha kunskaper om olika kontexter: vilken plats i samhället har ämnet som lärs ut? Hur ser elevernas personliga och sociala situationer ut? Vilken är skolans socioekonomiska kontext? Och så vidare. Kunskap och mänskliga relationer existerar helt enkelt inte i någon form av vakuum: de skapas alltid och får sina betydelser i en viss tid, kultur och politisk struktur.

Gott så. Men på vilka sätt kan jag som lärare vara kontextkänslig i praktiken? Jag ska undervisa i svenska: hur kan jag exempelvis koppla samtal om litteratur med – säg – dagsaktuella händelser inom utrikespolitiken? Vad har litteratur  och läsande överhuvudtaget med politik att göra? kanske vissa elever undrar. Hur skulle jag kunna belysa språkets och litteraturens plats i samhället på ett intressant sätt?

Läs hela inlägget

Utvärdering av Läslyftet, delrapport 2

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

båda bildernaNu har delrapport 2 av Umeå universitets utvärdering av Läslyftet publicerats. Rapporten redovisar och analyserar huvudmäns, rektorers, handledares och lärares erfarenheter och bedömningar av effekter av Läslyftet under läsåret 2015/16. Rapporten bygger på de svar som de olika målgrupperna lämnat i enkäter och intervjuer.

När det gäller en sammantagen bedömning av Läslyftet svarade alla målgrupperna att de ansåg att Läslyftet var ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Handledarna var de mest positiva medan lärarna lämnade något mindre positiva svar. Efter handledarna var rektorerna de mest positiva. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning av de flesta. När det gäller de upplevda effekterna av Läslyftet, skriver rapporten följande:

Läs hela inlägget

Ambivalensutforskning

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

I min föregående inlägg har du fått veta mer om hur lång tid det kan tänkas ta att nå en bestående förändring, du har också fått förslag på hur en förändrings- förbättringsplan kan se ut.

Här kommer jag att avhandla de motstridiga känslor som ofta uppstår innan man fullt ut beslutat sig för att förändra en vana eller ovana. Vi skall ägna oss åt ambivalensutforskning.

Ambivalensutforskning är  en del av en strukturerad samtalsmetod, MI som ofta används i beteendeförändringssamtal. Läs mer på Folkälsomyndigheten 

Skönlitteratur eller faktatexter – är det frågan?

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

ChildWithBook2-300pxDebatten som ställer läsningen av å ena sidan skönlitteratur och å andra sidan faktatexter emot varandra startade med en debattartikel i DN (17/7 2016). Lars Melin, docent i svenska , hävdade att skolan lägger alltför stort fokus på läsning av skönlitteratur, när det istället är faktalitteraturen som är nyckeln till framgång i skolan, till högre studier och till framgång i alla något så när kvalificerade jobb. Han fick inte stå oemotsagd utan många tyckte tvärtom att det är för lite skönlitteratur i skolan (se t.ex. här). Litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström och Lars Melin rök ihop i direktsänd TV (länk). Enligt Witt-Brattström visar forskning att skönlitteraturen är rena undermedlet för att fördjupa läskunnigheten, få ett mer varierat ordförråd och vidga känsloregistret, vilket Melin kontrade med att det i så fall inte är ”rätt” ordförråd i ett informationssamhälle. Istället bör statusen för informativa texter höjas enligt honom, och i det sammanhanget är det ”fullkomligt onödigt” att satsa på skönlitteratur.

I början av december var det dags igen. Melin skrev i Dagens nyheter (5/12 2016) om bristen på läsning av informativa texter i skolan vilken han menade skulle förklara det fortsatta Pisa-raset (som ju uteblev, fick vi veta dagen efter). Balansen har tippat över till fördel för ”det prestigefyllda skönlitterära läsandet”, skriver Melin. Han tar också upp det förr vanliga arbetssättet med textgenomgång, läxläsning och läxförhör som enligt honom tränade elevernas läsning utan att man egentligen tänkte på det som lästräning.

Läs hela inlägget

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Läs hela inlägget

Förändringsplanering

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

Kalender, 2017, Datum, Tid, Händelse, Planen

I föregående inlägg beskrevs tidsaspekten vad gäller att förändra en vana,  66 dagar behöver man i snitt upprepa sitt nya beteende innan det blir självklar och automatiserad.

Men hur gör man då, för att klara en förändring, finns det någon struktur eller plan att hålla sig till?
Det finns naturligtvis ingen paketlösning men några punkter kan vara till stor hjälp för att lyckas med sin vilja att förändra ett beteende.
  • Sätt upp ett mål, utan ett mål eller en vision är det svårt att motivera sig till en förändring.
    Starten på ditt förändringsarbete bör formuleras i ett tydligt mål. Vad är det du vill uppnå?
    Gå ner x-antal kilo, springa ett lopp, sluta röka, börja motionera regelbundet o s v.
    Delmål på vägen är också ett sätt att motivera sig om målet känns avlägset eller upplevs svårt.
    Att dela upp en tilltänkt viktnedgång eller en tänkt löpsträcka i mindre delar kan vara klokt. Det är sällan lätt att svälja en elefant i en enda tugga
  • Motivation; fundera också på varför du vill förändring? Jag vill få en bättre hälsa, bli vältränad, slippa lungproblem, minska risken för sjukdom. Tänk sedan på hur du kommer att känna dig när du lyckts med ditt mål, vilken känsla kommer infinna sig? Jag kommer känna mig nöjd med mig själv, bli glad och stolt, känna mig frisk och stark..
  • Kunskap/kompetens; har du den kunskap som krävs för att genomföra en förändring? Kanske behöver du en personlig tränare, beteendevetare, slutarökalinjen eller skaffa dig kunskap genom att läsa på egen hand.
  • Resurser har du de resurser som krävs för att få till en förändring? Tid är ofta en resurs som vi upplever att vi har brist på, jag hinner inte träna, laga bra mat eller gå  av bussen en hållplats tidigare. Även kunskap kan upplevas som en resursbrist eller pengar, har jag råd med gymkort? ny utrustning, nikotintuggummin.
  • Plan, en plan ger dig en struktur och en bild av hur och när. Vad skall göras, hur ofta och när.  Här kan både mål och delmål sättas in, jag skall träna på gym två dagar i veckan fram till midsommar för att öka till tre efter semestern. Jag skall minska antalet cigaretter med ….  och sluta från och med….
Det är inte ovanligt att motstridiga känslor uppstår när man kommit så här långt i sitt förändringsplanerande, motivationen dalar, tveksamheten till den egna förmågan åker berg och dalbana. Det är ju ganska gott att röka, jag blir ju lugn av en cigg. Jag gillar ju att hänga i soffan och titta på TV, löpning är nog inte min grej.
Det är viktigt att förstå, acceptera och bearbeta sin tveksamhet genom att utforska de motstridiga (ambivalenta) känslorna. På detta sätt är det möjligt att se för och nackdelar med sitt nuvarande läge och en förändring, det kan göras genom en ambivalensutforskning, mer om detta i nästa inlägg.

Nytt år nya vanor?

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

God fortsättning!

En Förändring I Livsstil, Bananer, Diet, FriskaSå här i början av året är det många som avlagt nyårslöften, ofta i syfte att förbättra hälsa och välmående. Man skall sluta röka, börja motionera och äta bättre. Men hur lätt är det att genomföra en förändring, hur går det till när man vill ändra en vana?
Att ändra en vana eller ovana tar tid, ofta mycket lägre tid än man är medveten om.
Skall du själv etablera en ny vana eller stött en elev eller någon annan  är det bra att ha kunskap om hur vanor etableras.

Det finns ingen exakt siffra på hur lång tid det tar att ändra en vana, eller ovana. Olika psykologer och författare till självhjälpsböcker menar att det tar mellan 21-28 dagar

En nyare psykologiskt studie visar dock att det tar betydligt längre tid än så att etablera en ny vana. Det tar i snitt 66 dagar för ett nytt beteendemönster att nå en platå där det blir rutinmässigt och automatiskt. 
Studien visar också att det finns stora individuella variationer, till exempel tog det en deltagare 18 dagar att börja dricka ett glas vatten om dagen och en annan tog 245 dagar på sig att göra 50 situps före frukost.

Andra observationer i studien visade att det inte verkade ha särskilt stor betydelse om man missade någon enstaka dag i förändringsprogrammet, samt att för en del människor tar det väldigt lång tid för att etablera nya vanor, att de näst intill var ”vaneresistenta”.

Läs hela inlägget

bakomträdhaikuI dagens Svenska Dagbladet (7/12 2016) har Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, kommenterat de svenska Pisa-resultaten (länk). Det hon lyfter fram är vikten av att träna läsning i skolans alla ämnen. ”Läsförståelse” är inte ett skolämne, och det räcker inte att lämna ansvaret för undervisningen av läsförmågan till svenskämnet. Avgörande för utvecklingen av avancerad läsförståelse är att den ses som en del av kompetensen i alla olika ämnen, skriver Karlsson. Hon nämner Läslyftet som en viktig fortbildningsinsats i sammanhanget, liksom motsvarande satsningar inom matematik och naturvetenskap där man också framhållit språkets roll. I förlängningen handlar det om att förändra den traditionella ämneslärarens identitet, menar Karlsson som också anser det vara välgörande att OECd:s kunskapssyn inte tar hänsyn till skolans invanda ämnesorganisation.

Läs också våra tidigare inlägg om språkets roll i olika skolämnen: matematik, kemi, bild, slöjd, SO.

Läs hela inlägget

Vad händer på handledarutbildningen?

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

IMG_6895Det var ett gediget program på handledarutbildningens tillfälle 3 för Läslyftshandledarna i Stockholms kommunala skolor. Innehållet i utbildningen handlar om handledning,  samtalsmetoder och didaktik. Första dagen var det fokus på didaktik, närmare bestämt på multimodalitet i didaktiskt arbete. Kristina Danielssons föreläsning handlade om multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete och Lisa Molin talade om läsande och skrivande i digitaliserade klassrum. Molins föreläsning handlade om vad text, läsande och skrivande kan vara idag och vilka läskompetenser barn och unga behöver utveckla. Jag återkommer till Molin när hennes licentiatuppsats inom kort blir publicerad. Danielsson talade om meningsskapande som design (t.ex. Selander & Kress, 2010), när flera modaliteter samspelar och skapar en helhet. Olika modaliteter ”gör olika jobb”, och därför är det viktigt att man inte bara slentrianmässigt lägger in exempelvis en bild utan funderar på vad som är syftet med texten och vad bilden kan tillföra. Den kanske bara förvirrar?

Den andra dagens ämnesdidaktiska föreläsningar handlade om explicit språkutvecklande arbete. Karin Rehman föreläste för högstadie- och gymnasielärarna och Kristina Ansaldo för låg- och mellanstadielärarna. Förutom att beskriva olika teoretiska utgångspunkter för explicit språkutvecklande arbete, lyfte Rehman upp en konkret aspekt – hur gör man? Hon visade flera exempel från sin egen undervisning med nyanlända elever och berättade också om ett studiebesök i Australien (länk till ppt). Även Ansaldo gav en teoretisk grund till sin föreläsning. Bland annat tog hon upp de sex basgenrerna enligt Sydney-modellen. Indelningen i genrerna handlar om syftet med texten, alltså vad författaren vill uppnå med texten. Eleverna behöver lära sig hur texten organiseras för att bäst uppnå syftet och vilka språkliga drag som är typiska för de olika genrerna. Hur det kan gå till i praktiken visade hon genom ett konkret exempel på undervisning om träd på lågstadiet (länk till ppt).

Läs hela inlägget

Sista chansen att söka statsbidrag för Läslyftet!

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

Nästa läsår är den sista möjligheten att genomföra Läslyftet med statsbidrag, och det är hög tid att planera för det om man vill delta. Vad är då Läslyftet och hur gör man för att söka? Bland annat de frågorna besvaras i denna korta presentation:

http://video.stockholm.se/secret/14710134/483e9a5d3ce2d293bf4ba87b47564ffe

Läs hela inlägget