Visar alla blogginlägg med kategorin:
Reformer

Så söker du på Pedagog Stockholm

Publicerat i bloggen Redaktionen

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

Läs hela inlägget

Dags att hitta lösningar på lärarbristen

Publicerat i bloggen Gränslöst digitalt lärande

Dags att hitta lösningar på lärarbristen

Skolstarten i år var nervigare än på länge. Många klasser och grupper stod utan behöriga lärare och det fanns få behöriga sökanden till alla lediga tjänster. Det cirkulerar skräckhistorier om hur nybakade studenter har anställts för att ta hand om undervisning i kärnämnena utan att alls ha de kunskaper som faktiskt krävs. På min skola är vi lyckligt lottade och har behöriga lärare för i princip alla grupper. I några fall har pensionärer fått hoppa in, men det är bara positivt för alla inblandade. Dock så står vi inför en allt värre brist och varje klass som saknar en behörig lärare är en klass för mycket.

Läs hela inlägget

Skolmogen för en omogen skola

Publicerat i bloggen UrFlippat

På förekommen anledning med stundande skolval för en blivande förskoleklassare här hemma så går väldigt mycket, eller ska jag säga ännu mer, av min tid åt till att fundera över utbildningsväsendet och de normer och regler som styr våra barns skolgång. Jag inser då att inte mycket har förändrats i strukturerna sedan folkskolan infördes 1842. Barn går till ett hus där de delar upp sig i klasser och undervisas av en lärare enligt schema. De äter mat enligt schema och de har rast enligt schema. Alla barn i klassrummet får samma undervisning och denna undervisning grundar sig på det som politiker, och för all del lärare och föräldrar, tycker att barnen ska kunna vid avslutad skolgång. Föräldrarna tittar bakåt på sin egen skolgång och vill  gärna känna igen sig  i sina barns utbildning samtidigt som de gärna vill att skolan ska anamma alla de nymodigheter som digitaliseringen innebär. Men inte på bekostnad av det gamla och beprövade.

I veckan hade jag utvecklingssamtal med mina elever och ett par föräldrar var väldigt upprörda över att deras barn inte fick tillräckligt med läxor. De kom med förslag på i vilka ämnen läxor behövdes och hur dessa läxor skulle se ut. De förklarade även att det var det bästa för barnen om läraren bara kunde skicka hem mer arbete. Jag sa att vi tyckte olika. Men jag fattar – man vill känna igen sig. Det blir ju enklare då.teacher-145378_960_720

Läs hela inlägget

Fortsätta med Läslyftet?

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

norra_bantorget_0627Under detta läsår har 22 kommunala grundskolor i Stockholm arbetat med Läslyftet med statsbidrag. Utbildningsförvaltningen håller som bäst på med en inventering av hur många skolor som planerar att fortsätta arbetet med Läslyftets moduler nästa läsår. Hittills har vi fått svar från hälften av rektorerna som alla tänker fortsätta. De flesta av dem anger också att de önskar någon form av processtöd från oss på förvaltningen. Vi tänker oss samtalsledarträffar ungefär på samma sätt som vi haft under det pågående läsåret men tar gärna emot andra önskemål. Skolor som inte tidigare arbetat med Läslyftet och inte erhåller statsbidrag läsåret 2016/17 är också välkomna. I mån av plats kan även friskolor delta i vår verksamhet.

Många nya, intressanta moduler är på gång, fick vi veta på Skolverkets inledande konferens i måndags. På Läs- och skrivportalen finns information om publicerade och kommande moduler.

Läs hela inlägget

Vad händer med läroplanen?

Publicerat i bloggen Gränslöst digitalt lärande

book-731199_960_720I dagarna så gick den första remisstiden ut för Skolverkets förslag till ändringar i Läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Det är viktiga förändringar som måste göras, samtidigt som skolan inte orkar med ännu en stor förändring av styrdokumenten. Därför kommer vissa tycka att det är för mycket eller tillräckliga ändringar, medan andra kommer vilja ha mer omfattande ändringar. Att det måste ändras beror egentligen inte på att Läroplanen är dålig, utan på att samhället har förändrats. När Lgr 11 skrevs så förutsågs inte de förändringar som världen har genomgått på grund av digitaliseringen, i alla fall inte att förändringarna skulle bli så genomgående för så många människor.

Föreningen Lärare i Samhällskunskap har lämnat ett remissvar  där de till största delen är nöjda med ändringarna. Framförallt är de nöjda med att man inte föreslår några ändringar i kunskapskraven. Där kan jag tycka att det finns en risk med att inte ändra i kunskapskraven, och det är att vissa lärare kommer att strunta i att det ”bara” står i det centrala innehållet. Nu kommer det tillkomma andra delar i regeringens uppdrag till Skolverket, som en utredning av fortbildningsinsatser och huruvida det behöver anges ett minsta antal enheter per elev eller inte. Vi får se var det hela landar.

Läs hela inlägget

Programmering i Stockholm stads kommunala skolor

Publicerat i bloggen 1 till 1 - 2016

Debatten i media har gått het i ungefär ett och ett halvt år kring huruvida programmering, datalogiskt tänkande och digital kompetens ska bli ett obligatoriskt ämne i skolan eller om det ska in under befintliga ämnen. Skolverket ligger ute med en öppen remiss kring hur man skulle kunna stärka elevernas digitala kompetens. Under mars drog utbildningsförvaltningens projekt kring programmering igång med en fortbildning för lärare på Vetenskapens hus.

grabbar sprint 2 1024

Läs hela inlägget

När ett ämne blir satt på undantag

Publicerat i bloggen Gränslöst digitalt lärande

imageDet började med en interpellation i riksdagen. Frågan som väcktes var att geologi borde bli ett nytt och eget ämne i såväl grundskolan som gymnasiet. Allt som frågeställaren lyfte fram var rimliga argument. Det var bara slutsatsen som var totalt fel. Varför införa ett nytt ämne i grundskolan när geologi redan ingår i geografiämnet? Vi var många geografilärare som reagerade och det blev en livlig diskussion i Facebookgruppen Nätverk för geografilärare. En sak som upprör många är hur få elever som läser geografi på gymnasiet.

”Minns med förskräckelse när man i planeringen för Gy07 var inne på att ta bort all geografi. Det är ju pinsamt vad få på gymnasiet som läser geografi. Jag jobbar på en av Sveriges 3 största gymnasieskola med 2000 elever och endast ca 80 per år läser Geografi, det hade varit ännu färre om inte vissa elever aktivt valt ämnet”. Christer Siljeström

Läs hela inlägget

Det är på uppgiften det hänger!

Publicerat i bloggen Verktyg för livet

Precis så sa Inger Eriksson, professor på Stockholms universitet. Under eftermiddagen har jag tagit del av Manillaskolans undervisningsutvecklande forsknings- och utvecklingsarbete. Manillaskolan är en av fem specialskolor i Sverige som erbjuder undervisning på två språk: svenskt teckenspråk och svenska. Under ett läsår har skolan ingått i ett omfattande lärardrivet forsknings- och utvecklingsarbete under ledning av Inger Eriksson. Lärarna har arbetat med att förstå kunskapsuppdraget som står skrivet i läroplanen och fokuserat på hur kunskapsexpanderande uppgifter kan utformas samt hur matematikundervisningen systematiskt kan utvecklas. En av mina hjärtefrågor är just systematiskt kvalitetsarbete! Jag blev så glad när jag hörde lärarna på Manillaskolan berätta om ett fyrfält. I fyrfältet anges perspektiven grupp och individnivå. På ena sidan talar de om en trappstegsmetafor. Där finns två alternativ för att utveckla elevers kunnande: 1. En gemensam lärobok där samtliga elever förväntas arbeta med samma områden och i samma takt. 2. En läroboksbaserad undervisning där eleverna får böcker utifrån individuell anpassning. I trappstegsmetaforen är det läraren eller läroboken som sitter inne med svaret och eleven ska hitta rätt väg dit. På den andra sidan pratade de om en landskapsmetafor, dvs. matematiklandet. I landskapsmetaforen har läraren bytt roll. Läraren handleder sina elever och byter till en lyssnande roll och intar en ställning där läraren inte alltid är den som sitter inne med facit. Aktiviteten ökar i klassrummet och i dialog utvecklar eleverna sina förmågor. Jag menar inte att det är fel med läroböcker, men jag önskar att fler lärare vågade släppa taget från läroboken och lite på sin egen profession och förmåga att handleda sina elever. Inger Eriksson talade om att läroböcker ofta söker motivation hos eleverna genom att koppla uppgifter som kan anknytas till deras egna erfarenheter. Det är inte ovanligt att uppgifter i läroböcker handlar om blommor, bilar eller andra vardagliga ting i elevernas vardag. Men att vi klär matematik i vardagsliknande uppgifter är inte det som leder till utveckling av förmågor. Om vi vill ha en Learning Activity där eleverna blir aktivt engagerade i en kollektiv problemlösande verksamhet, (planera, lösa och värdera), behöver vi lärare skapa kunskapsexpanderande uppgifter som leder till kunskapsutvecklande klassrumsdiskussioner. Uppgifterna ska vara genuina och eleverna måste ges möjlighet att ta det nya kunnandet i bruk. Uppgiften behöver organiseras så att eleverna upplever ett problem att lösa problemet. En lärande verksamhet uppstår inte av sig själv! Ett ämnesdidaktiskt perspektiv i planering av undervisning går ut på att ta reda på vilket redskap eller vilka tekniker som gör att varje elev kan delta i de gemensamma aktiviteterna. Lärande är inte att eleverna checkar av sina uppgifter i böckerna. Skolan behöver utmana sina föreställningar om lärande. Om de förväntade kunskaperna ändras måste även undervisningen ändras. Som ett led i detta behöver vi lärare vara kunskapsproducenter istället för konsumenter. Här tror jag att vi i Sverige har mycket att lära oss av den finska skolan.

När du planerar för matematikundervisning… Ställ dig själv frågan:

Läs hela inlägget

Varför ska man planera sin undervisning digitalt? En fråga jag får av mina kollegor.business-coaching-planning-tipNär jag får den frågan blir jag lite ställd, för jag har svårt att se varför man inte skulle arbeta digitalt. Fördelarna väger upp nackdelar många gånger om.

Att planera sin undervisning digitalt betyder att du snabbt kan dela all den information du sitter på utan att behöva ta turen förbi en kopiator. Aldrig mer lösa blad i våta ryggsäckar eller slängda i ett hörn av klassrummet.  Allt ligger till allas beskådan på en digital plattform. Din undervisning blir transparent och tillgänglig. Dina elever behöver inte vara oroliga för att de missar något om de är borta, allt ligger digitalt och de kan ta del av det hemifrån. Du kommer aldrig mer få höra att ett papper är borttappat och informationen förlorad till evigheten, för elever och vårdnadshavare kan se all information/uppgifter online.

Läs hela inlägget

Nyanlända elevers lärande

Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighet

teaching-928637_1280En av Skolverkets konferenser om stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande (29/9 2015; se här) fokuserade till stor del på det nya kartläggningsmaterialet. Kartläggningen består av tre steg, varav de första två är obligatoriska för grundskolan, och ska ske inom två månader. Kartläggningssamtalen ska, om möjligt, ske på elevens starkaste språk, och tolkens betydelse var ett annat tema för konferensen.

Steg 1 består av ett samtal om elevens bakgrund, intressen och förväntningar. Det är viktigt att skapa en tillitsfull atmosfär, så att eleven inte upplever situationen som ett prov. Samtalet tar ca 70 minuter, och enligt utprövningen uppskattar de flesta elever och föräldrar samtalet.

Läs hela inlägget