Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar.
Det SO-didaktiska nätverket koordineras av Ann-Sofie Jägerskog, Malin Tväråna, Mattias Björklund och Max Strandberg, nätverksledare.
FoU-projekt i samhällsvetenskap
Ämnesdidaktiska FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en skola med vetenskapligt stöd från nätverket. Projekten utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen.
Texten i sin helhet:
Vill du vara med och bedriva SO-didaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2019/2020 kommer SO-nätverket i Stockholm Teaching and Learning Studies att genomföra studier där forskande lärare designar och analyserar olika lektionsupplägg, baserat på resultat från tidigare forskningsprojekt inom nätverket men också på annan ämnesdidaktisk forskning.
Det är en utmaning för lärare att skapa undervisning som möjliggör för elever att anlägga flera olika perspektiv på frågor som diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi försöka utveckla praktiska metoder för att undervisa kring detta.
Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?
Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 25 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.
Skolverket har gett Centrum för utvärderingsforskning (UCER), Umeå universitet, i uppdrag att utvärdera Läslyftet. Den sjätte delrapporten har nyligen publicerats (här hittar man alla delrapporterna).
Den sjätte rapporten redovisar delresultat från utvärderingen av Läslyftet i grundskolan med fokus på Läslyftets effekter på bland annat kollegialt lärande och lärarnas undervisning för språk-, läs- och skrivutveckling och söker förklaringar till resultaten.
Nu finns det femte numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det femte numrets tema är undervisning och lärande utanför skolan samt materialitet, och artiklarna ger exempel från museibesök, arbete med artefakter, fältstudier, exkursioner i naturen och visar hur modeller och begrepp kan användas för att beskriva och förstå världen utanför klassrummet.
SO-didaktik har nu funnits i två år. Sedan starten i maj 2016 har ambitionen varit att tidskriften ska engagera, väcka frågor runt och inspirera undervisningen i SO-ämnena. Förhoppningen är att tidskriften ska fylla en funktion för lärares professionella lärande och vara en plattform för att integrera vetenskaplig grund med beprövad erfarenhet. Det femte numret är fyllt med åtta intressanta artiklar av lärare och forskare. En ny artikeltyp för tidskriften är att lärare och forskare gått samman och beforskat ett fenomen.
Under läsåret 2018-2019 erbjuds tre ämnesdidaktiska seminarieserier Doing RE (Religious Education), Doing history och Doing Sustainability. Till våren 2019 kommer vi dessutom att genomföra en pilotomgång Doing Geography. Serierna vänder sig till SO-lärare på mellan- och högstadiet, samt till ämneslärare på gymnasiet.
Så, idag genomförde vi vår lilla konferens om samarbete högstadielärare-skolbibliotek runt digital kompetens som jag skrev om igår.
Det gick bra. Lärarna diskuterade i grupper efter min inledning och vi har nu bestämt ett område i Sv/SvA och engelska i årskurs 8, ett område i SO i årskurs 7 och ett område i NO i årskurs 9 som vi ska samarbeta om under nästa läsår. NO-gänget ville börja redan denna termin. Jag har fått veta när lärarna ska planera området och de vet att jag måste få vara med redan i planeringen.
Går du och funderar på något i skolan som verkligen borde bli undersökt? Eller undrar du över varför eleverna inte lär sig något specifikt innehåll? Kanske har d
u en färdig forskningsidé! Nu har du en möjlighet att förverkliga din idé!
Att som lärare forska om undervisning och lärande är både spännande och utvecklande. Forskande lärare är också ett viktigt inslag i utbildningsförvaltningens skolutvecklande FoU-arbete. Stockholms stad kommer att finansiera ytterligare tre till fyra lärares forskarstudier till licentiatexamen. Den nya utlysningen gäller följande tre forskarskolor:
På Skolverkets hemsida kan man läsa om en del nyheter gällande Läslyftet. Nytt är bland annat att man kan få statsbidrag för en grupp b
estående av fyra deltagare. Tidigare var den undre gränsen sex deltagare.
Några moduler har reviderats, bland annat Textarbete i digitala miljöer, Samtal om text och Skriva i alla ämnen. Det har också publicerats nya moduler: Nyanländas språkutveckling (7-9 och språkintro) och Tidig läsundervisning. Tre nya moduler är på gång: Tidig skrivundervisning, Muntlig kommunikation och Skrivundervisning för svensklärare på gymnasiet.
Utvärderingen av Läslyftet för gymnasiet visar samma mönster som utvärderingen för grundskolan: Läslyftet är uppskattat av majoriteten och 
handledarna är mest nöjda, följt av rektorerna, medan lärarna är den grupp som är minst nöjd. Att handledarna är mest nöjda är kanske inte överraskande med tanke på att de (oftast) får tid i tjänsten för uppdraget och en utbildning. Följande är klippt ur Umeå universitets utvärdering av Läslyftet för gymnasiet (Carlbaum, Andersson & Hanberger, 2017):
”En majoritet av huvudmännen, rektorerna, handledarna och lärarna bedömde Läslyftet som ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Svaret ”mycket bra” dominerade hos de tre första målgrupperna där handledarna var de mest positiva följt av rektorerna. I kontrast svarade flest lärare ”ganska bra” och tjugo procent ”varken var bra eller dåligt”, ”ganska dåligt” eller ”dåligt”. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning för en majoritet av deltagarna men att lärarna värderat satsningen lägre än övriga målgrupper. Svarsmönstren mellan målgrupperna var desamma som för grundskolan 2015/16.
;void(0);){kind=link}