Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Läsåret 2017-2018 kommer vi att erbjuda tre ämnesdidaktiska seminarieserier Doing RE (Religious Education), Doing history och Doing Sustainability. Seminarieserierna vänder sig till SO-lärare på mellan- och högstadiet men även till gymnasiet.
Litteraturläsningens vara eller icke-vara?
På konferensen Skriv! Les! i Trondheim förra veckan presenterades ett antal studier om Läslyftet. En av
presentationerna hade titeln Förändringsagenter i skolans literacy-undervisning (Pernilla Andersson Varga och Ann-Christin Randahl, Göreborgs universitet/Göteborgs stad). Studien bygger på enkäter som handledare besvarat och på observationer av kollegiala samtal, och utforskar handledarnas förväntade, upplevda och utförda roller. De preliminära resultaten visar att dessa roller är följande: samtalsledare (den viktigaste rollen – inte oväntat), språkdidaktisk expert, jämbördig kollega, projektledare, biktfader och ambassadör för Läslyftet.
När det gäller handledarnas potential att fungera som förändringsagenter på skolan har studien identifierat både möjligheter och hot. Möjligheterna handlar om att handledarna är välutbildade och motiverade och att kollegorna på skolan är positiva. Det behövs dock en vidareutbildning av handledare i systematisk skolutveckling för att de ska lyckas i sin roll att driva fortsatt utveckling av literacy-undervisningen. Som exempel på identifierade hot kan man nämna bristen på tid och bristen på utrymme bland de många satsningarna.
Om du ska vara handledare nästa läsår och varken gått eller ska gå handledarutbildningen, är du välkommen att delta i Skolverkets inspirationsdag om handledning inom Läslyftet i skolan den 22 augusti på Clarion Hotel Stockholm (vid Skanstull). Boka in dagen redan nu!
Inspirationsdagens syfte är att stötta och inspirera dig i din roll som handledare i Läslyftet. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Du får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle att utbyta erfarenheter med andra deltagare.
Skolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.
Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.
Vi har försökt att läsa de abrahamitiska religionerna på fyra veckor. Det är givetvis en omöjlighet för elever i sjuan att försöka lära sig ”alla” viktiga fakta om judendom, kristendom och islam på den korta tiden. Vi förutsatte att de redan hade kunskaper om de tre religionerna från mellanstadiet och satte igång med att jobba med några myter från det gamla testamentet. Vi hade några genomgångar om de olika religionerna och lite om hur några myter skiljer sig åt.
Det blev många jämförelser under dessa veckor. Bland annat tittade vi hur religionerna ser på Jerusalem utifrån en artikel i DN som jag gjorde om till en Prezi.
Häromdagen skickade vi in en rekvisition gällande Läslyftet nästa läsår till Skolverket, och intresset har varit stort, ännu större än tidigare. Under pågående läsår utbildas ett åttiotal handledare i Stockholms kommunala skolor, och nästa läsår ser antalet ut att bli nästan 120 nya handledare! Dessutom ansöker ett antal skolor statsbidrag för ett andra år – vi håller tummarna för att de beviljas det. Förmodligen fortsätter många skolor Läslyftet på halvfart. Ni som gör det får gärna höra av er till oss på FoU-enheten (se mejladress nedan) och berätta hur det går. Enligt Skolverkets uppföljningar upplevs det höga tempot som ett problem av många, men en farhåga är att man tappar för mycket styrfart om man inte håller det höga tempot.
Det pågår en uppföljning och en forskningsinsats gällande Läslyftet Stockholm. Elva skolor, både grundskolor och gymnasier, har fått besök av utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet som både observerat lektioner och intervjuat deltagande lärare. Även rektorerna på dessa skolor har intervjuats. Forskningsinsatsen handlar om interaktiva fallstudier på tre till fyra skolor där så gott som alla lärare deltar i Läslyftet. Jag återkommer till resultaten så småningom men kan avslöja så mycket som att uppföljningsenheten sett mycket kvalitativ undervisning under sina besök. Det är glädjande oavsett om det beror på Läslyftet eller annat!
I det första avsnittet av PK-mannen från UR så funderar Musse Hasselvall på vad som är manligt och vilka ord han och hans killkompisar använder som positiva eller nedsättande. Det är frågor som vi alla måste fundera på och det jobbar vi med just nu i vår skola. Vi håller på med en HBTQ-certifiering av skolan och all personal måste genomgå en utbildning. Den här veckan läste vi ett material från RFSL och de har även en utmärkt begreppsordlista på sin hemsida. Sättet vi uttrycker oss på speglar vilka normer och fördomar vi faktiskt har.
Efter att ha jobbat med de här frågorna så kände jag att jag faktiskt blir tvungen att formulera om vissa övningar jag har. Som medveten SO-lärare så tänkte jag att det inte riktigt gäller mig.
Jag är väl så medveten om olika gruppers rättigheter och hur jag använder språket? Redan dagen efter vår diskussion i arbetslaget, så skulle jag genomföra ett rollspel med eleverna. De skulle få spela en familj som skulle möta olika händelser och jag insåg att jag inte alls hade behövt könsbestämma familjedeltagarna. Så jag gjorde snabbt om rollspelet och lät eleverna vara mer fria.
I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.
Nu har delrapport 2 av Umeå universitets utvärdering av Läslyftet publicerats. Rapporten redovisar och analyserar huvudmäns, rektorers, handledares och lärares erfarenheter och bedömningar av effekter av Läslyftet under läsåret 2015/16. Rapporten bygger på de svar som de olika målgrupperna lämnat i enkäter och intervjuer.
När det gäller en sammantagen bedömning av Läslyftet svarade alla målgrupperna att de ansåg att Läslyftet var ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Handledarna var de mest positiva medan lärarna lämnade något mindre positiva svar. Efter handledarna var rektorerna de mest positiva. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning av de flesta. När det gäller de upplevda effekterna av Läslyftet, skriver rapporten följande:
;void(0);){kind=link}