Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Astrid Falks ambitiösa arbete med Inläsningstjänst på Bandhagens skola och har nu gjort ett mindre jobb i samma stil. Jag har sammanställt små affischer med olika böcker som finns i fulltext med ljud i Inläsningstjänst och som kan passa våra elever.
Nästa vecka har du chansen att höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om HUR våra elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg. Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför!
Ewas forskning bygger på studier där berättaraktiviteter i förskoleklass genomförs i syfte att utveckla barnens literacy kompetenser. Den berättande (narrativa) genren används främst som ett redskap in i skrivandet. Det visar sig att media och digitala verktyg har stor betydelse för hur barnen utvecklar literacy genom att erbjuda möjligheter till fler multimodala stigar in i läsandets och skrivandets värld. Ewa har tidigare arbetat som lärare i förskoleklass och upp till årskurs 2. Erfarenheter som blev viktiga när skolan köpte in teknologi som gjorde att Ewa började reflektera över OM och HUR tekniken förändrade undervisningen.
På Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag 15e november lyssnade jag också på Thomas Nordström. Han presenterade den avhandling som han har disputerat på idag 30e november. Avhandlingen handlar om individanpassningar. Målet med avhandlingen var att finna och beforska metoder för utvecklandet av en god läs- och (skriv)förmåga och han undersöker två metoder för att förbättra elevers läs- och skrivfärdigheter. Avhandlingens titel är Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.
Tidigare i höst föreläste jag på en konferens, Allas rätt till läsning, som Myndigheten för tillgängliga medier ordnade i Malmö. Konferensen spelades in av UR och föreläsningarna finns att titta på här.
Titta gärna även på de andra filmerna som spelades in från konferensen, det är mycket intressant där.
I Stockholms stad införs nu en ny plattform som har mött stor kritik från många olika håll. Förutom att den är rekorddyr så är det många funktioner som inte fungerar eller är påkopplade ännu. Dessutom är det svårt att veta vart man ska vända sig för support eftersom staden har köpt in olika ”moduler” från olika plattformar. Samtidigt som Skolplattformen infördes så kastades alla fungerande verktyg som vi använde åt sidan, innan vi visste om detta fungerade eller ej. Det har inneburit svåra informationsproblem med vårdnadshavare och elever när våra årskursbloggar som var väl inarbetade togs bort. Allt det här har IT-direktören Johanna Engman försökt bemöta i ett hela sex stycken sidor långt öppet brev: Öppet-brev-om-skolplattformen_20181010_2_60026
I dagarna har jag deltagit i en kurs riktad till Utbildningsansvariga för Skolplattformen. Bättre sent än aldrig… Så istället för att först utbilda ansvariga så låter Utbildningsförvaltningen det gå ca tre månader in på terminen innan vi fick gå denna kurs. Därefter ska vi nu i vår tur utbilda våra kollegor i något som vi alla redan förväntas använda. Ibland känns det lite bakvänt. Frustrationen märks i alla led i kedjan från chefer och ansvariga till lärare, elever och vårdnadshavare. Bara en sån sak som att man förväntas ladda ned åtta appar för att verkligen kunna använda alla funktioner från sin mobila enhet. Suck.
Ja, det blir bara svårare och svårare att göra det! Texter och kommunikationsmönster förändras över tid och de senaste årens utveckling av digitala teknologier har drivit på den förändringen. Detta får också betydelse för skolans arbete med texter. En annan fråga som aktualiseras är vad det innebär att vara delaktig i ett demokratiskt samhälle när vem som helst idag kan skapa och dela vad som helst. Hur vet ”jag” vad som är korrekt av det jag möter i digitala medier?
Lisa Molin, doktorand vid Göteborgs universitet, undersöker i sin avhandling som är i slutskedet fenomenet med kritiskt textarbete i digitaliserade klassrum. Föreläsningen torsdag 13e september lyfter upp ett kritiskt arbete med digitala texter i klassrummet. Eleverna kan där utveckla förståelse för hur olika perspektiv positioneras och konstrueras. Detta med fokus på specifikt perspektivisering genom digitala texter. Denna kunskap blir betydelsefull för att också förstå hur man själv kan använda digitala texter för att påverka och förändra perspektiv i samhället.
Här är det full fart! I tisdags hade vi erfarenhetsutbyte för Språkpkaketet och i onsdags låg fokus på talboken i klassrummet. Tre föreläsare gav oss tre olika ingångar till talboken i klassrummet.
Var skall jag vara nästa lektion? Hur länge och vad skall jag ha med mig? Vem skall jag vara med på rasten? Många, ja de flesta av våra elevers tillvaro underlättas med kognitivt stöd. På vår cafékväll den 29 november pratar vi om förhållningsätt och visar fysiska- och digitala hjälpmedel för kognitivt stöd . Vi har bjudit in föreläsare från olika professioner som alla är proffs på att tänka inkluderande. Du kommer även att få pröva på att träna din egen fokuseringsförmåga. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk.
Före sommaren bloggade jag om att peppa till sommarläsning med LegiLexis sajt jagharläst.se (nu är den stängd för anmälningar eftersom sommarlovet är över). Igår tisdagen den 12e september fick jag en presentation av LegiLexis sajt, vad de erbjuder och allt runt omkring av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Den information jag fick, utöver vad vi alla kan läsa på https://www.legilexi.org, var så pass intressant att jag tycker det är av värde för er som undervisar i åk 1-3 att få ta del av en presentation. Därför har jag bjudit in Sofia Norén att berätta om LegiLexi onsdagen den 1a november, dvs. under höstlovet. Du hittar anmälningslänk i slutet av inlägget.
Vill du läsa en kort information om LegiLexi!? Här är några rader som jag fick av Sofia Norén:
;void(0);){kind=link}