Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolforskning

Bli en forskande språklärare

Publicerat i bloggen Fokus på engelska och moderna språk

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finansieras av olika skolhuvudmän.

Stockholms stad söker 3-4 licentiander och ansökningar med språkfokus och/eller IT som didaktiskt verktyg efterfrågas speciellt . Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen, där du får många trevliga kollegor :) Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Läs hela inlägget

Bli en forskande lärare

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finaniseras av olika skolhuvudmän. För information om vilka huvudmän som utlyser tjänster kan ni kontakta studierektor för forskarskolan, lektor Eva Norén eva.noren@​mnd.su.se

Stockholms stad söker 3-4 licentiander. Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Läs hela inlägget

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Här kommer information från vår senaste träff för lärare i moderna språk som den här gången också inkluderade lärare i engelska. Hela 60 språklärare deltog och vi lyssnade på presentationer från TAL-projektet och från projekt som jobbar med uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Här kommer information som togs upp på träffen:

Läs hela inlägget

Jag har inte hunnit skriva så mycket den senaste tiden eftersom jag har haft så fullt upp med plugg! Jag och klassen fick i uppgift att analysera och jämföra två kursplaner i våra ämnen – och detta har ätit upp all min tid.. Nedan följer i alla fall en omarbetad och förkortad version av den uppgiften, tillägnad alla er som älskar kursplaner och litteraturteori !

Som litteraturvetare har jag inte kunnat undgå att jämföra synen på litteratur som framkommer i de undersökta kursplanerna i svenska för gymnasiet: den gamla i Lpf 1994 och den nya i GY 2011. Efter en noggrann läsning av kursplanerna har jag tyckt mig urskilja att synen på skönlitteratur i GY11 har nyanserats och specificerats i jämförelse med Lpf 94.

Läs hela inlägget

Resurser för Stockholms skolor

Publicerat i bloggen Programmering Stockholm

Det är högt tryck på de kurser som finns om programmering, och flera kurser är redan fullbokade. Spana in dem ändå, ställ skolan på väntelista och haka på när det finns plats. Ju fler som står på väntelista, desto bättre vet vi hur behovet och intresset ser ut. Har vi tur skjuts det till ännu fler resurser så att alla som vill kan ta del av det fina kursutbudet.

En av mina favoritsatsningar är Mediotekets Robotek  som är under uppbyggnad. De första lådorna för grundskolan är färdiga och ute i verksamhet. Det ska även skräddarsys lådor för förskolan och fritids och lådor för olika årskurser. Att skolor får låna olika robotar och andra resurser, som annars bara används en kortare tid, för att resten av skolåret stå i något skåp, är en utmärkt lösning ur hållbarhetssynpunkt. För att låna en låda krävs utbildning på tre tillfällen, vilket också borgar för att innehållet faktiskt används på ett bra sätt. Hurra för det! Ställ skolan i kö. Alla lådor är uppbokade resten av VT17. Medioteket erbjuder även en programmeringkurs på 3 timmar som kan beställas på begäran. Spana in kursutbudet här. 

Läs hela inlägget

Skolans disciplin och paradox

Publicerat i bloggen Lärare på G

Det har gått ett tag sedan jag skrev sist. Jag var i Sundsvall förra veckan på skidhelg och campus-träff. Vi tenterade skolans historia/styrning på tisdagen och rivstartade sedan nästa kursmoment med föreläsningar hela dagarna.

Så jag är en aning mör… både i kropp och knopp!

Läs hela inlägget

Lyckobringare i klassrummet?

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

Varg”Vargen kommer! Om läsundervisning och texter som väcker känslor” är ett kapitel i Läsa mellan raderna (Olin-Scheller och Tengberg, red.), en bok som presenterar modellen dialogisk strategiundervisning (DSU), framtagen i samverkan mellan forskare och lärare (se tidigare inlägg om DSU här).

Kapitlet utgår från en undervisningssituation kring en mycket engagerande debattartikel i samband med forskningsprojektet där DSU implementerades. Författarna (se nedan) beskriver skapandet och återskapandet av maktrelationer i läsundervisningen och diskuterar vilken roll lärarens agerande spelar för dessa relationer. Konkret handlar det om att en klass i Värmland läser en insändare om vargens vara eller icke-vara. Några elever provoceras av ämnet och har svårt att debattera på ett sakligt sätt. Istället tar de stor plats och stör undervisningen.

Läs hela inlägget

Att bygga sin undervisning på forskning

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Vad kan det innebära? Det är något jag funderar över! Lättast är förstås att säga att man arbetar efter en modell eller metod. Det är Bornholmsmodellen, ASL, En läsande klass, Vallmomodellen, Rydaholmsmetoden, Pilen, Trädet med flera. De lärare som valt att arbeta efter en viss modell eller metod är oftast mycket nöjda och övertygade om att just det sättet att arbeta ger bäst effekt. Räcker det då att läraren själv känner sig övertygad om metodens förträfflighet? Vilka felkällor kan det finnas?

Jag går ofta tillbaka till Skolverkets rapport ”Forskning för klassrummet”. Det står faktiskt i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag som lärare väljer innehåll och metod för att nå målen samtidigt som jag förväntas ha ett vetenskapligt förhållningssätt. När jag i min lärarroll funderar över vad som fungerar bättre än något annat i min undervisning så är det bra att söka stöd i forskning. Här kommer Skolverkets kunskapsöversikter och olika rapporter och liknande till stor nytta. De presenterar och/eller väver in forskningsrön i sina texter så att jag får just det stödet.

Läs hela inlägget

Engagerande kemilektor får prestigefull medalj!

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Ja så lyder titeln på ett glädjande pressmeddelande från Svenska Kemisamfundet den 26 januari i år. Utmärkelsen i fråga är den prestigefyllda Gunnar Starck-medaljen som delas ut framstående pedagogisk verksamhet på kemins område. Kemilektorn i fråga, det är ingen mindre än Helena Danielsson-Thorell från Kungsholmens gymnasium. Klingar namnet bekant? Tänkte det. Helena är disputerad i kemi, har mångårig undervisningserfarenhet och är medförfattare till den sprillans nya läroboken Reaktion Kemi – ett nytänkande läromedel som engagerar. Och på tal om engagemang, du som följer med lite i den NV-didaktiska skolforskningen vet säkert redan att Helena också varit med och bedrivit undervisningsutvecklande forskning inom ramen för STLS. Till Svenska Kemisamfundets reporter säger Helena såhär om att delta i STLS:

“– För mig var det väldigt betydelsefullt att vara med i det här projektet. Man lär sig mycket varje gång när man sitter och jobbar med materialet och diskuterar. Det kändes som att vi kom något på spåren, lite av en slump, som man gör i forskning. Hon anser att studien har gett henne större respekt för vad det innebär att vara elev, vilket hon också har tagit med sig till sin egen undervisning.”

Läs hela inlägget

Perspektiv på litteraturundervisning

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

ChildWithBook2-300pxI december publicerades en ny gymnasiemodul, Perspektiv på litteraturundervisning. Modulen belyser, utifrån aktuell litteraturdidaktisk forskning, aspekter av hur innehåll och metoder i litteraturundervisningen varierat över tid, bland annat beroende på styrdokument, och vilka utmaningar svenskläraren ställs inför  beträffande motivering för, utformningen av och innehållet i undervisningen. 

Modulen vill visa olika sätt att reflektera kring litteraturundervisning på gymnasiet. Den erbjuder möjlighet att diskutera och ifrågasätta didaktiska ståndpunkter som rör analys, förståelse och val av skönlitterära texter. Artiklarna ger både teoretiska perspektiv och konkreta förslag på hur teorierna kan omsättas i praktiken. Modulen visar bredden i det litteraturdidaktiska forskningsfältet, vilket innebär att man får möta flera olika synsätt på litteraturundervisning. 

Läs hela inlägget