Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska som andraspråk

Läsutveckling

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Hur utvecklas våra elevers läsning från årskurs 4 till årskurs 9? Blir de säkrare och bättre läsare? Detta är något som Karin Stenlund har undersökt och presenterar i sin avhandling Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter.

Vad är då de viktigaste resultaten?

Läs hela inlägget

Ett ämnesövergripande integrationsprojekt i årskurs 9

Publicerat i bloggen Kulan

Elever i S:t Eriks katolska skola har läst Per Anders Fogelströms roman, Mina drömmars stad.  SVA-gruppen lyssnade till några kapitel medan SV-gruppen försökte sig på hela romanen. Inte alla lyckades ta sig igenom boken men fick ändå en försmak av Fogelströms författarskap. Därefter Eleverna fick välja citat ur boken. De ombads reflektera och motivera sitt val samt koppla det till dåtid och nutid. Citat, egna betraktelser och bilder från Stockholmskällan blev sedan underlag för boken Mina drömmars stad. Stockholms stads bokprojekt under Fogelströmåret 2017. Boken, Elevernas bok kan du bläddra i här. Bilderna är hämtade från Stockholmskällan, ordentligt föresedda med källförteckning.

katolska7

Läs hela inlägget

God jul och läs en tråkig bok!

Publicerat i bloggen Vad gör de i biblioteket?

Gamla böcker

Eller kanske en dåligt skriven? Eller väldigt komplicerad?

Läs hela inlägget

Elevernas läsförmåga i grundskolan

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Ett kärt ämne som återkommer. Definitionen av begreppet läsförmåga är:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sid 19)

Läs hela inlägget

Hög tid att ansöka om Läslyftet 2018/2019

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

Det är glädjande att resultaten för svenska elevers läsning blivit bättre (länk). Allt är dock inte frid och fröjd: skolan lyckas inte kompensera för socioekonomisk bakgrund, pojkar presterar sämre än flickor och bara 18 procent av eleverna tycker mycket om att läsa. Resultaten visar också att elever som inte tycker om att läsa presterar sämre. 

Det finns alltså all anledning att fortsätta att arbeta med språk-, läs- och skrivutvecklande insatser, såsom Läslyftet. Bland annat innehåller Läslyftet en modul som handlar om att inspirera till läsning, Stimulera läsintresse. LChildWithBook2-300pxäslyftet med statsbidrag var från början planerat att pågå 2015-2018, men utvärderingarna visar att insatsen varit uppskattad och Skolverket har fattat  beslut om att förlänga finansieringen med statsbidrag med två år. Därutöver permanentas Läslyftet som ett av de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Läs hela inlägget

Skolan en marknadsplats!?

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Senare tids satsningar på bedömning har lett till att lärare ägnar allt mer tid åt att testa, kartlägga och bedöma. Detta har börjat gå ut över undervisningstiden som finns kvar för att ge eleverna de kunskaper de har rätt till. Det har också lett till att allt fler andra frivilliga test- och kartläggningsmaterial används i skolorna. De flesta av dessa kartläggningsmaterial kostar pengar. När skolor är villiga att betala för något träder det också fram förlag, firmor och olika aktörer som vill sälja just sin produkt. Många gånger är dessa produkter paketerade på ett mycket fint och säljande sätt vilket leder till att alla skolor plötsligt använder en viss metod. Jag hörde en gång en av våra mest kända läsforskare beskriva fenomenet så här: Ena året sitter att fåglarna på den tråden, nästa år sitter alla fåglarna på den där tråden. Detta visualiserades med fåglar på olika elledningar.

De obligatoriska kartläggningsmaterialen måste vi använda. Dessa obligatoriska bedömningsverktyg är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1, NP, Nationella ämnesproven, i åk 3, 6 och 9. Från och med sommaren 2018 använder F-klassläraren också ett nytt kartläggningsmaterial för att kartlägga barnens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Dessa har titlarna Hitta språket och Hitta matematiken (publiceras senast 180701). Beslut är planerat till 31a januari.  Allt annat är frivilligt. Allt annat vi använder tar tid och resurser i anspråk. Riktlinjerna för lärares bedömningsarbete säger att de mest framträdande syftena med bedömningar är att de används för att:

Läs hela inlägget

Didaktik, diagnos och mångfald

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Idag var det äntligen dags! Dags för vad? Jo, för Barbro Westlund och Gunilla Molloys presentation av den forskningsstudie de genomförde för ungefär två år sedan. En forskningsstudie där sex av de elva intervjuade lärarna är/var våra kollegor, dvs. lärare i några av Stockholms kommunala grundskolor.

Intervjustudien är en kvalitativ studie om hur högstadielärare i svenska (åk 8) resonerar om hur de bedömer sina elevers läsförståelse i ett alltmer heterogent klassrum. Rubriken för dagens presentation var Olika bedömningsdiskurser. Elva högstadielärares resonemang om hur de bedömer sina elevers läsförståelse. Studien utgår från ett intresseurval vilket betyder att forskarna valt att intervjua lärare som har stort intresse för den aktuella forskningsfrågan. Barbro och Gunilla underströk att studien bygger på en tilltro till läraren.

Läs hela inlägget

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Läs hela inlägget

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Läs hela inlägget

Informationssökning och källkritik med treorna

Publicerat i bloggen Vad gör de i biblioteket?

Våra lärare i årskurs 3 har just, ivrigt påhejade av mig, dragit igång ett större arbete runt läsning av faktatexter. De utgår från Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och vi kommer avsluta arbetet med ett författarbesök före påsk. Faktatexter används ju förstås hela tiden i skolarbetet så lärarna kommer att kunna baka ihop detta med den ordinarie undervisningen. Jag ska hänga med i det hela framför allt genom försöka integrera informationssökning och källkritik. Årskurs tre har i år fått egna Ipads, vår skola är i uppstarten till en 1-1-satsning och det här är enda årskursen i f-6 som fått egna Ipads än så länge.

Hur vet du det

Läs hela inlägget