Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

En bok för alla – En boksamtalsaffisch för alla

Publicerat i bloggen Skolbiblioteksbloggen

boksamtalEn bok för alla har tillsammans med Aidan Chambers (författare och litteraturpedagog) och Felicia Fortes (formgivare) tagit fram en boksamtalsaffisch som utgår från Chambers boksamtalsmodell. Affischen finns i tre olika färger och kan redan nu laddas ner gratis från deras hemsida. http://enbokforalla.se/material-och-handledning/boksamtal/
Vid Skolforum den 30-31 oktober kommer det att finnas tryckta exemplar att köpa i deras monter (C05:31). En bok för alla skriver att ”Affischen fungerar för alla åldrar och alla böcker. Dessutom tycker vi att den är så snygg att den passar i precis ALLA rum!” och jag kan inte annat än att hålla med. På deras hemsida finns också en boksamtalsguide – Låt bokcirklandet börja!

/Anja Sahlstedt

Svenska och biologi – modernismen

Publicerat i bloggen Svenskläraren tipsar

Hej!

Som lärare med den udda ämneskombinationen svenska och biologi finns det få saker (i jobbet) som gör mig så lycklig som när jag kan gifta ihop de ämnena på ett bra sätt. Eftersom jag bara undervisar elever på naturprogrammet är det väldigt roligt att plocka in naturvetenskap i svenskan. När man kommer till modernismens giganter: På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust och Odysseus av James Joyce så är ju de verken till stor del baserade på hur hjärnan fungerar. Följande länkar beskriver det, och kan vara roliga att arbeta med tillsammans med eleverna. Det är också en länk som handlar om hur bra det är för hjärnan att läsa avancerad litteratur.

Läs hela inlägget

Små ord som gör stor skillnad

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

I förrförra inlägget nämnde jag tre språkliga begrepp, anaforer, sambandsord och appositioner. Innebörden och förståelsen av dessa begrepp gör stor skillnad i vår läsförståelse. I artikeln  A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) undersöktes 10-åringars läsförståelse och många hade problem med förståelse av texter där dessa språkliga konstruktioner användes. Syftningar ställer till problem! Syftningar kan göras inom en mening, mellan meningar likaväl som från en mening till ett helt annat textstycke. I artikeln får vi flera praktiska exempel. Jag börjar med…

Anaforer

Anaforen refererar till det som korrelatet refererar till. En anafor är en tillbakasyftning. Ett exempel på en sådan syftning har vi i meningen:

Läs hela inlägget

Så här arbetar Stockholms skolor med Mina drömmars stad

Publicerat i bloggen Kulan

Stockholms skolor har under Fogelströmåret erbjudits att publicera texter, bilder och filmer på webbplatsen Fogelström2017.se/skola. Men det som lockat mest har varit erbjudandet att få ge ut en bok som utan kostnad har distribuerats till skolan. Om detta har jag skrivit i tidigare blogginlägg

Du som vill läsa om hur klasserna tagit sig an uppgiften att arbeta med Mina drömmars stad hittar elevernas bidrag och lärarnas introduktion i det Digitala galleriet på webbplatsen  Vi har också en facebookgrupp. KULSTHLM  där jag och lärarna berättar hur arbetet fortskrider. I det här inlägget har jag valt ut några axplock på hur du kan arbeta med Mina drömmars stad, tips som i de flesta fall fungerar oavsett vilket tema du skall arbeta med.

Läs hela inlägget

Skrivundervisning på lågstadiet

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

Förra veckan disputerade Daroon Yassin Falk med sin avhandling: Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3. Studiens fokus har varit att belysa vilket lärandestöd som eleverna eDaroon Yassinrbjuds inom ramen för de olika skrivprojekten och vilka texter som eleverna skriver. Avhandlingens frågor har besvarats genom en analys av skrivförlopp, textsamtal och texter.

Författaren konstaterar att eleverna får en varierad skrivundervisning, och hon menar att den dystra bild som framträtt i studier om läsande och skrivande i skolan inte stämmer med helhetsbilden i hennes studie. Det som bland annat lyfts fram i tidigare studier är en avsaknad av explicit undervisning, vilket alltså inte stämmer i det här klassrummet, även om undervisningen förstås alltid kan utvecklas.

Läs hela inlägget

Lär dig mer om STL!

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

STL är förkortningen för Skriva sig till lärande. Skriva sig till lärande (STL) är en modell är en modell som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik. Det är en modell för effektivt lärande för både elever och lärare som syftar till att låta den digitala tekniken fungera som hävstång för viktiga lärandefaktorer. Den pedagogiska modellen för STL bygger på en undervisning som är väl förankrad i kunskapskraven i Lgr 11. Modellen bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av formativ återkoppling på digitala arenor. Denna kombination av pedagogik och teknik möjliggör för samtliga elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att via teknikens kompensatoriska möjligheter fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater. STL används inom samtliga ämnen från åk 1-9 samt idag även upp i gymnasiet. Eleverna återkopplar formativt på sina klasskamraters texter och arbeten, vilka slutligen publiceras digitalt på gemensamma klassajter. STL syftar i grunden till att skapa en grundläggande förståelse för såväl lärprocessen som det metakognitiva lärandet.

AAG_STL-MODELL-RUBRIK kopia3

Läs hela inlägget

Modern konst

Publicerat i bloggen Svenskläraren tipsar

Hej!

I år testade jag ett nytt grepp för att introducera modernismen (i Svenska 3). Jag arrangerade bänkarna i klassrummet i  grupper om fyra och placerade på varje bänk en utskrift av ett modernt konstverk, vänt upp och ner. Jag placerade ut eleverna i grupper som jag gjort upp i förväg och så fick de instruktioner om vad de skulle göra. De fick vända på pappret och titta på sin bild. De skulle studera den och samtidigt anteckna vilka tankar och känslor bilden väckte. När de gjort det en stund (jag tror att de höll på ca 10 min) fick de skicka runt och titta på varandras bilder i gruppen. De fick kommentera och diskutera dem, och om de nu fick några nya tankar angående sitt eget verk skulle de anteckna dem också. Slutligen presenterade jag vilken inriktning av  modernism som varje grupp hade fått bilder ifrån (impressionism, expressionism, dadaism, kubism, futurism, surrealism, minimalism och popkonst – och jag vet att de två sistnämnda är lite far fetched) och de fick namn på konstnärerna och titlarna på konstverken. Om de med hjälp av den informationen (och nu fick de också söka på nätet) fick nya tankar  om sina konstverk fick de skriva ner det också. Varje grupp ska sedan få göra en muntlig presentation av sin inriktning, inklusive en presentation av varje konstverk och deras tolkning av det. Jag bifogar instruktionen och listan på konstnärer och konstverk som jag har använt.

Läs hela inlägget

Här syftar jag på läsfärdigheter som påverkar förståelsen. Det finns fenomen i texter som ställer till det för våra elever. Ibland är det svårt att få syn på dessa fenomen även för mig som lärare. Jag märker att eleverna inte förstår men jag vet inte varför de inte förstår. Texten kan synas ligga på rätt nivå för eleven men ändå förstår de inte.

När jag läste en artikel  i det senaste numret av the Reading Teacher så belyses just detta. Artikeln A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) tar upp exempel på när sambandsord, olika syftningar, leder till att läsaren vare sig ser eller förstår syftningarna i texten. Riktigt intressant och lärorikt. Eleverna i artikeln går i fifth-grade, dvs. de är runt 10 år. Deras lärare arbetar i sin undervisning med att låta eleverna analysera sina ordval, sammanfatta textpartier men också att relatera meningar till olika delar i texten. Läraren upptäcker att eleverna inte kan koppla en mening till en annan del i texten. De ser inte och förstår inte hur olika ord, meningar eller textpartier kan syfta på varandra.

Läs hela inlägget

Läsfrämjande uppdrag

Publicerat i bloggen Vad gör de i biblioteket?

För att försöka nå en större/annan läsekrets än ni som läser den här bloggen så har jag skrivit ett debattinlägg som publicerats på nättidningen Skola och samhälle. Det handlar om att jag tycker att skolbiblioteksverksamheten bör få ett tydligt ansvar för att det bedrivs ett aktivt läsfrämjande arbete på varje skola.

Läs det gärna här!

Den 21 november håller Mei Kuin Lai, skolforskare från Nya Zeeland, en föreläsning och workshop om: Improving literacy achievement in multicultural aMei Laind multilingual schools

Föreläsningen riktar sig till alla lärare på grundskolan med intresse för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Läs hela inlägget