Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Språkvård

Publicerat i bloggen Svenskläraren tipsar

Hej!

Jag tycker att det svåraste med att bedöma texter i svenska är var man ska dra gränsen för vad man ska kommentera och vad man ska låta passera. Eftersom språk är i ständig förändring finns det ju hela tiden en glidning mot nya sätt att uttrycka sig, och det är svårt att veta när gränsen är passerad för vad som accepteras i formellt skriftspråk. För närvarande har jag hakat upp mig på att låta supinumformen stå ensam i bisatser (d.v.s. utelämna ”hade” och ”har” i formuleringar som ”har sprungit”). Det blir ju fullt begripliga meningar, men jag upplever det inte som formellt korrekt. Ett annat irritationsmoment är vad jag upplever vara ett överdrivet användande av prepositionen ”kring”. Den auktoritet man kan använda i de här frågorna är Språkrådet. Jag har sett publikationer hos dem som talar för att man ska låta ”kring” vara, men jag har faktiskt skrivit till dem och frågat vad som gäller när det handlar om att låta supinum stå ensamt. Ibland känner man sig som Don Quijote och det är bra att veta i vilka strider det är lika bra att kasta in handduken…

Läs hela inlägget

Nästa vecka har du chansen att höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om HUR våra elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg. Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför!

Ewas forskning bygger på studier där berättaraktiviteter i förskoleklass genomförs i syfte att utveckla barnens literacy kompetenser. Den berättande (narrativa) genren används främst som ett redskap in i skrivandet. Det visar sig att media och digitala verktyg har stor betydelse för hur barnen utvecklar literacy genom att erbjuda möjligheter till fler multimodala stigar in i läsandets och skrivandets värld. Ewa har tidigare arbetat som lärare i förskoleklass och upp till årskurs 2. Erfarenheter som blev viktiga när skolan köpte in teknologi som gjorde att Ewa började reflektera över OM och HUR tekniken förändrade undervisningen.

Läs hela inlägget

Klassiker och argumentation

Publicerat i bloggen Svenskläraren tipsar

Hej!

Arbetet med språkvariation går in i slutskedet för mina ettor, så nu blev jag tvungen att tänka till och komma på vad nästa moment skulle bestå av. Jag hade bara en vag idé om att vi skulle hålla på med argumentation, men den idén börjar nu ta lite mer konkret form. Eleverna ska i grupper om fyra få läsa moderna romaner. Samma titel för alla i en grupp, så totalt sett ska alltså åtta olika titlar läsas i klassen. Titlarna är av blandad kompott: det som råkade finnas i vårt bokförråd.

Läs hela inlägget

Här refererar jag en föreläsning med Catarina Schmidt där hon belyste vad många av oss se som självklart, nämligen betydelsen av språkutvecklande för hållningssätt i ALL undervisning. Frågan som ställdes var: Vad innebär en sådan undervisning? Varför kan den sägas vara framgångsrik?

Catarina Schmidts forskning rör villkor och möjligheter för barns läsande och skrivande i relation till flerspråkighet, multimodalitet och populärkultur. Hon har ett särskilt intresse för Critical Literacy och språkutvecklande förhållningssätt inom undervisning i alla ämnen. Catarina talar om att vi ska designa vår undervisning. Vi har stort friutrymme att just göra detta, dvs. designa vår undervisning utifrån läroplan och kursplaner.

Läs hela inlägget

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Digitalisering på gymnasiets yrkesprogram

Läroplanerna och ämnesplanerna har nyligen kompletterats med skrivelser om digitalisering med utgångspunkt av EU:s nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens beskrivning av digital kompetens. Fyra aspekter lyfts särskilt fram, på övergripande nivå i läroplan och mer konkret i ämnesplanerna, och dessa är ”att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling […] att utveckla förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt samt att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, med användning av digital teknik (Skolverket, 2017, s. 9)

Enligt tidigare forskning (Perselli, 2014) beror användningen av digitala verktyg i undervisningen på lärarens digitala kompetens och styrs av elevernas intresse. Detta betonar betydelsen av lärarnas kompetensutveckling inom området för att de digitala verktygen ska i didaktiskt avseende kunna användas till sin fulla potential. Dessutom visar Berg Christofferson (2015) i sin licentiatuppsats hur yrkeskunnande i form av digital dialog över lärandet under arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättning tar form på en digital lär plattform. Detta accentuerar det digitala formatets betydelse i undervisningen och för lärandet.

Läs hela inlägget

Att arbeta med språk- inkludering- och kulturprojektet Ung i STHLM på gymnasiet. Det andra av två inlägg av lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium. Det första inlägget finns här  IMG_6655förminskad  

Arbeta i ett kultur- och språkprojekt i svenska som andraspråk – SPRI

IMG_0678 förminskad och beskuren Vi hade tre lektionstillfällen i veckan för projektet. Vid veckans första lektion fokuserade jag i huvudsak på att förbereda eleverna inför lektion nummer två då de träffade teaterläraren Alexandra Ljungkvist Sjölin  eller kulturaktören i sina grupper. Ord och begrepp samt multimodala uttrycksformer var i fokus. Förförståelsen skapade trygghet och gav eleverna en större chans att delta i övningar och arbetsmoment.

Läs hela inlägget

Brist på bilagor

Publicerat i bloggen Svenskläraren tipsar

Hej!

Ett tag sedan det blev något bloggande, men det har ju kommit ett jullov emellan också.

Läs hela inlägget

Du har väl anmält dig…

Publicerat i bloggen En bok i världen

Och din klass/grupp till Utbildningsförvaltningens tävling: En bok i världen för åk F-6.  Ett sätt att arbeta med läs- och språkutveckling och få in, det du ändå som pedagog ska göra, med dina elever.  Behöver du konkreta tips, inspiration från andra pedagoger som arbetat med tävlingen så anmäl dig till vårt Bok afterwork den 23 /1 som vi har på Stadsbiblioteket. Du anmäler dig på Barn och böckers sida här på Pedagog Stockholm till både tävlingen och seminariet. Varmt välkommen att delta!

Vårterminen 2018 arbetade vi, Marianne Lindblad och Anna Bergqvist, inom ramen för det första Ung i Sthlm i ett filmprojekt med en SPRI-klass och en samhällstvåa. Då arbetet föll synnerligen väl ut valde vi att, när möjligheten gavs, delta även under nästföljande termin. Då hade förutsättningarna för projektet ändrats och istället för att enbart arbeta med film fick vi denna gång utmana oss och eleverna ännu mer, då Ung i Sthlm presenterade ett scenkonstprojekt.

IMG_06563GGR50

Läs hela inlägget

I mina kurser kring Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd väcks nya, ibland kluriga, frågor runt bedömning vs kartläggning. Det är riktigt spännande att möta alla er duktiga lärare ska ni veta! Den här sortens möten och diskussioner är bland det bästa med mitt arbete. När kursdeltagare får tid att diskutera sina erfarenheter dyker det upp många frågor och frågeställningar. De är både av mer generell och övergripande karaktär och ibland mer specifika i förhållande till syfte, materialet och/eller genomförande.

Det här ämnet kommer jag att beröra i flera inlägg som jag nu arbetar med att skriva. Hur man använder termer, dvs. ord, är viktigt och därför utgör definitioner en grund för all fortsatt diskussion. Allra först tar jag definitionen av termerna bedöma och kartlägga. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket och Nationellt bedömningsstöd! Jag skriver ändå några rader om test för att mota fortsatt användning av det ordet när vi talar om Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd.

Läs hela inlägget