Så söker du på Pedagog Stockholm
Publicerat i bloggen Redaktionen
Fotomontage: Martin Trockenheim
Visar alla blogginlägg med kategorin: Trygghet och studiero
Boxning och mindfulness ökar studielusten på Smedshagsskolan
Publicerat i bloggen Gästbloggen
Jag gör många skolbesök i det område jag arbetar i – Hässelby, Vällingby och Kungsholmen. Tillsammans med min kollega, grundskolechef Gunnar Wohlin, tittar vi på lokaler, träffar skolledning, blandade personalgrupper och elever. Oftast är det samtal och rundvandring som gäller vid besöken – att delta aktivt hinns liksom inte med. Jag funderar på ibland på hur det känns när vi kommer från utbildningsförvaltningen och ”tittar” på verksamheten….
Språkets roll i konflikter
Publicerat i bloggen Lärare på GHur kan konflikter som uppkommer i skolan lösas? I kurslitteraturen betonas att själva basen för konfliktlösning är god kommunikation, och basen för all kommunikation är språket. Språket är det medel med vilket konflikter kan förstås och lösas och därför kommer jag här fokusera på språkets betydelse i konflikthantering.
Roger Ellmin menar att konflikthantering är den andra baskunskapen i skolan – medan den första är språket: ”[…] det muntliga, skriftliga och kroppsliga.” (2008:120). Han baserar sin språksyn på Bertrand Russel och Michail Bachtin, i och med att språket beskrivs som både det som uttrycker tankar, men även skapar tankar ”[…] som inte skulle finnas utan det [språket].” (2008:120). Bachtin menar att lärande alltid sker i dialog – med andra individer, med texter och idéer. För att nå djupare förståelse och vidareutveckla våra egna uppfattningar måste vi lyssna på den andres synpunkter och engagera oss i en ständig dialog bestående av frågor, svar och överenskommelser, enligt Bachtin.
Konflikt i klassen!
Publicerat i bloggen Lärare på GIbland händer det saker i klassrummet som man inte är förberedd på. Situationer som inte var planerade, men som uppstår för att vi människor är oförutsägbara, impulsiva och gör konstiga saker när vi umgås i grupp. För ett par veckor sedan uppstod en sådan situation i min klass – och min lärarroll sattes på prov.
(Personerna som figurerar i händelsen heter egentligen något annat)
Montessori: pedagog och feminist
Publicerat i bloggen Lärare på GVad har Anne Frank, P.Diddy, Gabriél García Márquez och Googles grundare Larry Page och Sergey Brin gemensamt? Jo, alla har gått i Montessoriskolor under sin barndom. Jag har många gånger hört om Montessoriskolor men inte vetat särskilt mycket om dem förutom att de använder ”alternativa” pedagogiska metoder. Nu när vi inom lärarutbildningen läser om specialpedagogik blev jag dock mer nyfiken och såg en dokumentär om Maria Montessori.
Vilken kvinna – och vilket liv! Maria Montessori föds 1870 som enda dotter i en välmående familj från Anacona, Italien. Hon visar sig ha läshuvud och hennes föräldrar uppmuntrar henne så småningom att studera vidare. Den karriärväg som vanligtvis var möjlig för kvinnliga studenter under den här tiden var lärarutbildning; att bli fröken eller privatlärare. Men Maria ville inte arbeta som lärare, hon var intresserad av naturvetenskap och teknik och sattes därför i en pojkskola (de matematiskt inriktade utbildningarna var bara för pojkar). Senare ville Maria bli läkare. Hon som skulle komma att bli en världsberömd pedagog i framtiden valde alltså från början bort läraryrket.
Lugn och ro-lådan
Publicerat i bloggen Gränslöst digitalt lärande
Jag och flera av mina kollegor tycker att många barn idag har svårare att koncentrera sig. Vi upplever att de har kortare uppmärksamhetsspann och att lektionerna behöver vara varierade och underhållande för att hålla kvar elevernas fokus.
Har vi fler barn med koncentrationssvårigheter idag än för 20 år sedan? Både ja och nej skulle jag svara. Barn idag tränar inte på att ha tråkigt. De barn som är sårbara för koncentrationssvårigheter har det svårare idag, då både samhället kräver mer och barn får träna koncentrationen mindre.
Samarbetsövningar för att skapa tillit
Publicerat i bloggen KulanAndra delen av blogginlägget från Pantominteaterns lärarkväll. Jag berättar och visar några av de samarbetsövningar vi hann göra under kvällen. Om Alexandras föreläsning om att undervisa nyanlända och föreställningen HOPPET – för jag dog inte kan du läsa om här.
Hur stöttar vi nyanlända elever i skolan?
Publicerat i bloggen Litteracitet och flerspråkighetSkolan behöver fler verktyg för att hantera den ökade psykiska ohälsan hos nyanlända elever. Många nyanlända elever befinner sig i en svår situation med oro över familj och för en pågående och utdragen asylprocess. Svåra upplevelser från hemlandet i kombination med flykt och oro över framtiden påverkar naturligtvis tiden i skolan. Hur kan vi i skolan stötta nyanlända elever på bästa sätt och vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?
Londa Andersson, modersmålslärare och integrationssamordnare på Spånga gymnasium inleder.
Vad kan skolan göra för att bryta uppgången av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Publicerat i bloggen KulanBris årsrapport är viktig läsning för oss som arbetar med barn och unga i skolan. Nästan hälften av alla samtal till barnrättsorganisationen under 2016 handlade om depression, ångest och självmordstankar. Bris årsrapport bekräftar att psykisk ohälsa ökar bland barn. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga skiljer ut Sverige, med en klart sämre utveckling än många andra länder. Därför lanserar Bris nu #psykbryt – ett upprop för att stoppa den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. Läs mer på psykbryt.nu.
Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama
Publicerat i bloggen KulanDel två i workshop med syfte att skapa ett tryggt, tillåtande och kreativt gruppklimat. Vår lärare, Jordi Almedia, lärare i drama och engelska på Sturebyskolan menar att vi klass- och ämneslärare inte skall undervärdera vår egen kompetens i att använda drama i klassen. Som undervisande lärare har vi större chans att få med alla i gruppen än en obekant dramaledare som kommer in tillfälligt. Vi känner eleverna och kan tänka strategiskt på hur vi skall para ihop elever och vilka roller vi skall ge dem, tänka ut vilka färdigheter vi vill att just den eleven skall träna. Ibland behöver övningarna inte ha något annat syfte än att bryta av ett tungt block och få in en paus med rörelse och skratt för att vi sedan med fördjupad koncentration skall kunna arbeta vidare.
;void(0);){kind=link}