Visar alla blogginlägg med kategorin:
Trygghet och studiero

Samarbetsövningar för att skapa tillit

Publicerat i bloggen Kulan

Andra delen av blogginlägget från Pantominteaterns lärarkväll. Jag berättar och visar några av de samarbetsövningar vi hann göra under kvällen. Om Alexandras föreläsning om att undervisa nyanlända och föreställningen HOPPET – för jag dog inte kan du läsa om här.

marionettscenworkhsop

Läs hela inlägget

Skolan behöver fler verktyg för att hantera den ökade psykiska ohälsan hos nyanlända elever. Många nyanlända elever befinner sig i en svår situation med oro över familj och för en pågående och utdragen asylprocess. Svåra upplevelser från hemlandet i kombination med flykt och oro över framtiden påverkar naturligtvis tiden i skolan. Hur kan vi i skolan stötta nyanlända elever på bästa sätt och vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Londa Andersson, modersmålslärare och integrationssamordnare på Spånga gymnasium inleder.

Läs hela inlägget

Bris årsrapport är viktig läsning för oss som arbetar med barn och unga i skolan.  Nästan hälften av alla samtal till barnrättsorganisationen under 2016 handlade om depression, ångest och självmordstankar.  Bris årsrapport bekräftar att psykisk ohälsa ökar bland barn. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga skiljer ut Sverige, med en klart sämre utveckling än många andra länder. Därför lanserar Bris nu  #psykbryt – ett upprop för att stoppa den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. Läs mer på psykbryt.nu.

psykbryt

Läs hela inlägget

Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama

Publicerat i bloggen Kulan

Del två i workshop med syfte att skapa ett tryggt, tillåtande och kreativt gruppklimat. Vår lärare, Jordi Almedia, lärare i drama och engelska på Sturebyskolan menar att vi klass- och ämneslärare inte skall undervärdera vår egen kompetens i att använda drama i klassen. Som undervisande lärare har vi större chans att få med alla i gruppen än en obekant dramaledare som kommer in tillfälligt. Vi känner eleverna och kan tänka strategiskt på hur vi skall para ihop elever och vilka roller vi skall ge dem, tänka ut vilka färdigheter vi vill att just den eleven skall träna. Ibland behöver övningarna inte ha något annat syfte än att bryta av ett tungt block och få in en paus med rörelse och skratt för att vi sedan med fördjupad koncentration skall kunna arbeta vidare.

P1020748

Läs hela inlägget

Lyckobringare i klassrummet?

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

Varg”Vargen kommer! Om läsundervisning och texter som väcker känslor” är ett kapitel i Läsa mellan raderna (Olin-Scheller och Tengberg, red.), en bok som presenterar modellen dialogisk strategiundervisning (DSU), framtagen i samverkan mellan forskare och lärare (se tidigare inlägg om DSU här).

Kapitlet utgår från en undervisningssituation kring en mycket engagerande debattartikel i samband med forskningsprojektet där DSU implementerades. Författarna (se nedan) beskriver skapandet och återskapandet av maktrelationer i läsundervisningen och diskuterar vilken roll lärarens agerande spelar för dessa relationer. Konkret handlar det om att en klass i Värmland läser en insändare om vargens vara eller icke-vara. Några elever provoceras av ämnet och har svårt att debattera på ett sakligt sätt. Istället tar de stor plats och stör undervisningen.

Läs hela inlägget

Elevhälsoarbetet en del av folkälsan

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

apple-256261__340

Vad påverkar folkhälsan?
Folkhälsan påverkas av människans livsvillkor och levnadsvanor. I första hand av livsvillkoren, det vill säga vilket samhälle vi lever i, våra arbetsvillkor, utbildningsnivån, bostadssituationen och den yttre miljön. Även arvet och den sociala situationen har betydelse för folkhälsans utveckling. Exempel på levnadsvanor som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan är stress, fysisk aktivitet, kost samt möjligheten till vila och rekreation. Våra tobaks- och alkoholvanor är andra faktorer som påverkar hälsan.

En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.

Vår hälsa påverkas till 25 % av genetiska faktorer, 30 % av kulturella och till 45 % av faktorer som är kopplade till vår livsstil och vårt beteende. Vissa av dessa faktorer påverkas av oss själva, andra av samhället och omgivningen och kanske de flesta i samspel mellan individuella och samhällsrelaterade faktorer (Ringsberg, 2009).

Läs hela inlägget

Flippad glädje!

Publicerat i bloggen Flippad musik

Min arbetsplats är fantastisk. Så härliga elever jag möts av varje dag. Det är ju faktiskt så att vi som möter dessa härliga ungar verkligen är rika på riktigt, så mkt glädje och inspiration som sprider sig:)

Att verkligen se dem, se vem de är och möta dem där de är kunskapsmässigt, känslomässigt och i deras nyfikenhet, det kan bara vara världens bästa jobb!

Läs hela inlägget

Hur får man till smidiga förflyttningar?

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Drar du dig för att planera undervisning som innebär förflyttningar och/eller övergångar mellan olika moment?

Frågan är hur jag som lärare kan skapa utrymme för smidiga förflyttningar inom klassrummet och vid övergångar mellan olika moment? Hur slipper jag att det blir rörigt när elever ska byta aktivitet och/eller plats under en lektion?

Läs hela inlägget

Färdigheter och kunskaper som elever lär sig i Skapande skola

Publicerat i bloggen Kulan

P1020207 (1024x683)

Catharina Dreiman har skrivit på  Kulan  om arbetsprocessen och finalen med teaterprojektet Den övergivna dockan. I det här inlägget berättar Catharina om vilka färdigheter och kunskaper elever erövrade under arbetet.

Läs hela inlägget

Elevers frågor kopplade till motivationsteori

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Motivationsteorierna har inte ett egenvärde. De ska lyftas i förhållande till våra elever och vår undervisning. I bokens inledning ges exempel på frågor som elever kan tänkas ställa sig i lärsituationer. Frågorna kopplas också till den teori om motivation som har starkast anknytning till frågan. Författarna understryker att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera teorier (Skaalvik & Skaalvik, 2016). Skaalvik o Skaalvik teorier om motivation (Skaalvik & Skaalvik, 2016:12)

När jag ser frågorna tänker jag att de passar utmärkt att arbeta med tillsammans med eleverna. Frågorna skulle kunna användas som utgångspunkt på lektioner och för gemensamma diskussioner. Jag tänker mig att eleverna skulle ha nytta av att läraren även lär ut lite om motivationsteori för att förklara hur vi kan reagera i lärprocesser. Det handlar om att medvetandegöra oss själva och våra elever. Jag tycker att det är ganska häftigt att jag i min roll som lärare faktiskt styrs av samma frågor och motivationsteorier som mina elever!

Läs hela inlägget