Visar alla blogginlägg med kategorin:
Trygghet och studiero

Lyckobringare i klassrummet?

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

Varg”Vargen kommer! Om läsundervisning och texter som väcker känslor” är ett kapitel i Läsa mellan raderna (Olin-Scheller och Tengberg, red.), en bok som presenterar modellen dialogisk strategiundervisning (DSU), framtagen i samverkan mellan forskare och lärare (se tidigare inlägg om DSU här).

Kapitlet utgår från en undervisningssituation kring en mycket engagerande debattartikel i samband med forskningsprojektet där DSU implementerades. Författarna (se nedan) beskriver skapandet och återskapandet av maktrelationer i läsundervisningen och diskuterar vilken roll lärarens agerande spelar för dessa relationer. Konkret handlar det om att en klass i Värmland läser en insändare om vargens vara eller icke-vara. Några elever provoceras av ämnet och har svårt att debattera på ett sakligt sätt. Istället tar de stor plats och stör undervisningen.

Läs hela inlägget

Elevhälsoarbetet en del av folkälsan

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

apple-256261__340

Vad påverkar folkhälsan?
Folkhälsan påverkas av människans livsvillkor och levnadsvanor. I första hand av livsvillkoren, det vill säga vilket samhälle vi lever i, våra arbetsvillkor, utbildningsnivån, bostadssituationen och den yttre miljön. Även arvet och den sociala situationen har betydelse för folkhälsans utveckling. Exempel på levnadsvanor som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan är stress, fysisk aktivitet, kost samt möjligheten till vila och rekreation. Våra tobaks- och alkoholvanor är andra faktorer som påverkar hälsan.

En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.

Vår hälsa påverkas till 25 % av genetiska faktorer, 30 % av kulturella och till 45 % av faktorer som är kopplade till vår livsstil och vårt beteende. Vissa av dessa faktorer påverkas av oss själva, andra av samhället och omgivningen och kanske de flesta i samspel mellan individuella och samhällsrelaterade faktorer (Ringsberg, 2009).

Läs hela inlägget

Flippad glädje!

Publicerat i bloggen Flippad musik

Min arbetsplats är fantastisk. Så härliga elever jag möts av varje dag. Det är ju faktiskt så att vi som möter dessa härliga ungar verkligen är rika på riktigt, så mkt glädje och inspiration som sprider sig:)

Att verkligen se dem, se vem de är och möta dem där de är kunskapsmässigt, känslomässigt och i deras nyfikenhet, det kan bara vara världens bästa jobb!

Läs hela inlägget

Hur får man till smidiga förflyttningar?

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Drar du dig för att planera undervisning som innebär förflyttningar och/eller övergångar mellan olika moment?

Frågan är hur jag som lärare kan skapa utrymme för smidiga förflyttningar inom klassrummet och vid övergångar mellan olika moment? Hur slipper jag att det blir rörigt när elever ska byta aktivitet och/eller plats under en lektion?

Läs hela inlägget

Färdigheter och kunskaper som elever lär sig i Skapande skola

Publicerat i bloggen Kulan

P1020207 (1024x683)

Catharina Dreiman har skrivit på  Kulan  om arbetsprocessen och finalen med teaterprojektet Den övergivna dockan. I det här inlägget berättar Catharina om vilka färdigheter och kunskaper elever erövrade under arbetet.

Läs hela inlägget

Elevers frågor kopplade till motivationsteori

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Motivationsteorierna har inte ett egenvärde. De ska lyftas i förhållande till våra elever och vår undervisning. I bokens inledning ges exempel på frågor som elever kan tänkas ställa sig i lärsituationer. Frågorna kopplas också till den teori om motivation som har starkast anknytning till frågan. Författarna understryker att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera teorier (Skaalvik & Skaalvik, 2016). Skaalvik o Skaalvik teorier om motivation (Skaalvik & Skaalvik, 2016:12)

När jag ser frågorna tänker jag att de passar utmärkt att arbeta med tillsammans med eleverna. Frågorna skulle kunna användas som utgångspunkt på lektioner och för gemensamma diskussioner. Jag tänker mig att eleverna skulle ha nytta av att läraren även lär ut lite om motivationsteori för att förklara hur vi kan reagera i lärprocesser. Det handlar om att medvetandegöra oss själva och våra elever. Jag tycker att det är ganska häftigt att jag i min roll som lärare faktiskt styrs av samma frågor och motivationsteorier som mina elever!

Läs hela inlägget

Motivation en förutsättning för lärande

Publicerat i bloggen Läs- och språksatsningen

Det som brukar kallas ”att motivera eleverna” handlar mycket om att skapa förutsättningar för skolarbetet på ett sätt som gör att eleverna blir motiverade. (Skaalvik & Skaalvik, 2016:7)

Detta är också det centrala i Motivation och lärande (Skaalvik & Skaalvik, 2015). Motivation handlar inte om att läraren ska vara rolig utan i stället behöver vi diskutera och lära oss hur man skapar förutsättningar för motivation med utgångspunkt i teori och forskning. I boken presenteras åtta forskningsanknutna motivationsteorier i åtta kapitel. Vi får också konkreta exempel på motivationshöjande aktiviteter.

Läs hela inlägget

Relationen – förutsättningen för lärande

Publicerat i bloggen UrFlippat

Här om dagen när jag hämtade min yngsta dotter på förskolan så sprang min äldsta, som nu går i skolan, in på gården och möttes av barn efter barn som ville krama henne. Barn som hon med pedagogernas hjälp har fått fina relationer med. Relationer som har gjort henne trygg. Men de har inte bara byggt fina relationer mellan barnen utan de arbetar ständigt på relationerna mellan den vuxne och barnet. Så naturligtvis kom pedagogerna fram och visade sin kärlek och sitt intresse. Det värmer både i mitt föräldrahjärta och mitt pedagoghjärta.

image

Läs hela inlägget

Gemensam högläsning

Publicerat i bloggen Verktyg för livet

I årets tävling ”En bok i världsklass” fick vi två lättlästa, men också viktiga böcker om högläsning. Ann-Marie Körling påminner i sin bok Den meningsfulla högläsningen om vikten av högläsning för att utveckla barn och elever läsförmåga, ordförråd och kreativitet. Personligen är jag väldigt inspirerad av Aidens Chambers konkreta tips på hur man kan använda högläsningens många möjligheter i boken Böcker inom oss. Körlings bok tycker jag berättar mycket om skolans ansvar att utveckla läsförmågan hos våra elever och att den stärker vilken betydelse högläsning faktiskt har, både för yngre och äldre eleverna. Man blir aldrig för gammal för högläsning!

I vår klass har vi en högläsningsstund varje dag. Jag har upplevt att högläsning ibland blir något man gör ”om det hinns med” eller att läraren har det i slutet av dagen när eleverna är som tröttast. Själv tycker jag att det är viktigt att lägga den på samma tid varje dag och att det inte alls behöver vara i slutet av skoldagen. Det kräver mycket energi, särskilt av våra barn med hörselnedsättning, att lyssna och bearbeta det som sägs. Efter förmiddagsrasten bjuder jag in till högläsning för mina elever, fruktstund och boksamtal. Jag tycker att det är ett bra sätt att få eleverna att varva ner efter en stunds lek-aktivitet.

Läs hela inlägget

Lee Orberson bemöter kritik mot skolorna i Kista och Husby

Publicerat i bloggen Redaktionen

LO PS

Grundskolechef Lee Orberson bemöter kritiken mot skolorna i Kista och Husby.

Läs hela inlägget