Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar.
Utebibblan har nu funnits i tre veckor och känns därmed etablerad. Jag är ute på skolgården en knapp timme varje dag, när lågstadiet och mellanstadiet har lunchrast. Förutom böcker och tidningar, som jag byter en gång i veckan, så finns nu också 15 sittunderlag, så att vi inte fryser rumporna av oss.
Tiden går även under denna konstiga termin, i vår skola har det varit mer som vanligt efter påsklovet. De sista veckorna före påsklovet var det vansinnigt många frånvarande, både elever och personal.
Så – ganska vanlig verksamhet i skolbiblioteket också, även om jag förstås fick sänka ambitionsnivån när det visade sig att så mycket undervisningstid försvann. Jag har också fått utmana mig själv lite, en hel del elever är fortfarande hemma och för att matcha våra digitala lärare så har jag lärt mig göra skärminspelningar och börjat vänja mig vid Teams. Jag lägger till exempel upp dokumentation i varje klass Team när jag haft bokprat.
Jag hann arbeta tre och en halv dag mellan två förkylningar, eller vad det nu är. Hemma måste jag i alla fall vara.
I skolan pågår mycket verksamhet. Det är vanlig undervisning, även om eleverna är färre. Jag har alltså haft vanliga bibliotekslektioner med lågstadiet. Vi har pratat om Astrid Lindgrens död och begravning, ett perfekt innehåll för att få förståelse för hur känd och älskad hon var. Som vanligt läste jag högt ur Astrid Lindgren – ett liv. Och sedan berättade jag om hur ALMA-priset kom till och att det nästa vecka är tillkännagivande av årets pristagare. Spännande!
Jenny Söderhjelm Larsson, förstelärare i språkutvecklande arbetssätt på Östbergaskolan och Yasmine Chetioui, lärare i fritidshem och bild på Kvarnbackaskolan har tilldelats Lärarförbundet i Stockholms årliga stipendie på 10 000 kronor vardera. Stipendiet riktar sig till lärare, fritidspedagog, förskollärare, lärare i förskoleklass eller lärare i fritidshem på en grundskola i Stockholm som gör skillnad för skola, kollegor och elever. Skolan kan vara kommunal eller privat.
Här är juryns motiveringar:
Lokal och möblering har stor påverkan på vilken verksamhet man kan bedriva i skolbiblioteket.
Igår var jag med min kollega Autchima för att mjukstarta Frisk och hälsogruppen. Det är alltså smeknamnet på vår gemensamma promenad. Hon ställde upp på att vara friskvårdsledare för en skön promenad runt Södermalm.
Vi träffades vid Skanstull strax innan kl.12.00 på söndagen och bestämde oss för att gå till Hammarby Sjöstad. Sedan tog vi en båttur till den andra sidan och gick tillbaka längst kanalen till Skanstulls tunnelbanestation kl.13.00. Vi hade då haft en skön promenad på en timme. Efteråt skulle Auchima ha en löptur men själv kände jag mig rätt nöjd och längtade efter lunch och siesta.
Den här veckan lånar jag Svensk Biblioteksförenings Instagramkonto. Välkomna in på @svbib och följ vad jag har för mig!
Det här med en ny arbetsplats innebär att jag måste lägga mycket tid på administrativa grejer, och det roliga pedagogiska får delvis vänta. Under veckan som gått tänkte jag igen på Astrid Falks utmärkta liknelse om att bygga pipelines i stället för att bära hinkar. Genom ett något tidsödande men genomtänkt grundarbete så kommer allt gå lättare sedan.
Här nedan kommer lite om hur jag vill ha det i vårt skolbibliotek och vad jag därför gjort:
Sverige har fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samiska, jiddisch, romani, finska och meänkieli är nationella minoritetsspråk. Samer har därutöver också ställning som urfolk i det vi idag kallar Sverige. Stockholms stad har status som förvaltningsområde och har därmed tagit på sig ett utökat ansvar för att de nationella minoriteterna och gruppernas möjligheter att leva, bevara och utveckla sina kulturer. På Stockholmskällan har vi nu samlat en träfflista på 71 källmaterial och litteraturtips om våra nationella minoriteters historia i Stockholm.
;void(0);){kind=link}