Visar alla blogginlägg med kategorin:
Vardagsliv

Så söker du på Pedagog Stockholm

Publicerat i bloggen Redaktionen

Förstoringsglas

Fotomontage: Martin Trockenheim

Läs hela inlägget

Modebloggar för lärare

Publicerat i bloggen Gränslöst digitalt lärande

So-lärarhalsbandFinns det ett speciellt lärarmode?

Som ny lärare funderade jag en hel del på hur jag skulle se ut och vad jag skulle ha på mig för kläder. Jag ville se  kompetent ut, fast jag egentligen var lite osäker, och jag ville samtidigt att eleverna skulle tycka om mig.  Dock kom jag från nära fem års högskolestudier och hade inte allt för mycket pengar att lägga på en ”jobbgarderob”.  De lärarna jag hade på högstadiet och gymnasiet varierade inte sina kläder speciellt mycket, de hade  vardagliga kläder och gärna träskor eller tofflor. Inte precis några kläder som ingav respekt utan kläder som mer ville betona samhörighet med eleverna. Få svenska pedagogiska bloggar har skrivit om klädernas betydelse  men jag ska göra ett försök.professional-4-final-786x1024

Fashion for teachers

En av mina (många) laster är att sitta med Pinterest alldeles för länge. Dessutom samlar jag alldeles för många pins på alldeles för många anslagstavlor. Pinterest bygger på bilder som man kan samla. Varje bild är egentligen en länk till någon hemsida, men ofta räcker bilden för att man ska förstå vad det handlar om. Många bilder fungerar bara som inspiration medan andra leder till intressanta fördjupningsartiklar.

Läs hela inlägget

Nu går eleverna på sommarlov och kanske har de fått med sig ett läsbingo som de ska försöka genomföra på sommarlovet. Jag har sett sådana ”lärarbingon” också. Nu är ju en stor del av sommarlovet inarbetad tid och det är viktigt att värna sin ledighet. Det finns annars en risk att man blir en siffra i sjukskrivningsstatistiken. Därför tänkte jag sammanställa en lista med saker som vi inte behöver göra på sommarlovet. Det ska vara tiden då vi släpper alla måsten och bara gör det som vi mår bra av att göra.

ice-cream-1906674_960_720

Läs hela inlägget

 De vinnande bidragen till Barn och Böcker 2017. Vilket pris de vinner får de veta på Barn och böcker på Skansen 22 maj.

1 åk 5-6 Kungliga balettskolan åk 5

Läs hela inlägget

Språkets roll i konflikter

Publicerat i bloggen Lärare på G

Hur kan konflikter som uppkommer i skolan lösas? I kurslitteraturen betonas att själva basen för konfliktlösning är god kommunikation, och basen för all kommunikation är språket. Språket är det medel med vilket konflikter kan förstås och lösas och därför kommer jag här fokusera på språkets betydelse i konflikthantering.

Roger Ellmin menar att konflikthantering är den andra baskunskapen i skolan – medan den första är språket: ”[…] det muntliga, skriftliga och kroppsliga.” (2008:120). Han baserar sin språksyn på Bertrand Russel och Michail Bachtin, i och med att språket beskrivs som både det som uttrycker tankar, men även skapar tankar ”[…] som inte skulle finnas utan det [språket].” (2008:120). Bachtin menar att lärande alltid sker i dialog – med andra individer, med texter och idéer. För att nå djupare förståelse och vidareutveckla våra egna uppfattningar måste vi lyssna på den andres synpunkter och engagera oss i en ständig dialog bestående av frågor, svar och överenskommelser, enligt Bachtin.

Läs hela inlägget

Visst är det lätt att förstå att motion och träning påverkar muskler, skelett, hjärta och kroppen i största allmänhet. Men vad finns det för koppling mellan våra muskler och vår fysiska aktivitet och hjärnan?

Det finns studier som visar att fysisk aktivitet ökar det psykiska välbefinnandet, motivationen, kognitionen och hjärnans kapacitet överlag. För några  år sedan gjorde vetenskapsinstitutet Cochrane en summering av hur väl motion fungerar vid behandling av depression. Där ser man att  sammantaget har motion, psykologisk behandling och läkemedel ungefär likvärdig effekt för att lindra symtom vid depression.
Carl Johan Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, anser att ”likvärdig effekt” ger ett överväldigande stöd att rekommendera och förskriva fysisk aktivitet. 

– Ja, eftersom vi talar om en åtgärd som har ytterst liten biverkningsrisk jämfört med läkemedel och som jämfört med psykologisk behandling är billig. Regelbunden fysisk aktivitet ger dessutom en rad andra goda hälsoeffekter i individens liv. Om man jämför dessa alternativ faller fysisk aktivitet ut som det mest attraktiva, säger han

Läs hela inlägget

Ambivalensutforskning

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

I min föregående inlägg har du fått veta mer om hur lång tid det kan tänkas ta att nå en bestående förändring, du har också fått förslag på hur en förändrings- förbättringsplan kan se ut.

Här kommer jag att avhandla de motstridiga känslor som ofta uppstår innan man fullt ut beslutat sig för att förändra en vana eller ovana. Vi skall ägna oss åt ambivalensutforskning.

Ambivalensutforskning är  en del av en strukturerad samtalsmetod, MI som ofta används i beteendeförändringssamtal. Läs mer på Folkälsomyndigheten 

Förändringsplanering

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

Kalender, 2017, Datum, Tid, Händelse, Planen

I föregående inlägg beskrevs tidsaspekten vad gäller att förändra en vana,  66 dagar behöver man i snitt upprepa sitt nya beteende innan det blir självklar och automatiserad.

Men hur gör man då, för att klara en förändring, finns det någon struktur eller plan att hålla sig till?
Det finns naturligtvis ingen paketlösning men några punkter kan vara till stor hjälp för att lyckas med sin vilja att förändra ett beteende.
  • Sätt upp ett mål, utan ett mål eller en vision är det svårt att motivera sig till en förändring.
    Starten på ditt förändringsarbete bör formuleras i ett tydligt mål. Vad är det du vill uppnå?
    Gå ner x-antal kilo, springa ett lopp, sluta röka, börja motionera regelbundet o s v.
    Delmål på vägen är också ett sätt att motivera sig om målet känns avlägset eller upplevs svårt.
    Att dela upp en tilltänkt viktnedgång eller en tänkt löpsträcka i mindre delar kan vara klokt. Det är sällan lätt att svälja en elefant i en enda tugga
  • Motivation; fundera också på varför du vill förändring? Jag vill få en bättre hälsa, bli vältränad, slippa lungproblem, minska risken för sjukdom. Tänk sedan på hur du kommer att känna dig när du lyckts med ditt mål, vilken känsla kommer infinna sig? Jag kommer känna mig nöjd med mig själv, bli glad och stolt, känna mig frisk och stark..
  • Kunskap/kompetens; har du den kunskap som krävs för att genomföra en förändring? Kanske behöver du en personlig tränare, beteendevetare, slutarökalinjen eller skaffa dig kunskap genom att läsa på egen hand.
  • Resurser har du de resurser som krävs för att få till en förändring? Tid är ofta en resurs som vi upplever att vi har brist på, jag hinner inte träna, laga bra mat eller gå  av bussen en hållplats tidigare. Även kunskap kan upplevas som en resursbrist eller pengar, har jag råd med gymkort? ny utrustning, nikotintuggummin.
  • Plan, en plan ger dig en struktur och en bild av hur och när. Vad skall göras, hur ofta och när.  Här kan både mål och delmål sättas in, jag skall träna på gym två dagar i veckan fram till midsommar för att öka till tre efter semestern. Jag skall minska antalet cigaretter med ….  och sluta från och med….
Det är inte ovanligt att motstridiga känslor uppstår när man kommit så här långt i sitt förändringsplanerande, motivationen dalar, tveksamheten till den egna förmågan åker berg och dalbana. Det är ju ganska gott att röka, jag blir ju lugn av en cigg. Jag gillar ju att hänga i soffan och titta på TV, löpning är nog inte min grej.
Det är viktigt att förstå, acceptera och bearbeta sin tveksamhet genom att utforska de motstridiga (ambivalenta) känslorna. På detta sätt är det möjligt att se för och nackdelar med sitt nuvarande läge och en förändring, det kan göras genom en ambivalensutforskning, mer om detta i nästa inlägg.

Det blir inte alltid som man har tänkt sig

Publicerat i bloggen Redaktionen

Söka skola 2017

Förra året i januari annonserade staden att det var dags att välja skola. Men när den relativa närhetsprincipen lade krokben för elevernas skolval blev det många ilskna vårdnadshavare. I år uppmanas de att söka skola.

Läs hela inlägget

Nytt år nya vanor?

Publicerat i bloggen Elevhälsolivet

God fortsättning!

En Förändring I Livsstil, Bananer, Diet, FriskaSå här i början av året är det många som avlagt nyårslöften, ofta i syfte att förbättra hälsa och välmående. Man skall sluta röka, börja motionera och äta bättre. Men hur lätt är det att genomföra en förändring, hur går det till när man vill ändra en vana?
Att ändra en vana eller ovana tar tid, ofta mycket lägre tid än man är medveten om.
Skall du själv etablera en ny vana eller stött en elev eller någon annan  är det bra att ha kunskap om hur vanor etableras.

Det finns ingen exakt siffra på hur lång tid det tar att ändra en vana, eller ovana. Olika psykologer och författare till självhjälpsböcker menar att det tar mellan 21-28 dagar

En nyare psykologiskt studie visar dock att det tar betydligt längre tid än så att etablera en ny vana. Det tar i snitt 66 dagar för ett nytt beteendemönster att nå en platå där det blir rutinmässigt och automatiskt. 
Studien visar också att det finns stora individuella variationer, till exempel tog det en deltagare 18 dagar att börja dricka ett glas vatten om dagen och en annan tog 245 dagar på sig att göra 50 situps före frukost.

Andra observationer i studien visade att det inte verkade ha särskilt stor betydelse om man missade någon enstaka dag i förändringsprogrammet, samt att för en del människor tar det väldigt lång tid för att etablera nya vanor, att de näst intill var ”vaneresistenta”.

Läs hela inlägget