Nationella minoriteter i Stockholmskällan

Sverige har fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samiska, jiddisch, romani, finska och meänkieli är nationella minoritetsspråk. Samer har därutöver också ställning som urfolk i det vi idag kallar Sverige. Stockholms stad har status som förvaltningsområde och har därmed tagit på sig ett utökat ansvar för att de nationella minoriteterna och gruppernas möjligheter att leva, bevara och utveckla sina kulturer. På Stockholmskällan har vi nu samlat en träfflista på 71 källmaterial och litteraturtips om våra nationella minoriteters historia i Stockholm.

Läs hela inlägget

I Stockholms stad går det superlätt att få en fin hylla med böcker på elevernas modersmål – det är ju bara att beställa från Mångspråksbiblioteket.

Läs hela inlägget

Nu har jag börjat på mitt nya jobb och här är lite av vad jag varit med om min första vecka:

Måndag: En ganska kort samling för all personal (som kom ifrån, några var förstås på fritids). Jag mötte en glad personalgrupp och en skolledning som är positiv och välkomnar sin personal. Eftersom biblioteksverksamheten på skolan varit mindre tidigare berättade jag kort om vad jag gjort på Hjulsta grundskola, och bad om hjälp av lärarna att fundera över vad av detta som kan passa även på Enbacksskolan. 

Läs hela inlägget

Det är slutspurt i vårt ALMA-arbete på skolan nu. De närmaste veckorna kommer det nog många uppdateringar på vår webbplats Världens ALMA.

Jag håller också på att runda av läsåret på Hjulsta grundskola, och i år gör jag det med visst vemod eftersom jag efter sommarledigheten inte kommer tillbaka utan börjar på en annan skola. Efter tio och ett halvt år på Hjulsta har jag valt att sluta.

Läs hela inlägget

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Den 24 maj är det 100 år sedan Sverige införde allmän och lika rösträtt i valen till riksdagen! Dagen kommer att firas på olika håll i landet. Hur kommer ni fira det på skolan?

Första gången som riksdagen debatterade lika rösträtt för män och kvinnor var 1884, då Fredrik Theodor Borg lade en motion i frågan. Under de kommande decennierna diskuterades rösträttsfrågan friskt – och röstades ner gång på gång. Mycket av debatten kom istället att handla om de olika ”inkomststrecken” och var de skulle gå. I praktiken handlade strecken om hur mycket pengar en person skulle ha för att få rösta. Rösträtten var nämligen knuten till skattsedeln under 1800-talet. 1909 hade riksdagen till slut infört allmän rösträtt, det vill säga rösträtt för alla män. Men halva befolkningen stod alltså fortfarande utanför makten.

Läs hela inlägget