Visar alla blogginlägg med kategorin:
Verktyg för formativ bedömning

Digitala prov

Publicerat i bloggen Svenskläraren tipsar

Hej igen!

Nu har jag börjat jobba igen, två dagar i veckan. Jag ska bedöma och administrera nationella prov. Ett tips så här i provtider är att testa digtala prov. På Norra Real använder vi ett verktyg som heter DigiExam. Det har haft sina barnsjukdomar och har som alla metoder både för- och nackdelar (bara en sådan sak att de fått för sig att uppdatera hela kalaset precis när nationella proven ska dra igång…), men det är helt klart värt att testa. Det går att använda både för uppsatser och för prov med flera frågor. Man kan också lägga till matriser för att underlätta bedömningen. Jag är inte helt på det klara med alla funktioner ännu, då användandet inte hade kommit igång riktigt innan jag gick på föräldraledighet. Men nu ska vi köra nationella provets uppsatsdelar i DigiExam, så då får jag prova på hur det känns att använda för rättning. Det är ju helt klart en fördel att kunna låta eleverna skriva på sina datorer när de skriver uppsats.  De är mer bekväma med det än att skriva för hand och som lärare slipper man sitta och försöka tolka kråkfötter.

Läs hela inlägget

Allt finns online om man vet vart man ska leta efter det

Publicerat i bloggen IKTEKET

Som IKT-pedagog vill jag hela tiden hitta och prova nya saker. Jag klickar lite här och följer en länk där och vipps så har man hittat något som man inte kan förstå att man klarat sig utan i ens liv.

Detta är vad som hände när jag ramlade in i Chromes webbshop (Goggles webbläsare). Jag har alltid föredragit att använda Chrome, men nu är jag frälst. Den vanligaste frasen jag säger till mina kollegor när någonting strular för dem är ”har du testat att köra i Chrome istället?” och 9 av 10 gånger så löser det problemen.Namnlös

Läs hela inlägget

Det norska Normprojektet och Läslyftet

Publicerat i bloggen Läslyftet i Stockholm

Mary_Pickford-deskI norska skolor  genomförs det s.k. Normprojektet i samarbete mellan forskare och lärare. Enkelt beskrivet handlar det om en skrivundervisning med mer systematik och ökad samsyn. Forskare har i samarbete med lärare formulerat och utvecklat förväntningsnormer för skrivkompetens (se Berge & Skar, 2015). Projektet visar starka resultat, vilket man kan läsa mer om i Mikael Nordenfors artikel på Skolverkets hemsida.

Så vad har detta med Läslyftet att göra? Dels har det att göra med det övergripande syftet med Läslyftet, nämligen att på sikt öka elevernas läs- och skrivförmåga. Dels, och mer konkret, handlar det om att den modell som den förändrade norska skrivpedagogiken bygger på, det s.k. Skrivhjulet, återfinns i Läslyftets ”mesta” skrivmodul.

Läs hela inlägget

Det är på uppgiften det hänger!

Publicerat i bloggen Verktyg för livet

Precis så sa Inger Eriksson, professor på Stockholms universitet. Under eftermiddagen har jag tagit del av Manillaskolans undervisningsutvecklande forsknings- och utvecklingsarbete. Manillaskolan är en av fem specialskolor i Sverige som erbjuder undervisning på två språk: svenskt teckenspråk och svenska. Under ett läsår har skolan ingått i ett omfattande lärardrivet forsknings- och utvecklingsarbete under ledning av Inger Eriksson. Lärarna har arbetat med att förstå kunskapsuppdraget som står skrivet i läroplanen och fokuserat på hur kunskapsexpanderande uppgifter kan utformas samt hur matematikundervisningen systematiskt kan utvecklas. En av mina hjärtefrågor är just systematiskt kvalitetsarbete! Jag blev så glad när jag hörde lärarna på Manillaskolan berätta om ett fyrfält. I fyrfältet anges perspektiven grupp och individnivå. På ena sidan talar de om en trappstegsmetafor. Där finns två alternativ för att utveckla elevers kunnande: 1. En gemensam lärobok där samtliga elever förväntas arbeta med samma områden och i samma takt. 2. En läroboksbaserad undervisning där eleverna får böcker utifrån individuell anpassning. I trappstegsmetaforen är det läraren eller läroboken som sitter inne med svaret och eleven ska hitta rätt väg dit. På den andra sidan pratade de om en landskapsmetafor, dvs. matematiklandet. I landskapsmetaforen har läraren bytt roll. Läraren handleder sina elever och byter till en lyssnande roll och intar en ställning där läraren inte alltid är den som sitter inne med facit. Aktiviteten ökar i klassrummet och i dialog utvecklar eleverna sina förmågor. Jag menar inte att det är fel med läroböcker, men jag önskar att fler lärare vågade släppa taget från läroboken och lite på sin egen profession och förmåga att handleda sina elever. Inger Eriksson talade om att läroböcker ofta söker motivation hos eleverna genom att koppla uppgifter som kan anknytas till deras egna erfarenheter. Det är inte ovanligt att uppgifter i läroböcker handlar om blommor, bilar eller andra vardagliga ting i elevernas vardag. Men att vi klär matematik i vardagsliknande uppgifter är inte det som leder till utveckling av förmågor. Om vi vill ha en Learning Activity där eleverna blir aktivt engagerade i en kollektiv problemlösande verksamhet, (planera, lösa och värdera), behöver vi lärare skapa kunskapsexpanderande uppgifter som leder till kunskapsutvecklande klassrumsdiskussioner. Uppgifterna ska vara genuina och eleverna måste ges möjlighet att ta det nya kunnandet i bruk. Uppgiften behöver organiseras så att eleverna upplever ett problem att lösa problemet. En lärande verksamhet uppstår inte av sig själv! Ett ämnesdidaktiskt perspektiv i planering av undervisning går ut på att ta reda på vilket redskap eller vilka tekniker som gör att varje elev kan delta i de gemensamma aktiviteterna. Lärande är inte att eleverna checkar av sina uppgifter i böckerna. Skolan behöver utmana sina föreställningar om lärande. Om de förväntade kunskaperna ändras måste även undervisningen ändras. Som ett led i detta behöver vi lärare vara kunskapsproducenter istället för konsumenter. Här tror jag att vi i Sverige har mycket att lära oss av den finska skolan.

När du planerar för matematikundervisning… Ställ dig själv frågan:

Läs hela inlägget

Exempel på exit tickets

Publicerat i bloggen Redaktionen

Vi blev nyfikna på den formativa bedömningsmetoden exit tickets som Dylan Wiliam och Christian Lundahl introducerat på många skolor i Sverige så vi åkte till Helena Bergsmarks klassrum på Eiraskolan för att se hur hon arbetade med dem. Och vad det gav för vinster i undervisningen.

Så här såg elevernas exit tickets ut under Helena Bergsmarks klass om nedbrytare.

Läs hela inlägget

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Läs hela inlägget

Kärt återseende

Publicerat i bloggen Teachers Across Borders Sweden

Efter nästan ett år är vi alltså tillbaka i Nyaung U, Burma, för att arbeta med kollegerna på Ze Ta  ” Monastic school. Det är ett kärt återseende, förstås, för trots att vi har hållit kontakten via sociala medier under året som gått har vi ju inte setts. Och på något underligt vis kommer man varandra ganska nära just genom att prata om och fundera kring olikheter och skillnader som vi ju gör när vi träffas. Och genom att arbeta mot ett gemensamt mål. I det här fallet utveckling av undervisningen. Att byta ut det traditionella reciterandet mot en mer elevcentrerad undervisning. En mer motiverande och lärande miljö för eleverna.

Den första arbetsdagen lade vi stor vikt vid att återkoppla till förra årets arbete. Vi ville veta vad lärarna har använt av det vi jobbade med, och vad de ser för resultat.Vi lät dem tänka själva en stund och sedan prata i par innan vi tog upp det tillsammans i gruppen. De hade använt de flesta av de metoder vi arbetade med förra året, och utvecklat flera av dem till sina egna. Till exempel att två lärare har undervisat tillsammans, där den ena har varit huvudansvarig och hållit i lektionen medan den andra förberett frågor och rört sig ute i klassen under genomgång och arbete. Vinster som de själva såg med detta var att eleverna lärde sig snabbare, det sparade tid för lärarna och – sist men inte minst – lärarna lärde sig av varandra. Ett annat exempel är ”name lottery” (Dylan Wiliams glasspinnar) där lärarna tycker att eleverna anstränger sig mer och gjorde läxorna bättre eftersom alla förväntas kunna svara på allt. Eleverna blev gladare och tyckte att det var lite spännande och lärarna menar att det också bidrog till att det blev lugnare i klassrummet. Några lärare har använt sig mycket av den metod som i Sverige kallar EPA (eget tänk, tänk i par, alla) och konstaterar att en vinst med det är att sk ”slow learners” hänger med bättre.

Läs hela inlägget

Lpp för rätt målgrupp

Publicerat i bloggen Verktyg för livet

Jag har länge funderat över vem mina lokala pedagogiska planeringarna skrivs för. Är de i första hand ett verktyg för planeringen av min undervisning? Eller som ett underlag för samplanering? Eller är det faktiskt så att de skrivs för att föräldrar och elever ska veta mål och syfte med undervisningen?

Jag vill gärna tro att det är en blandning av alls tre orsaker. För mig som är lärare är en lpp ett viktigt styrdokument för att jag ska veta åt vilket håll jag är på väg åt tillsammans med mina elever, för att de ska få det bästa förutsättningarna för lärande. Särskilt viktigt är det eftersom jag i min undervisning inte utgår från läroboken, utan istället har elevernas proximala utvecklingszon och lärande i fokus.

Läs hela inlägget

Ingrid Carlgren från kunskaper till förmågor

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Nu finns filmer och presentationer från Lärarnas forskningskonferens 2015 på Pedagog Stockholm. Bland annat kan ni se Ingrid Carlgrens omtalade presentation Från kunskaper till förmågor som lyfter flera frågor som är både relevanta och intressanta för lärarprofessionen.

Läs hela inlägget

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Publicerat i bloggen Forskning i praktiken

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Läs hela inlägget