Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar.
Distans- och fjärrundervisning på yrkesprogram
I dessa tider när undervisningen bedrivs i digitalt format så finns många goda exempel på hur s.k. distans- och fjärrundervisning kan fortsätta ge eleverna de möjligheter de behöver för att utvecklas professionellt. Ett exempel finns på följande länk:
Lästips!
”Att utveckla forskningsbaserad undervisning: Analyser, utmaningar och exempel” är en antologi med redaktörerna Ylva Ståhle, Mimmi Waermö och Viveca Lindberg som belyser didaktiska utmaningar och lösningar inom olika skolämnen och skolformer, men också arbetet med att utveckla vetenskapliga förhållningssätt för undervisningsutvecklande forskning. Boken är utgiven av förlaget Natur och Kultur.
Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande
En utmaning i undervisningen på olika yrkesprogram är beräkningar av olika slag, relaterade till yrkesämnen och till allmänna ämnen. För att stärka en yrkesrelaterad relevans kan utmaningen även bestå i att samarbeta mellan yrkesämnen och allmänna ämnen, t ex genom ämnesintegrering. Exempel på beräkningar som kan förekomma inom olika yrkesprogram är mängd, längd, bredd, omkrets, intensitet och styrka. Detta ramprojekt fokuserar på yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande och på att utveckla undervisningen kring detta.
Det första 2-åriga FoU-projekt inom YRK-nätverket, Den inflammatoriska processen – att navigera genom ett makro och mikroperspektiv för helhet, går mot sitt slut. Lärarna, Louise Aspengren och Lena Jönsson håller på med slutredovisningen av projektet och kommer även att presentera projektet på det nordiska forskarnätverket NordYrks konferens i Helsingfors 12-14 juni http://nordyrk.net/
Under våren skapades ett Ämnesdidaktiskt ramprojekt i yrkes- och karaktärsämnen, Digitalisering för yrkeskunnande.
Läroplanerna och ämnesplanerna har nyligen kompletterats med skrivelser om digitalisering med utgångspunkt av EU:s nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens beskrivning av digital kompetens. Fyra aspekter lyfts särskilt fram, på övergripande nivå i läroplan och mer konkret i ämnesplanerna, och dessa är ”att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling […] att utveckla förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt samt att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, med användning av digital teknik (Skolverket, 2017, s. 9)
Enligt tidigare forskning (Perselli, 2014) beror användningen av digitala verktyg i undervisningen på lärarens digitala kompetens och styrs av elevernas intresse. Detta betonar betydelsen av lärarnas kompetensutveckling inom området för att de digitala verktygen ska i didaktiskt avseende kunna användas till sin fulla potential. Dessutom visar Berg Christofferson (2015) i sin licentiatuppsats hur yrkeskunnande i form av digital dialog över lärandet under arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättning tar form på en digital lär plattform. Detta accentuerar det digitala formatets betydelse i undervisningen och för lärandet.
Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?
Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 25 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.
Bildtext: Louise och Lena i skolans metodrum.
Skolverket har gett Centrum för utvärderingsforskning (UCER), Umeå universitet, i uppdrag att utvärdera Läslyftet. Den sjätte delrapporten har nyligen publicerats (här hittar man alla delrapporterna).
Den sjätte rapporten redovisar delresultat från utvärderingen av Läslyftet i grundskolan med fokus på Läslyftets effekter på bland annat kollegialt lärande och lärarnas undervisning för språk-, läs- och skrivutveckling och söker förklaringar till resultaten.
Går du och funderar på något i skolan som verkligen borde bli undersökt? Eller undrar du över varför eleverna inte lär sig något specifikt innehåll? Kanske har d
u en färdig forskningsidé! Nu har du en möjlighet att förverkliga din idé!
Att som lärare forska om undervisning och lärande är både spännande och utvecklande. Forskande lärare är också ett viktigt inslag i utbildningsförvaltningens skolutvecklande FoU-arbete. Stockholms stad kommer att finansiera ytterligare tre till fyra lärares forskarstudier till licentiatexamen. Den nya utlysningen gäller följande tre forskarskolor:
På Skolverkets hemsida kan man läsa om en del nyheter gällande Läslyftet. Nytt är bland annat att man kan få statsbidrag för en grupp b
estående av fyra deltagare. Tidigare var den undre gränsen sex deltagare.
Några moduler har reviderats, bland annat Textarbete i digitala miljöer, Samtal om text och Skriva i alla ämnen. Det har också publicerats nya moduler: Nyanländas språkutveckling (7-9 och språkintro) och Tidig läsundervisning. Tre nya moduler är på gång: Tidig skrivundervisning, Muntlig kommunikation och Skrivundervisning för svensklärare på gymnasiet.
;void(0);){kind=link}