Fler projekt för språklärare och forskare tillsammans!

Att ta sig an ett teoretiskt ramverk och utveckla konstruktionen av uppgifter tillsammans med kollegor och få professionell handledning av forskare är ett konkret exempel och en viktig del i att höja kvaliteten på undervisningen och utveckla språkdidaktiken.

En språngbräda till bättre undervisning

Vår gästbloggare, Kristina Nyström, jobbar på Sjöstadsskolan och har varit med i ramprojektet Från monologer till samtal i två år. I projektet har vi arbetat tillsammans för att konstruera uppgifter som lockar eleverna till samtal på målspråket. Här beskriver hon sina erfarenheter.

Vi är alla smärtsamt medvetna om att svenska skolan står inför stora utmaningar, stundande lärarbrist inte minst. Vad gäller språklärarnas framtid ser det kanske extra mörkt ut framöver. Något som har påverkat mig väldigt positivt i min lärargärning de senaste två åren är att vara en av deltagarna i ett ramprojekt på STLS. Mina engelsklärarkollegor och jag har haft möjlighet att träffas 90 minuter per vecka sedan flera år tillbaka på vår skola, Sjöstadsskolan och vi har haft förmånen att ha en rektor som utmanat oss att prova på att genomföra learning studies. Det som har känts som ännu ett utvecklingssteg för oss har varit att få till ett konkret samarbete mellan en forskarutbildad handledare samt flera engelsklärarlag från andra skolor.

Vi har ju tagit oss an ett teoretiskt ramverk, läst in oss, analyserat, problematiserat samt använt oss av detta när vi konstruerat uppgifter. Att få möjlighet att fördjupa sig kring ett teoretiskt ramverk med allt vad det innebär är väldigt givande. Vi upptäcker under arbetets gång hur ofta de muntliga uppgifterna inte alls är konstruerade speciellt effektivt samt att inte ens Skolverkets material håller måttet. Inledningsvis kändes Ellis* lite som en tvångströja men den kunskap som vi erövrat under arbetets gång gör att vi snarare ser det teoretiska ramverket som en språngbräda.

Jag bär med mig vissa komponenter in i min konstruktion/koreografi av uppgifter dagligen i mina lektioner. När eleverna ska samtala är det centralt att de får styrda grupper, kort och konkret instruktion samt tydligt avslut. Genom vår arbetsmodell att hela tiden bli granskad, diskutera didaktiska spörsmål tillsammans och få försvara sin koreografi växer uppgiften fram. Vi lär oss att förhålla oss kritiskt till det teoretiska ramverket. Det finns ju heller inte här något quickfix eller to do list färdig utan vi behöver själva fundera på hur vi kan använda oss av denna verktygslåda. Detta arbete är ju lärarens viktigaste uppdrag: nämligen att skapa en så effektiv och välfungerande koreografi av undervisningen som möjligt.

Ängsligheten som finns bland oss när vi ibland helt okritiskt köper läromedelspaketens upplägg eller Skolverkets bedömningsmaterial är ju lite knepig. Arbetet i ramprojektet har ytterligare stärkt mig i min profession. Jag har fått bekräftat vissa saker t ex att den autentiska ingången i uppgifter är viktig och blivit utmanad i min syn att jag liksom bara nöjt mig med det faktum att eleverna pratar. Min medvetenhet har framförallt ökat kring att det är lika viktigt att undervisa om muntliga genrer som för skriftlig produktion. Det räcker inte att bara vara nöjd att eleverna pratar och heller inte att ha elever som inte pratar alls.

Före ramprojektet och inledningsvis i diskussioner nämndes blygsel, omotiverade elever, talängslan, svensk skolkultur, stress osv som bidragande faktorer till att elever får för lite muntlig träning på språklektionerna. Genom vårt gemensamma systematiska arbete kring uppgiftskonstruktion fick vi alla en aha-upplevelse när vi likt en cirkusdomptör fick erfara hur en kan ”skruva” till en del av en uppgift för att få önskat utfall. Vikten av uppgiftskonstruktion blev glasklar. Det är alltså inte eleverna det är”fel” på utan uppgiftens konstruktion.

Att ta sig an ett teoretiskt ramverk och utveckla konstruktionen av uppgifter tillsammans med kollegor och få professionell handledning av forskare är ett konkret exempel och en viktig del i att höja kvaliteten på undervisningen och utveckla språkdidaktiken samt att inte minst öka motivation och lust till att utveckla och förfina ett av världens viktigaste hantverk – lärarens undervisning.

Kristina Nyström är lärare i engelska och tyska på Sjöstadsskolan. Förutom att delta i ramprojekt arbetar hon och hennes kollegor med digitala verktyg i språkundervisningen. Det kan ni läsa mer om i artikeln Med världen i klassrummet


* Arbetet har utgått från Rod Ellis beskrivning av uppgiftens design features. 

Vill du vara med i vårt ramprojekt nästa läsår? Läs mer om projektet i engelska och moderna språk på vår hemsida och hör gärna av dig till jessica.berggren@stockholm.se om du har frågor!

Inspirationsträff för lärare i engelska och moderna språk 7 mars

Bedömning av muntlig interaktion, TAL-projektet och uppgiftskonstruktion

Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! På träffen medverkar Linda Borger som nyligen har disputerat med avhandlingen Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English och Rakel Österberg som arbetar med TAL-projektet i moderna språk. Dessutom medverkar – som vanligt –  nätverket i engelska och moderna språk i Stockholm Teaching & Learning Studies som uppdaterar er om projektet kring uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion och berättar hur ni gör om ni vill vara med nästa läsår!

Information och anmälan

Vi ses torsdag 7 mars kl. 16.30-19.00 i lokalen Insikten på Hantverkargatan 2F. Vi börjar med fika och programmet startar 17.00. Anmälan sker via länk

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=75c814c1883e

Obs! Begränsat antal platser. Lärare anställda av Stockholms stad prioriteras om träffen blir fulltecknad.

Lindas presentation

Min avhandling, Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English, undersöker olika aspekter av bedömningen av den muntliga delen av det nationella provet i engelska på gymnasiet. Under denna presentation kommer jag att ge en kort överblick av de tre studier som ingår i avhandlingen, mina datainsamlingsmetoder och material och kort presentera huvudresultaten. Presentationen fokuserar sedan på en av studierna som undersöker hur lärare bedömer och tolkar det som kallas för interaktionskompetens, dvs. förmågan att delta i och hålla liv i ett samtal som en del av en grupp eller ett par. Begreppet muntlig interaktion belyses även i relation till kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk, samt Europarådets Gemensam europeisk referensram för språk (GERS) (Skolverket, 2009). Slutligen diskuteras tillvägagångssätt för att stärka likvärdigheten i bedömningen av muntlig produktion och interaktion.

Linda Borger har en bakgrund som gymnasielärare i engelska och svenska innan hon påbörjade sina forskarstudier. Sedan hon disputerade den 7 december 2018 är Linda anställd som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet där hon undervisar på lärarutbildningen och på fristående kurser i pedagogik, framför allt inom områdena pedagogisk bedömning och språkdidaktik.

Rakels presentation

Sedan 2016 studeras ämnet Moderna språk i ett forskningsprojekt, TAL, finansierat av av Vetenskapsrådet och i samverkan mellan universiteten i Lund, Göteborg och Stockholm (Granfeldt, Bardel, Erickson, Sayehli, Ågren och Österberg, 2016). Fokus i projektet är på muntlig språkfärdighet i moderna språk i årskurs nio och data har samlats in i med hjälp av enkäter till skolledare, lärare och elever. Resultat kommer att presenteras från den omfattande enkät som lärare i moderna språk fick besvara 2017. Läs mer på www.tal.lu.se.

Rakel Österberg är lektor i spanska på Romanska och klassiska institutionen vid Stockholms universitet.

Välkomna!

/Jessica

Projekt för att utveckla undervisningen i engelska och moderna språk

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Nu är det dags att skicka in ansökan för att vara med i något av våra språkdidaktiska projekt i Stockholm Teaching & Learning Studies! Om du vill träffa oss som koordinerar nätverket, bolla idéer och få information om förutsättningar och ansökningsförfarande är du mycket välkommen på vår informationsträff den 25 januari. Mötet är i Stora Munkan Fleminggatan 113, kl. 14.00-16.30 (drop-in).  På träffen finns också möjlighet att få stöd i ansökningsskrivande på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.  Anmälan sker på den här länken senast 23 januari:  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=119861

Vad är ett ämnesdidaktiskt projekt?

Ett ämnesdidaktiskt projekt utgår från ett undervisningsrelaterat problem som vi med hjälp av vetenskapliga metoder undersöker och försöker lösa. Beroende på problem och forskningsfråga väljer vi olika metoder, men tre ledord brukar vi hålla oss till: kollaboration, intervention och iterativitet. I praktiken innebär detta kortfattat att lärare och forskare samarbetar genom att testa idéer i klassrummet, analysera, förändra och testa igen.

Ser alla projekt likadana ut?

Vi har två olika typer av projekt:

1) FoU-projekt som ni driver själva med stöd av oss i nätverket. I ansökan till ett FoU-projekt beskriver du och dina kollegor bakgrund till problemet ni vill undersöka, tänkt forskningsfråga, metod och hur ni tänker sprida projektet, till exempel. I ett FoU-projekt förväntas deltagarna vara ganska självgående, men får stöd i processen av oss i nätverket. Ett FoU-projekt pågår i två år.

2) Ramprojekt är ett långsiktigt övergripande projekt med flera olika delprojekt som tillsammans bildar en större studie. I vårt nätverket har vi ett ramprojekt som utgår från problemet att få våra språkelever att interagera muntligt, att samtala helt enkelt. Du kan läsa mer om inriktningen på vår hemsida. Detta projekt drivs av oss som koordinerar nätverket och det innebär mer vetenskapligt stöd i processen. Om du vill vara med i vårt ramprojekt skickar du in en intresseanmälan. Du behöver alltså inte själv formulera en forskningsplan eller hitta kollegor att samarbeta med. Deltagande i ramprojekt sträcker sig över ett läsår.

Kan vem som helst vara med i era projekt?

Just nu vänder sig projekten till skolor och lärare vars huvudmän är med i Stockholm Teaching & Learning Studies (Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Kunskapsskolan och Fryshusets gymnasium). Gemensamt för alla huvudmän är att deltagande ska godkännas av rektor som också ska se till att förutsättningar i tid finns. Huvudmännen erbjuder också viss finansiering till skolor vars lärare deltar, men det ser olika ut beroende på huvudman. Mer information om förutsättningar och projekt finns på vår hemsida. Sista ansökningsdag är 15 mars (FoU-projekt) respektive 15 april (ramprojekt).

Vi hoppas att vi ses på informationsträffen den 25 januari och/eller att ni hör av er till oss om ni tycker det låter intressant och vill veta mer. ”Vi” är Jessica, Karina och Anette som också driver den här bloggen. Ställ gärna frågor i kommentarerna till detta inlägg eller skicka ett mejl till jessica.berggren(snabel-a)stockholm.se

Bokcirkel för fransklärare

bokcirkel franska

Bokcirkel för fransklärare tillsammans med Nicolas Manuguerra på Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering på Uppsala universitet.

Cercle de lecture pour profs de français: il reste des places!

Pour participer, il vous faut vous inscrire à l’adresse suivante : http://doit.medfarm.uu.se/kurt13050 . Date limite des inscriptions : 20 janvier.
Ne perdez pas de temps, car les places sont limitées !

Le principe est simple : nous lisons ensemble 4 livres en 4 mois et nous nous retrouvons pour en discuter, en français bien sûr ! 
Le thème de ce premier cercle de lecture est « Jeunesses d’ici et d’ailleurs ». 

Voici les livres que nous lirons ce semestre: 
Gaël Faye, ”Petit Pays”(Le Livre de Poche, 2017)
Fatou Diome, ”Le Ventre de l’Atlantique” (Le Livre de Poche, 2005)
Édouard Louis, ”En finir avec Eddy Bellegueule” (Points, 2015)
Marjane Satrapi, ”Persepolis, Tome I” (L’Association, 2002)

Nous nous retrouverons pour 5 rencontres à distance pendant le semestre (dont une première introduction au mois de février) puis une fois par mois. Nous lirons donc un livre par mois. Les rencontres ont lieu sur la plateforme en ligne Zoom. Connexion haut-débit + casque avec micro obligatoires.

Dates des recontres:

Introduction: lundi 4 février, 18:15-19:00

1ère rencontre (Petit Pays) : lundi 11 mars , 18:15-20:00
2ème rencontre ( Le Ventre de l’Atlantique): lundi 15 avril, 18:15-20:00
3ème rencontre ( En finir avec Eddy Bellegueule) : lundi 13 mai, 18:15-20:00
4ème rencontre ( Persépolis ) : lundi 10 juin, 18:15-20:00

À bientôt! 
Nicolas de FBA.

/Jessica

Spansklärardagarna i Uppsala 1-2 februari

Vad menar vi med grammatik i en handlingsorienterad spanskundervisning?

Första veckan i februari 2019 är det dags för de två årligt återkommande spansklärardagarna som anordnas av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. I år arrangeras seminariedagarna i samarbete med FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad och Uppsala kommun. Evenemanget äger rum på Blåsenhus, Uppsala universitet.

Spansklärardagarna behandlar kunskap och innovativa ämnesdidaktiska perspektiv som tillkommit under senare år. Fokus läggs på aktuella frågeställningar och praktiska exempel på kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning inom ett tematiskt arbetsområde. Temat för årets träff är nutida perspektiv på grammatik i spanskundervisningen.

Programmet innehåller föredrag och workshops främst inom följande områden:

  • Grammatik i teori och praktik
  • Textuell kompetens
  • Aktuell språkdidaktisk forskning om lärande och undervisning i spanska

Seminariet vänder sig till verksamma lärare i spanska, lärarstuderande och andra som är intresserade av lärande och undervisning i spanska.

Det färdiga programmet kommer ut i slutet av november, men redan nu är två föreläsningar klara:

Lourdes Miquel kommer att tala om Aportaciones de un enfoque cognitivo en el tratamiento de la gramática: explicaciones, actividades y tratamiento del error.

Pedro Gras kommer att tala om ¿Lo escribe, le escribe, se escribe…? Cómo hacer significativa la elección de los pronombres personales átonos

Anmäl dig!

Seminariet är kostnadsfritt. Observera att platsantalet är begränsat. Anmälan senast 7 december 2018 (anmälan stänger när max antal deltagare uppnås).

Eftersom Stockholms stad är en av medarrangörerna finns det ett antal platser reserverade för lärare anställda av Stockholms stad. Lärare anställda av Stockholms stad har därför en egen anmälningslänk (Obs! Endast för lärare anställda av Stockholms stad)

Anmälan för lärare anställda av andra skolhuvudmän finns på Spansklärardagarnas hemsida.

/Jessica

Från monologer till dialoger

Hur kan en aktivitet bli till en uppgift som känns meningsfull och skapa ett behov att interagera?

Frågan var utgångspunkt för den workshop som anordnades av vårt nätverk i engelska och moderna språk på årets Leda Lärande. Workshopen, som lockade nästan 50 deltagare, inleddes med en problematisering av just de aktiviteter som används för att få eleverna att prata med varandra i språkklassrummet. Leder dessa aktiviteter till interaktion eller är det snarare produktion? Är det dialoger eller utmärks samtalen av en serie monologer?

Leda lärande 2018

För att få deltagarna att designa en egen uppgift presenterades en definition av vad en uppgift är och några principer som behöver följas för att designa en uppgift. Charlotta Wilson och Kristina Nyström, lärare i engelska på Sjöstadsskolan, berättade om uppgiften @schools_gossip3287 som de designat, testat och reviderat inom ramprojektet i engelska under förra läsåret. Därefter fick deltagarna, som placerats i olika grupper, själva designa en uppgift. Mycket aktivitet och samtal uppstod i grupperna under de 30 minuter som ägnades åt att designa en uppgift.

Workshopen avslutades med att en grupp berättade hur de tagit en aktivitet, där eleverna parvis skulle genomföra ett telefonsamtal med på förhand givna fraser, till en uppgift.

Vi hade önskat att mer tid funnits för att lyssna till alla grupperna samt för att ställa och besvara deltagarnas frågor.

//Karina

Lär dig mer om språkdidaktisk forskning

Det finns flera olika olika sätt att komma i kontakt med språkdidaktisk forskning och öka sin egen kompetens att både genomföra egna studier och utvärdera andras studier. Vi har presenterat en rad aktuella språkdidaktiska studier i den här bloggen under etiketten ”forskning pågår”. Det går också att läsa artiklar,  besöka forskningskonferenser som Lärarnas forskningskonferens, eller delta i några av projekten som vi i det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk driver och handleder.

Ytterligare ett exempel är naturligtvis att gå en kurs. Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet anordnar nu i höst två fristående kurser på avancerad nivå om just språkdidaktisk forskning:

  • Språkdidaktik – teori, metod, tillämpning
  • Litteracitet i ett andraspråksperspektiv

Båda kurserna är öppna för ansökan senast 1 oktober.

Interculturalité, impressions et expressions – Fransklärardagarna i november

Fransklärardagarna1

Hur kan kulturella resurser och utbyten främja de produktiva och receptiva kompetenserna i franskundervisningen? Det är fokus för årets Fransklärardagar, som arrangeras 16-17 november på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. 

Välkommen till två dagar med inspiration och diskussion om franskundervisning på temat Impressions/Expressions! Programmet har ett språkdidaktiskt perspektiv och innehåller bland annat seminarier om

  • La compétence interculturelle dans notre enseignement
  • Rencontres interculturelles : La littérature en classe de français
  • Que faire des clichés ?
  • Impressions et Découverte : la littérature francophone aujourd’hui
  • Utiliser des manuels en français, un défi interculturel ?

Fransklärardagarna är gratis och viss dokumentation ingår, samt välkomstlunch och kaffe båda dagarna. Sista anmälningsdag är 14 oktober och anmälan sker på länk http://doit.medfarm.uu.se/kurt12527

Mer information finns på https://www.fba.uu.se/verksamhet/kurs-konf-sem/utbud/fransklarardagar-impressions—expressions/  Fransklärardagarna vänder sig till lärare i hela Sverige och arrangeras av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering på Uppsala universitet, FoU-enheten på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och Institut Français de Suéde.

Fransklärardagarna2

/Jessica

Fransklärardagar i Stockholm

Fransklärardag

Den 16-17 november arrangeras Fransklärardagar – Impressions/Expressions på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm. Dessa fortbildningsdagar kommer att fokusera på begreppet interculturalité: kort sagt, hur möten mellan kulturer berikar individen. Begreppet har en naturlig plats i franskundervisningen. Det speglar nämligen två sidor av samma mynt: å ena sidan Impressions i möten med den Andre, med litteratur, med konst, med all kultur i den fransktalande världen. Å andra sidan leder dessa intryck till nya och kreativa expressions: hur kan man kommunicera om sin egen kultur? Hur använder franskläraren kultur för att motivera, inspirera och aktivera eleverna? Hur kan interculturalité bidra till att utveckla deras kommunikativa kompetens?

Fortbildningsdagarna, som börjar med lunch på fredag och slutar med lunch på lördag, vänder sig till alla lärare i franska och lärarstudenter. De syftar till att skapa ett fruktsamt utbyte och en ömsesidig rörelse mellan intryck och uttryck, för en effektiv och varierad undervisning. Mer information om dagen och anmälan finns här.

Arrangörer är Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet i samarbete med FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, Institut Francais de Suède och Kungsholmens gymnasium.

/Jessica

Forskning pågår – engelskundervisning i flerspråkiga kontexter

Anette

Anette Resare Jansson är licentiand i den Ämnesdidaktiska forskarskolan, ÄdFo. Här beskriver hon sin pågående forskning. 

Vad undersöker du i din studie?

Min studie fokuserar på engelskundervisning i flerspråkiga kontexter, och på vilket sätt den kan utformas för att inkludera elevers samtliga språk som viktiga resurser för utvecklandet av en kommunikativ språklig kompetens.

Hur samlar du information?

Jag samlar information dels genom intervjuer i fokusgrupper, där elever utifrån filmklipp diskuterar sina erfarenheter av kommunikation i kontexter där det inte finns ett gemensamt språk, dels genom klassrumsinterventioner i form av uppgifter där eleverna använder sina förstaspråk för att stötta kommunikation på engelska.

Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Jag tycker att det är viktigt, inte minst utifrån ett likvärdighetsperspektiv, att alla elever ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på engelska. I ett språkdidaktiskt perspektiv innebär det att vi behöver vara medvetna om hur elever utifrån sina tidigare språkliga resurser lär sig ett språk. Min studie fokuserar på ett område som det i en svensk kontext inte finns så mycket forskning kring, det vill säga vilka möjligheter flerspråkiga elever har att utveckla ytterligare ett språk, i mitt fall engelska.

Hur tror du att dina resultat kan förbättra språkundervisning och lärande?

Min förhoppning är att resultaten från min studie kan bidra till en ökad generell medvetenhet om hur viktiga elevers samtliga språkliga resurser är för den språkliga utvecklingen, och att denna medvetenhet kan medverka till att undervisningen i flerspråkiga klassrum utformas för att i högre grad än idag inkludera alla elevers språk och därmed bidra till förbättrat lärande.

Har du några tips att ge lärare som vill börja forska?

  • Det är viktigt att du utgår från utmaningar som du själv identifierat i din egen undervisningspraktik.
  • Är du intresserad av att genom forskning inom språkdidaktik bidra till ämnesutveckling rekommenderar jag att du söker forskarutbildningen, ÄdFo, det är mycket intressant, stimulerande och viktigt!